Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nationalmusei vänner - Nationalmuseum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
önskvärdt. I händelse föreningen upplöses, tillfalla
de deponerade föremålen Nationalmuseum med full
eganderätt. Lefvande svenska konstnärers och
konsthandtverkares arbeten äro uteslutna från
inköp. Medel till dessa inköp erhållas dels genom
årsafgifterna (100 kr. person), dels genom ständiga
medlemsafgifter (minst 1,000 kr. person). Styrelsen,
som består af tre personer, valda för ett år af
ledamöterna vid årsmötet, verkställer alla inköp,
hvarvid styrelsen måste vara ense om beslutet. Vid
inköp bör den samarbeta med museet genom att rådfråga
chefen samt den af museets tjänstemän, inom hvars
afdelning det till inköp föreslagna föremålet
hör. Föreningen räknade vid 1912 års slut något
öfver 200 ledamöter, hvaraf 15 ständiga. Genom
sammanskott af för Nationalmuseum intresserade
konstvänner ha äfven andra medel ställts till
föreningens disposition, så att under de två år,
som hittills gått sedan föreningens stiftande,
densamma kunnat skänka svenska staten konstverk
för öfver 75,000 kr. Bland de många förvärfven
må nämnas följande målningar: af E. Josephson,
"David och Saul", W. Hammershöi, "Interiör",
J. Skovgaard, "I paradiset", E. Degas, "Två dansöser"
(pastell) och P. di Cosimo, "Madonnabild". Vidare en
samling japansk konstslöjd, en kinesisk Sung-vas,
några gamla svenska silfverföremål m. m.
L. L-m.
Nationalmuseum i Stockholm, byggnad och de däri
inrymda statens konstsamlingar och statens historiska
museum. A) Byggnaden. De konstsamlingar af olika slag,
som vid Gustaf III:s död tillföllo svenska staten,
sammanfördes, enligt en af konungen fattad plan,
i Kung1. museum, åt hvilket lokal anvisades å
nedre bottnen i nordöstra flygeln af Stockholms
slott. Den öfre våningen upptogs sedan 1768 af
K. biblioteket. Det sålunda grundade K. museet
invigdes 16 okt. 1794. Samlingarnas tillväxt gjorde
efter hand behofvet af ett rymligare museum alltmera
kännbart, och vid 1840 års riksdag väcktes flera
motioner ang. nödvändigheten af ändamålsenligare
förvaringsrum för statens samlingar. Till någon
direkt åtgärd ledde dessa motioner icke, men de
framkallade från riksdagens sida en anhållan hos
regeringen, att denna, "enär någon passande lokal för
ett Nationalmuseum icke finnes", måtte "framlägga
förslag till erhållande af tjenligare lokal för de
uti K. museum förvarade samlingars och konstalsters
ändamålsenliga uppställning och ordnande, på det
att ett Nationalmuseum derefter småningom må kunna
bildas". Därmed var uppslaget gifvet till den på
sin tid så mycket omordade museibyggnadsfrågan. -
Förslag till en nybyggnad, afsedd att förläggas
vid öfre ändan af Kungsträdgården, utarbetades af
öfverintendentsämbetet, och vid 1844-45 års riksdag
begärde och erhöll regeringen (visserligen med endast
l rösts pluralitet) för det uppgifna ändamålet ett
belopp af 750,000 rdr. Ritningen var dock ännu ej
godkänd, platsen ej bestämd och byggnadsprogrammet
ej fastställdt. Genom en särskild kommitté utsågs
till plats för nybyggnaden den s. k. Kyrkholmen
vid södra ändan af Blasieholmen, där museet nu
står. F. V. Scholander, som uppgjort skisserna till
den tidigare ifrågasatta byggnaden, hemkallades för
att utföra ny ritning, och en kommitté för
byggnadsarbetets ledning tillsattes. Dess program
var färdigt i juni 1846, och enligt detsamma
skulle i det blifvande museet inrymmas ej blott
konstsamlingarna, utan äfven de historiska
samlingarna, Myntkabinettet, Klädkammaren och
Lifrustkammaren samt K. biblioteket. Ritningen
aflämnades 1847, och grundläggningsarbetena togo
sin början. Emellertid blefvo dessa ritningar ej
godkända. Det beslöts, att de skulle underkastas
förnyad granskning, och till att verkställa denna
utsågs den tyske arkitekten F. A. Stüler, då sedan
några år tillbaka sysselsatt med uppförandet af Neues
museum i Berlin. Följden däraf blef, att Stüler
insände nya ritningar, hvilka i juni 1849 till stil
och anordning godkändes. Men som kostnaden redan då
beräknades skola uppgå till öfver 1,400,000 kr.,
bestämdes, att den i ritningarna angifna planen
skulle endast delvis komma till utförande. Den
1846 tillsatta byggnadskommittén upplöstes, och
till ledare af arbetena förordnades i jan. 1850
dåv. överstelöjtnanten J. Kleen (se d. o.). På af
denne anförda skäl beslöt K. M:t att, med frångående
af förut fattadt beslut, genomföra Stülers planer
i deras helhet. Byggnadsarbetena togo på allvar sin
början och fortgingo i något öfver 12 år. I maj 1863
var arbetet i allt väsentligt afslutadt. Nya anslag
hade under tiden blifvit begärda och beviljade:
först vid 1856-58 års riksdag med 600,000, sedermera
1859-60 med 380,000 kr., den senare gången ej
utan ett starkt uttaladt missnöje. En ny kommitté
tillsattes på riksdagens begäran med uppdrag att
ordna byggnadens inredning och verkställa nödiga
afslutningsarbeton. På denna s. k. inredningskommittés
förslag beviljades ytterligare af 1862-63 års
riksdag något öfver 445,000 kr., hvarå likväl
sedermera uppkom någon besparing. Byggnaden hade
sålunda kostat omkr. 2,130,000 kr., hvartill
ytterligare kommo för omgifningens ordnande
omkr. 95,000 kr. Planen att i museet inrymma
jämväl K. biblioteket hade måst uppgifvas, och
på "inredningskommitténs" förslag bestämdes nu,
att i detsamma skulle upptagas konstsamlingarna,
Lifrustkammaren och de historiska samlingarna jämte
Myntkabinettet. Den närmare ledningen af de inre
anordnings- och dekorationsarbetena uppdrogs åt
professor F. V. Scholander, och byggnaden var färdig
1866, då den invigdes med den stora skandinaviska
konstutställning, som det året egde rum. Under
detta och närmast föregående år öfverflyttades till
museet de olika statssamlingarna. Bottenvåningen
uppläts åt Statens historiska museum med
Myntkabinettet. I mellanvåningen inrymdes
Lifrustkammaren jämte samlingarna af gravyrer och
handteckningar, af majolika, af antika vaser och af
skulpturverk. Tafvelsamlingen och Klädkammaren
erhöllo plats i öfre våningen, där äfven ett
urval gipsafgjutningar efter antiken uppställdes. I
jordvåningen inrymdes den egyptiska samlingen. I denna
anordning har den förändringen sedermera egt rum, att
Lifrustkammarens och Klädkammarens samlingar 1884
öfverflyttades till k. slottets nordöstra flygel,
i det närmaste i samma lokaler, som en gång inrymde
både K. biblioteket och K. museum. (Där förblefvo
de till 1906, då de öfverflyttades till Nordiska
museet på K. Djurgården.) Det sålunda vunna utrymmet
i Nationalmuseum har i stället tagits i anspråk dels
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
