Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nationalgarde - Nationalgodtemplarorden - Nationalhelgon. Se Helgon, sp. 303 - Nationalhistoria. Se Historia, sp. 769 - Nationalhistoriska museet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förstärka fältarmén. Nationalgarde förekommer
först i Frankrike, där la garde nationale 1789
inrättades under La Fayettes ledning i Paris och
1790 i hela landet. Tjänstpliktiga i detsamma
voro alla män emellan 16 och 60 års ålder,
och dess styrka uppbragtes till 380 bataljoner
med 300,000 man. Nationalgardet egde rätt att
själf välja sina officerare. Efter restaurationen
(1814) förlorade det denna rätt och ställdes under
prefekterna. Paris’ nationalgarde upplöstes 1827
såsom oppositionellt, I julirevolutionen 1830
deltog det nyuppsatta nationalgardet, åter under
La Fayettes befäl. Det fick ny författning 1831,
enligt hvilken dess uppgift var "att försvara det
konstitutionella konungadömet och författningen,
att upprätthålla ordning i landet och att understödja
armén vid försvaret af gränser och kuster". Hvarje
fransman, med få undantag, var tjänstpliktig i
nationalgardet från 20 till 60 års ålder. Den
fullkomliga saknaden af öfning gjorde dock denna
organisation föga värdefull, hvaremot nationalgardet
genom sin böjelse för uppror förorsakade regeringen
upprepade obehag. Det tog 1848 verksam del i
februarirevolutionen. Presidenten Napoléon Bonaparte
upplöste (i jan. 1852) nationalgardet och bildade
ett nytt, hvars officerare hän själf utnämnde och
som sedermera enligt armélagen af l febr. 1868
delades i två slag, det mobila nationalgardet
(vanligen kalladt mobilgarde} se d. o.) och det
"sedentära" nationalgardet. Organisationen var dock
föga genomförd, då kriget utbröt 1870. Genom armélagen
af 1872 afskaffades allt nationalgarde. - I Italien
uppsattes 1848 ett nationalgarde, hvars värde dock
var tvifvelaktigt och som afskaffades efter 1871.
C. O. N.
Nationalgodtemplarorden i Sverige
(N. G. T.O.) bildades 3 sept. 1888 i Örebro som
en följd af meningsbrytningar i religiösa och
delvis äfven rent personliga frågor inom den
sammanslagna godtemplarorden (se d. o.). Sin
hufvudsakliga anslutning fick den från början af de
loger, som tillhört den ursprungliga, amerikanska
(s. k. hickmanska) ordensgrenen. Dess principer
och arbetssätt äro i väsentliga delar lika den
internationella godtemplar-ordens. Den kräfver
sålunda af sina medlemmar hel afhållsamhet från
rusgifvande drycker och verkar för införande af
lagstadgadt rusdrycksförbud. I religiösa och politiska
frågor intar den en neutral ställning. Ordens
lokala organisationer, som utföra det egentliga
nykterhetsarbetet och ega en viss grad af
själfstyrelse, kallas grundloger. Bl. a. förordnande
af agitationen äro dessa läns- eller landskapsvis
sammanslutna till distriktsloger. Samtliga grund- och
distriktsloger äro förenade i Sveriges nationalloge,
som är ordens högsta myndighet, stiftar dess lagar och
tillsätter dess styrelse. För nykterhetsverksamheten
bland barn och ungdom finnas särskilda organisationer,
s. k. ungdomstempel eller nykterhetsskolor. Orden
eger utbredning endast i Sverige (den har dock en
svensktalande loge i Köpenhamn). Genom beslut 1904
förenklades ordens arbetssätt väsentligt, en del
"grader" och ordensglitter afskaffades, och arbetet
inriktades därigenom mera på praktiska uppgifter. Den
viktigaste förändringen var, att i orden inträdande
ej längre skulle aflägga löfte om helnykterhet för
lifstiden; för den, som numera
ingår i orden, gäller nykterhetsförpliktelsen för
den tid medlemskapet varar, men vederbörande kan
efter egen önskan få aflägga lifstidslöfte, dock
ej förr än efter 6 månader från inträdet. Vid
slutet af arbetsåret l apr. 1912-31 mars 1913
räknade orden 710 grundloger, förenade i 22
distriktsloger. Medlemssiffran var 33,469 äldre
medlemmar, hvartill kommo 8,172 yngre (i 151
ungdomstempel eller nykterhetsskolor), sålunda
inalles 41,641 medl. Omsättningssummorna voro s. å.:
inkomster 272,684:27 kr., utgifter 240,654:29
kr. Ett par hundra ordenshus äro tax.-värderade
till omkr. l mill. kr. Utom förutnämnda verkar inom
orden ungdomsförbundet Heimdal (1,511 medlemmar i 40
föreningar), afsedt för den mognare ungdomen.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
