Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nash [näJ], Thomas - Nash [näJ], John - Nashiji, japanskt guldlack. Se Lackarbeten, sp. 755 - Nashua - Nashville - Nasi, Nunzio - Nasica. Se Scipio - Nasik - Nasini, Giuseppe Niccolo - Nasir
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
till en fruktad belackare. Af hans arbeten må nämnas
Anatomy of absurditie (1589), Pasquil’s apology
(1590), Pierce pennilesse, his supplication to the
devill (1592; ånyo utg. 1842) och det satiriska
maskspelet Summer’s last will and testament
(1592, utg. 1600). Som hans mest betydande arbete
betraktas dock i allmänhet äfventyrarromanen The
unfortunate traveller, or the life of Jack Wilton
(1594; ånyo utg. med en essay öfver N. af E. Gosse
1892). Den är den första engelska s. k. skälm-
eller pikaresk-romanen och redan i denna
egenskap af stort litteraturhistoriskt intresse.
(E. B-n.)
Nash [nä’j], John, engelsk arkitekt, f. 1752, d. 1835,
har i flera hänseenden tryckt sin prägel på det
nuv. London. Redan i början af 1800-talet byggde han
en mängd privathus och villor i engelsk "palladian
stile", fick sedermera af Georg IV stora uppdrag,
hvilka kostade oerhörda summor utan att bidraga till
världsstadens försköning. Till dessa uppdrag hörde
utförandet af Regent street (1813), der flera hus
blifvit sammanförda under en gemensam fasad, samt All
souls’ church i jonisk och korintisk pelarordning,
men med ett barockt torn. Dessutom restaurerade och
tillbyggde han Buckingham palace - "det största,
men icke det enda af de arkitektoniska misstagen
i London" - samt dekorerade kungliga palatset i
Brighton, hvaröfver han utgaf ett stort illustreradt
verk. C. R. N.*
Nashiji, japanskt guldlack. Se Lackarbeten, sp. 755.
Nashua [nä’ʃjuə], stad i nordamerikanska staten New
Hampshire, vid Merrimacs förening med sin biflod
Nashua. 26,005 inv. (1910). Väfnadsindustri samt
tillverkning af bomullsvaror, maskiner, skodon m. m.
(J. F. N.)
Nashville [nä’ʃvil], hufvudstad i
nordamerikanska staten Tennessee, vid Ohios
biflod Cumberland, som därifrån är trafikabel
med ångbåtar. 43,7 kvkm. 110,364 inv. (1910),
hvaraf omkr. 40,000 äro negrer. Staden har fem
stora parker samt många vackra såväl offentliga som
enskilda byggnader, såsom kapitolium (med ett 62
m. högt torn), vid hvilket står en ryttarstaty af
Andrew Jackson, United states government building,
domstolslokal, stadshus, blindanstalten, slöjdskolan,
statsbiblioteket, Watkin’s institute med statens
historiska sällskaps bibliotek, Carnegiebiblioteket,
flera sjukhus samt, nära staden, sydstatsarméns
soldathem och statshospitalet. Staden har ett
stort antal högre läroanstalter, bl. a. Vanderbilt
university (1873; metodist-episkopalernas), till
hvilket medlemmar af släkten Vanderbilt skänkt
stora summor, det osekteriska University of N.,
som uppgått i det därmed först förenade, men sedan
1909 själfständiga Peabody college for teachers,
medicinska afdelningen af University of Tennessee i
Knoxville, de kvinnliga Ward seminary (1865), Boscobel
college (1889), Buford, Belmont och Radnor colleges,
de för negrer afsedda Fisk university (1866) och
Walden university (förr kalladt Central Tennessee
coll.). Den mark, på hvilken 100-års utställningen
hölls 1897 (till minne af Tennessees upptagande i
unionen), på stadens västra sida, är nu Centennial
park, med reproduktioner af Parthenon och Erechtheion
(nu museum) samt ett monument åt James Robertson,
stadens grundläggare. På M:t Olivet-kyrkogården
står ett
vackert monument öfver 2,000 där begrafna
sydstatssoldater, och något n. om staden ligger en
nationalkyrkogård, där 16,643 sydstatssoldater
ligga jordade. Staden har stor kvarn- och
trävaruindustri samt tillverkning af järnvägsvagnar,
tobak och konstgjorda gödselmedel (sammanlagdt
tillverkningsvärde 1905 23 mill. doll.) och
stor omsättning af spannmål, bomull, droger och
skodon. N. anlades 1780, blef stad 1806 och statens
hufvudstad 1843. Under inbördeskriget segrade
unionsgeneralen G. H. Thomas 15–16 dec. 1864 där
öfver de konfedererade under J. B. Hood. (Wbg.)
