Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Natrolit - Natron, kaustikt natron, kem., äldre benämning för natriumhydrat (se d. o.) - Natronalun - Natronbikarbonat, kem., Na H CO2. Se Soda - Natroncellusos. Se Cellulosa, sp. 1405 - Natronfältspat, mener. Se Albit. Fältspat - Natronglas. Se Glas, sp.1270 - Natronkatapleiit, miner. Se Katapleiit - Natronlut, kem. Se Natriumhydrat - Natronmesotyp, miner. Se Natrolit - Natronmetoden - Natronortoklas - Natronsalter, äldre benämning för natriumsalter (se d. o.) - Natronsjöarna - Natronvattenglas. Se Vattenglas - Natsjovitj, Gregor Dimitrov - Natt. Se Dag och Dygn - Natta - Nattaporna, Nyctipithecus, zool. Se Primates - Nattarbete. Se Arbetarlagstiftning (äfven i Suppl.) - Nattasyl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
afger den sin vattenhalt; upphettad för
blåsrör, smälter den till ett klart glas. Den
löses i klorvätesyra under afskiljande af
kiselgelé. Natroliten förekommer i utlandet
i blåsrum af basalt och fonolit, i Norges
zirkonsyenit (brevicit) samt i Sverige vid
Gustafsbergs koppargrufva på Åreskutan, där den
redan 1758 uppmärksammades af mineralogen Cronstedt.
Hj. Sj.*
Natron, Kaustikt natron, kem., äldre benämning för
natriumhydrat (se d. o.).
Natronalun, miner., trådiga aggregat t. ex. vid
Mendoza och på Melos, bestående af
NaAl(SO4)2 + 12H2O. A. Hng.
Natronbikarbonat, kem., NaHCO3. Se Soda.
Natroncellulosa. Se Cellulosa, sp. 1405.
Natronfältspat, miner. Se Albit, Fä1tspat.
Natronglas. Se Glas, sp. 127,0.
Natronglimmer, miner. Se Glimmergruppen.
Natronhydrat, kem. Se Natriumhydrat.
Natronkalk, kem., en blandning af
natriumhydrat (natron) och kalk,
förekommer som preparat i hvita korn af olika
storlekar och användes bl. a. i den organiska
elementaranalysen för absorption af koldioxid.
H. E.
Natronkalkfältspat, miner. Se Fä1tspat, sp. 240.
Natronkalkglas. detsamma som natriumkalkglas.
Natronkatapleiit, miner. Se Katapleiit.
Natronlut, kem. Se Natriumhydrat.
Natronmesotyp, miner. Se Natrolit.
Natronmetoden, en metod för framställning af
trämassa. Se Cellulosa, sp. 1405, och Trämassa.
G. H-r.
Natronortoklas, miner., en ortoklas
(se d. o.) med stark inblandning af albit,
d. v. s. natriumaluminiumsilikat. Denna inblandning
kan uppgå ända till 65 proc. af mineralets vikt. Det
ingår i flera granit-syenitbergarter (se Fältspat).
A. Hng.
Natronsalter, äldre benämning för natriumsa1ter
(se d. o.).
Natronsjöarna (arab,. Wadi natrun) äro belägna
ungefärligen under 30° 30’ n. br. och 30° 20’
ö. lgd, och deras område sträcker sig öfver en
yta af omkr. 33 km. längd och 3-8 km. bredd i den
libyska öknen. Trakten kallades fordom Nitriotis
("natronbygden") och var då som nu berömd för sin
rikedom på natron. Genom kristendomen och dess
klosterväsen blef denna trakt först historiskt
känd. I 4:e årh. fanns där ett betydligt antal
kloster, och att dessa icke saknade tjänande bröder,
framgår bl. a. däraf, att den östromerske kejsaren
Valens ensamt från Nitriotis och det n. därom
liggande Mareotis kunde utskrifva 5,000 munkar,
hvilka instuckos i hans arméer. Nu återstå blott
fyra kloster, sorgliga vittnesbörd om kristendomens
förfall i det land, som i de första århundradena af
vår tidräkning var dess värn och skydd. - Samtliga
sjöarna (af hvilka 8 stycken året om innehålla vatten,
de öfriga torka in om sommaren) innehålla koksalt;
blott några äro sodaförande. I de sjöar, som innehålla
både soda och koksalt, lagra och afsätta sig de båda
ämnena hvartdera för sig, koksaltet öfver och sodan
under, bildande vid tiden för det lägsta vattenståndet
tjocka skorpor, som afsatt sig på de upptorkade
stränderna. Nejden kring sjöarna
är en fullständig ödemark.
