Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 19. Mykenai - Norrpada / 417-418 (1913) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nancy - Nadaime - Nandin - Nándor-Fejérvár [na'ndår-fä'jervar], ung. Se Belgrad - Nanduerna - Nandyavarta. Se Svastika - Nanea. Se Nanaia - Nanfi, ö. Se Anafi - Nanga Parbat - Nangasaki. Se Nagasaki - Nangis - Nanhai - Nani, Giovanni Baptista

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Vid N. besegrade hertig René af Lothringen 5 jan. 1477
hertig Karl den djärfve af Burgund, som där förlorade
lifvet. Sedan 1870 äro flera fort uppförda på de
höjder, som behärska staden. (J. F. N.)

Nandaime [-da’jme], stad i Nicaragua, vid sydvästra
foten af vulkanen Mombacho. Omkr. 5,500 inv.
J. F. N.

Nandin (Nandikēçvara), ind. relig., ett
väsen i Çivas följe, särskildt hans tjur, hvilken
ansågs som inkarnerad i Basava (sanskr. vṛṣabha,
tjur), stiftare eller förnyare af lingāyit-sekten
(se Lingaiter). Som representanter för Çivas
tjur finnes i Çiva-templen en hel mängd tjurar, som
röra sig fritt omkring däri. Äfven kringvandrande
Jangama föra med sig en grant utstyrd tjur, som
föreges eller anses vara ställföreträdare för Nandin.
K. F. J.

Nándor-Fejérvár [nä^ndår-fä^ervär], ung. Se Belgrad.


Nandu- l, pampasstruts (Rhea americana).

Nanduerna, Rhea, zool., bilda ett släkte inom
strutsfåglarnas ordning (Ratitæ) och fåglarnas
klass. Hufvudet (med undantag af tyglarna samt
trakten kring ögon och öron), halsen och underbenen
äro fjäderklädda, näbben rak, platt och bred, med
afrundad spets, näsborrarna belägna midt på näbben
i en hudbeklädd grop. Vingarna äro förkrympta,
försedda med sporre och något längre fjädrar; äfven
stjärten är förkrympt. Tarserna äro ganska långa och
mer eller mindre täckta med stora tvärsköldar, tårna
tre, korta, riktade framåt och förenade vid roten;
innertån är den kortaste. Klorna äro hoptryckta
från sidorna och runda i spetsen. Fjädrarna sakna
biskaft. Till detta släkte höra tre arter, som äro
hemma i Syd-Amerika fr. o. m. Patagonien ända upp i
Brasilien och Bolivia. - Nandun 1. pampasstrutsen,
R. americana (se fig.), har hufvudets och halsens öfre
sida, nacken och frambröstet svarta, halsen i midten
gulaktig, strupen, kinderna och öfre sidorna af halsen
ljust askgrå, ryggen, bröstets sidor och vingarna
brunaktigt askgrå, kroppens undre sida smutsigt hvit,
hufvudets nakna delar köttröda, näbben
ungefär lika lång med hufvudet och gråbrun samt benen
grå. Hannen blir 1,5 och honan 1,4 m. lång. Nandun
förekommer på Syd-Amerikas pampas till Rio Negro,
företrädesvis i La Plata-staterna, i familjer
eller flockar, springer ytterst snabbt, lefver af
växtämnen (t. ex. blad och frön), insekter, kräldjur
och stundom fisk samt gör stor skada på åkerfält
och planteringar. Hannen samlar vid parningstiden
flera (vanligen 5-7) honor omkring sig, kämpar med
rivaler om dem och uppför sällsamma danser inför
honorna. Dessa lägga sammanräknadt 20 eller flera
(man har sagt 40, 50, ända till 80) ägg i en och samma
fördjupning i marken; äggen ha en längd af omkr. 125
mm. Endast hannen rufvar äggen och för ungarna med
sig under några veckor, hvarefter honorna åter sälla
sig till familjen. De gamla fåglarnas kött är groft,
men ätes dock af indianerna; ungarna äro däremot
smakliga och förtäras gärna af de hvite; äggen
ätas likaledes. Fjädrarna användas till dammvippor,
de längsta och bästa till prydnader, pennspolarna
till att fläta ridtyg, väfva mattor och förfärdiga
snaror af, halsskinnet till påsar. Nandun hetsas
med hundar eller fångas med kastkulor (bola). Den
kan lätt tämjas och uppfödes numera för fjädrarnas
skull. I mellersta Europas zoologiska trädgårdar är
det icke förbundet med någon svårighet att underhålla
den. - Darwins struts 1. dvärgnandun, R. Darwinii,
torde vara något mindre än föregående art, har näbben
kortare än hufvudet, tarserna till större delen
med nätlikt fördelade plåtar, benen fjäderklädda
nedom knäleden och vingarna tätare, med bredare
fjädrar. Färgen är brunaktig och fjädrarna kantade
med hvitt, hvilket särskildt på vingfjädrarna
utvecklas till tvärband. Arten förekommer på
Syd-Amerikas slättland ända upp till Nord-Chile. -
Långnäbbade nandun, R. macrorhyncha, som kanske
rättast bör betraktas som en underart af föregående,
har näbben längre, hufvudets fjädrar längre och
tilltryckta, tarserna smalare och utan nätlikt
fördelade plåtar, tårna kortare och kroppslängden
mycket mindre. Färgen är brungrå, blandad med svart
och ganska mörk. Den förekommer i nordöstra Brasilien.
C. R. S.*

Nandyavarta. Se Svastika.

Nanea. Se Nanaia.

Nanfi, ö. Se Anafi.

Nanga Parbat (hindust., "naket berg"), äfven kalladt
Dajarmur, Diamar, Diyamir, den högsta bergstoppen i
det västligaste Himalaya, på gränsen mellan Dardistan
och Kashmir, endast omkr. 30 km. s. om Indus. 8,120
m. Glaciärer gå utför berget i olika riktningar. Genom
ett bergras från N. blef Indus 1881 alldeles fördämd,
så att dess vatten steg och dränkte hela byar.
J. F. N.

Nangasaki. Se Nagasaki.

Nangis [nãʃī eller nãʃīs], stad i franska
dep. Seine-et-Marne, vid järnvägen emellan Paris
och Troyes. 2,989 inv. (1901). 17 febr. 1814 vunno
fransmännen under Victor, Milhaud och Kellermann vid
N. en seger öfver de af von Pahlen anförde ryssarna.
(J. F. N.)

Nanhai, kin., "sydhafvet", Sydkinesiska hafvet. Se
Kinesiska hafvet.

Nani, Giovanni Baptista, italiensk

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>