Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 19. Mykenai - Norrpada / 559-560 (1913) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nattasyl - Nattblacka - Nattblindhet, oftalm. Se Hemeralopi - Nattblomma - Nattbåge, astron. Se Dagbåge - Nattdryck - Natten - Nattens drottning - Nattens princessa, bot. Se Nattens drottning - Natter, Johann Lorenz - Natterers apparat

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ingen får där ånyo intagas, förr än 3 månader
förflutit, efter det personen senast lämnat
asylen. Vid asylerna äro förlagda natthärbärgen, där
tillfälligt logi får tagas högst 5 nätter i månaden.
G, V. G

Nattblacka, zool., i vissa delar af vårt land af
allmogen använd benämning på flädermöss. Att, som
några faunister gjort, reservera detta svenska
namn för arterna af släktet Vespertilio synes
mindre lämpligt, då menige man ej skiljer på olika
flädermöss; man måste därför betrakta namnen flädermus
och nattblacka som synonymer. I vissa trakter användes
åter namnet nattblacka på en fågel (se
Nattskärrorna). G. G.

Nattblindhet, oftalm. Se Hemeralopi.


Silene nutans, a om dagen, b om natten (besökt
af en nattfjäril).

Nattblomma, bot., kallas en sådan blomma, som om
dagen är sluten och ser vissen ut, men som öppnar
sig och ofta äfven blir välluktande på aftonen (intar
s. k. nattställning). Nattblommorna äro vanligen hvita
och ofta mörkare färgade på utsidan. Som exempel på
nattblommor kunna nämnas Silene
nutans (se fig.), Nicotiana affinis och
Zaluzianskia-arter. Om nattblommor, som äro
öppna endast en natt, se Nattens drottning.
G. L-m.

Nattbåge, astron. Se Dagbåge.

Nattdryck, en sömnbefordrande dryck af kryddadt vin
o. d., som man förr plägade intaga före sänggåendet.

Natten, holme i Helgesjön, nära stora bron vid
Kristianstad. På N. anlade Dahlbergh 24 juni 1678
under belägringen en skans och en redutt för
betvingande af danskarnas blockhus på bron. Efter
krigets slut fingo befästningarna förfalla.
L. W:sonM.

Nattens drottning, bot., namn på Cereus grandiflorus
(se fig., sp. 560), en i kruka ofta odlad kaktus,
som torde vara inhemsk på Haiti, där den med sina
luftrötter klättrar på mangrovens träd och buskar. De
långa till 2 cm. tjocka, blekgröna grenarna äro
5-6-kantiga och försedda med knippen af korta
taggar och hvita borst. De stora, trattformiga,
ända till 30 cm,, långa, välluktande, gula och
hvita blommorna slå ut på aftonen och sluta
sig för alltid mot morgonen. En närstående art,
C. nycticalus, nattens prinsessa, inhemsk på Haiti
och i Mexico, har lika stora, röda och hvita blommor.
G. L-m.

Nattens prinsessa, bot. Se Nattens drottning.

Nätter, Johann Lorenz, tysk stenskärare och
medaljgravör, f. 1705, d. 1763 i Petersburg,
utvecklade sig först nästan på egen hand, lefde sedan
en tid i Rom, var 1732-35 i tjänst hos storhertigen
af Toscana och arbetade därefter för flera andra
europeiska hof. Så var han först verksam i England,
där hans bästa arbete var en medalj öfver sir
R. Walpole, sedan i Köpenhamn och Stockholm samt
sist i Petersburg. N. åtnjöt rykte som sin tids
ypperste stensnidare. Hans uppfattning och förmåga i
utförandet prisas af Goethe, ehuru han icke så mycket
följde antika som franska förebilder. Han utgaf den
ännu värderade afh. Traité de la méthode antique de
graver en pierres fines etc. (på fr. och eng., 1754,
forts. 1764; ny uppl. 1781).


Cereus grandiflorus. (Till art. Nattens
drottning, sp. 559 )

Natterers apparat, fys., en apparat för gasers
kondensering, konstruerad af Johann August
Natterer (f. 1821, d. 1901, praktiserande läkare i Wien)
1844, användes företrädesvis till framställning
af fast kolsyra. Den består af en tryckpump, hvars
pistongstång har en upp- och nedgående rörelse i en
vertikal pumpcylinder, hvaruti tillströmningsröret
för kolsyran, som skall komprimeras eller kondenseras,
inmynnar. Detta rör förbindes med gasometern, hvari
gasen förvaras. Ofvanpå pumpröret är inskrufvad en
upptill vidare bössa eller kolf (fig. 1) af smidt
järn, som tål flera hundra atmosfärers tryck och
som, så länge pumpningen pågår, är omgifven med snö
eller någon köldblandning. Gasen drifves in genom
en i järnkolfvens nedre del befintlig öppning, som
är försedd med en konisk ventil (a). Blandningen
af flytande och gasformig kolsyra utsläppes genom
skrufventilen (b) och röret (c). För att framställa

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>