Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nanak - Nanao - Nana Sahib - Nancy
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
finnas nedskrifna i sikhernas bibel Adigranth,
småningom samlad och konstituerad af hans
efterträdare, särskildt Ramdas’ son Arjun
Moll. N. förbjöd sina lärjungar att efter indisk sed
bli tiggarmunkar, utnämnde en bland dem, Angad, som
sin efterträdare i guruvärdigheten (som ledare af
sikhernas religiösa organisation). Sikh-guruerna
kalla sig själfva Nanak, i det de gälla som
avatäraer (inkarnationer) af stiftaren N. Jfr
Trumpp, "Nanak" (i "Abhandlungen der k. bayrischen
akademie der wissenschaften", 1876); "The Adi granth
or the holy scriptures of the Sikhs" (1877) och
"Die religion der Sikhs" (1881). K. F. J.
Nanao, en utmärkt hamn vid Japanska hafvet, på
östra sidan af den från Hondo utlöpande halfön
Noto, sedan 1899 öppen för handel med utlandet samt
genom en bibana förenad med öns järnvägsnät. 10,943
inv. (1897). J. F. N.
Nana Sahib [nā’nə sā’īb], en af ledarna för
seapoysupproret i Indien 1857–59, hette egentligen
Dundu (l. Dandu) Panth och var adoptivson till
Bajī-rao, maratternas siste peshwa (se
Maratter, sp. 863). Hans adoptivfader hade 1818 efter
maratternas besegrande och peshwavärdighetens
afskaffande erhållit en lifstidspension på
80,000 pd st. N., som fick ärfva Baji-raos stora
enskilda förmögenhet, sökte äfven på sig få
pensionen öfverflyttad och intogs, när detta af
generalguvernören lord Dalhousie afslogs 1851,
af oförsonligt hat mot engelsmännen. Kort efter
seapoysupprorets utbrott började N. belägra den
brittiska garnisonen i det nära hans gods Bithur
belägna Cawnpur (se d. o.), förmådde (27 juni 1857)
genom bedrägliga löften om fritt aftåg besättningen
att kapitulera och lät vid aftåget förrädiskt
nedskjuta nästan hela besättningen. Kvinnor och
barn jämte några få öfverlefvande soldater
höll han i hårdt fängelse, och när han (17
juli) nödgades utrymma Cawnpur, anställde han
på dem en massaker, som i grymhet söker sin
like. N. blef i dec. s. å. än en gång besegrad
och trängdes småningom 1859 upp i Nepals mest
otillgängliga djungler, där han antages ha omkommit.
V. S-g.
Nancy [nãsi’], fordom hufvudstad i Lothringen,
därefter i franska dep. Meurthe och efter 1872
i dep. Meurthe-et-Moselle, ligger nära vänstra
stranden af Meurthe, 10 km. ofvanför flodens
förening med Moselle, vid Marne–Rhen-kanalen och
järnvägen emellan Paris och Strassburg, som vid
N. utsänder flera bibanor. 119,949 inv. (1911)
i hela kommunen (militären inberäknad). N. består
af den oregelbundna gamla staden mellan de vackra
promenaderna La Pépinière och Cours Léopold samt
nya staden l. Stanislausstaden i s. ö. med breda,
raka gator, vackra öppna platser och monumentala
byggnader. Utanför stadsportarna, af hvilka flera äro
bibehållna på grund af sitt antikvariska intresse,
utbreda sig stora förstäder. Vackrast bland de
öppna platserna är Stanislaustorget, som prydes
med en 1831 rest staty af Stanislaus Leszczyński,
Lothringens siste hertig, hvilken gjorde mycket
för stadens försköning, och med flera monumentala
fontäner samt omges af ståtliga byggnader: stadshuset,
biskopspalatset, teatern m. fl. En vacker triumfbåge
förmedlar öfvergången emellan Place Stanislas och
Place de la Carrière i gamla staden. Bland offentliga
byggnader förtjäna nämnas domkyrkan, byggd på 1700-talet,
franciskan- l. cordelierkyrkan (byggd af René II
till minne af hans seger öfver Karl den djärfve),
med flera gamla grafmonument, det på 1600-talet
uppförda grafkapellet, med de lothringske hertigarnas
grafvar, Bonsecours-kyrkan, med Stanislaus’ och
hans gemåls grafvar, det forna universitetshuset
(nu biblioteksbyggnad). Det gamla hertigliga slottet
(påbörjadt 1329, men
hufvudsakligen från 1400-talet), med präktig portal (se
fig.), härjades 1871 af en eldsvåda, men har nu
återuppbyggts i sin gamla (renässans-) stil; en
del af byggnaden inrymmer ett historiskt museum
för Lothringen.
 |
| Portalen till hertigliga slottet i Nancy. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