K. P.*
Natronvattenglas. Se Vattenglas.
Natsjovitj, Gregor Dimitrov, bulgarisk
statsman, f. 1840 i Sistova, fick sin utbildning i
Konstantinopel och Paris, måste 1867 lämna Bulgarien
på grund af sitt deltagande i sträfvandena för landets
befrielse och slog sig ned som köpman i Wien. Efter
Bulgariens frigörelse återvände han och blef jämte
I. E. Gesjov redaktör för tidskr. "Maritza". Han
intog en framskjuten plats i notabelförsamlingen
1879 och blef, konservativ monarkist som han var,
en af furst Alexanders närmaste rådgifvare under
dennes första regeringstid, ingick som finansminister
i hans första kabinett och kvarstod som sådan till
april 1880. Efter furst Alexanders statskupp blef
han i jan. 1882 inrikesminister och intog i de
ryske generalerna Sobolevs och Kaulbars’ regering
platsen som finansminister juli 1882-mars 1883; i
koalitionsministären efter deras nederlag var han ännu
en gång finansminister sept. 1883-jan. 1884. Under den
orosfyllda regentskapstiden efter furst Alexanders
afgång 1886-87 skötte han med stor skicklighet
utrikesministerportföljen, blef sedermera därjämte
finansminister och kvarstod i sistnämnda egenskap i
Stambolovs ministär efter furst Ferdinands ankomst
i aug. 1887.
En växande spänning rådde emellertid mellan
honom och Stambolov, och han afgick i dec.
1888, hvarpå han för någon tid blef diplomatisk
agent i Wien. Som en af ledarna för oppositionen
mot Stambolov blef han efter dennes störtande 1894
utrikes- och kultusminister och intog denna ställning
till 1896; jan. 1899-sept. 1900 var han
handelsminister. Under det kritiska året 1903 blef
han diplomatisk agent i Turkiet, till hvilket land
han ständigt sökte bibehålla ett godt förhållande;
han kvarstod som sådan till 1906. H. B~n.
Natt. Se Dag och Dygn.
Natt (isl. Nótt), nord. myt., svart och mörk, dotter
till Norr (Norve, Narve; se d. o.), var först gift med
Nagelfare, och deras son var Aud, därefter med Anar
1. Onar, med hvilken hon hade dottern Jord, som blef
Odens hustru. Slutligen blef hon gift med Delling,
som var af asasläkt, och deras son var Dag. Allfader
gaf Natt hästen Rimfaxe 1. Fjorsvartner och hennes
son hästen Skinfaxe och satte dem upp på himlen,
för att de skulle köra omkring jorden hvar sitt
halfva dygn, hvarvid Natten kör främst. Se vidare
Nyx. Th. W. (B-e.)
Natta, sjöv., lätt öfvergjuta däcket med vatten,
för att i heta klimat afkyla det samt förhindra
plankorna att spricka och becket i nåten att smälta.
R, N.*
Nattaporna, Nyctipithecus, zool. Se Primates.
Nattarbete. Se Arbetarlagstiftning (äfven i Suppl.).
Nattasyl (jfr Asyl), kommunal upptagningsanstalt för
husvilla, afsedd att af hvarje där inkommen individ få
begagnas afgiftsfritt, men endast på kortare tid. Då i
Stockholm ett fortbestående asylväsen ordnades (1899),
med särskild styrelse under fattigvårdsnämnden,
affattades formligt reglemente (revideradt 1908). Till
nattasyl, vare sig för män eller kvinnor, remitterad
person får blott undantagsvis vistas där längre än
2 veckor, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