Nasi, Nunzio, italiensk politiker, f. 1850 i
Trapani på Sicilien, verkade i sin födelsestad som
advokat och lärare i nationalekonomi vid därvarande
tekniska skola, var äfven flera gånger borgmästare
i Trapani och erhöll en professur i nationalekonomi
och rättsvetenskap vid universitetet i Palermo. 1886
invaldes N. i italienska deputeradekammaren samt
var juni 1898-maj 1899 post- och telegrafminister
i kabinettet Pelloux och febr. 1901-nov. 1903
undervisningsminister i kabinettet Zanardelli. Efter
sin afgång från sistnämnda ministerpost anklagades
N. lör förskingring af statens medel till mycket
betydande belopp, deputeradekammaren medgaf
1904 åtals anställande, och N. rymde då till
utlandet. Den slutliga domen fälldes i febr. 1908
och lydde på inemot ett års fängelsestraff och
ovärdighet under 4 år att bekläda offentliga
ämbeten. N. ansågs af sina valmän som orättvist
förföljd och återvaldes ideligen till deputerad
för Trapani, och för hvarje gång förklarade
deputeradekammaren valet ogiltigt. Demonstrationerna
i Trapani till N:s förmån ledde esomoftast till
häftiga kravaller. Senast 1913 sökte N. återfå
sin plats i deputeradekammaren, men utan framgång.
V. S-g.
Nasica. Se Scipio.
Nasik [nā’sik]. 1. Distrikt i Indien,
centraldivisionen af presidentskapet Bombay. 15,150
kvkm. 816,504 inv. (1901), nästan alla hinduer. –
2. Hufvudstad i nämnda distrikt, vid Godavari och
nära järnvägen mellan Bombay och Allahabad. 21,490
inv. (1901). Berömda koppar- och mässingsarbeten
samt bomullsväfnader. N. betraktas af hinduerna
som en mycket helig stad, och de vallfärda
därför dit i myckenhet (omkr. 27,000 årligen).
1–2. (J. F. N.)
Nasini, Giuseppe Niccolo, italiensk målare,
f. 1657 i Castel del Piano, d. 1736 i Siena, var
lärjunge till sin fader, Francesco N., utbildades
under C. Ferri och tjänade under storhertigen af
Toscana och kurfursten af Mainz. Bland N:s arbeten
märkas De fyra lefnadsåldrarna (efter P. Berettini
da Cortona, i Palazzo Pitti) och S. Antonius (i
Apostelkyrkan i Rom). Dessutom finnas målningar
af honom i S. Francesco i Siena och i Madonna del
Pianto i Foligno, hvarjämte han verkade som grafiker.
A. L. R.
Nasir (plur. ofta nasiréer, af hebr. nazir,
afskild, invigd) var hos judarna under äldre tider
namnet på den, som genom ett särskildt löfte, aflagdt
af honom (eller henne) själf eller före födelsen
af föräldrarna, helgades åt Jehovahs tjänst. Detta
för viss bestämd tid eller för lifstiden afsedda
helgande, som f. ö. icke medförde någon medborgerlig
undantagsställning eller prästerliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
