Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nederbörd - Nederbördsmätare, meteor. Se Nederbörd - Nederkalix
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
faller mycket ojämnt och att årstidens inverkan
i detta afseende icke är densamma i olika
länder. Omkring ekvatorn, i det s. k. "stilla bältet",
regnar det i allmänhet 9 timmar dagligen, och det
är endast under nätterna, som himlen klarnar och
regnet håller uppe. Genom detta bältes förflyttning
med solen mot n. under våren och mot s. under hösten
kommer regntid att inträffa för orter, som annars
ligga under de af klar himmel åtföljda passaderna,
de tider på året, när regnbältet passerar öfver
dem. Så får nordvästkusten af Afrika regntid i aug.,
när "stilla bältet" uppnått sitt nordligaste läge,
hvaremot brasilianska kusten i ekvatorns grannskap får
sin regntid i febr., då "stilla bältet" ligger längst
söderut. Inom de tempererade zonerna förekommer icke
någon egentlig regntid, emedan regn i regel faller
då och då under hela året, men nederbörden uppnår
likväl ett maximum under en viss årstid. I södra
Europa regnar det mest om vintern, på Europas västkust
(England, Skottland, Norge) mest om hösten. I det inre
af Europas kontinent råda däremot sommarregnen. Äfven
i Sverige har nederbörden i medeltal en starkt
utpräglad period med hufvudmaximum i juli eller
aug. (den s. k. fruntimmersveckan 19-24 juli infaller
under detta regnmaximum, likaså den äldre almanackans
Sjusofvardag, 27 juli, och Petri fäng, l aug., som
hos allmogen här och där gälla som bemärkelsedagar i
fråga om regn). På kusterna inträffar detta maximum
stundom i okt. (Haparanda, Strömstad). Hufvudminimet
inträffar under någon af månaderna jan.-april,
skenbarligen oftast i febr., men i själfva verket,
om vederbörligt afseende fästes vid månadernas
olika längd, under mars eller april. Äfven maj och
juni äro jämförelsevis regnfattiga, i synnerhet i
östra kustlandet och skärgården samt på Öland och
Gottland. - Den årliga regnmängden är mycket olika på
olika orter. Inom tropikerna är den i allmänhet högst
betydlig. Så har Sierra Leone en årlig regnhöjd af
4,800 mm., Maranhão i Brasilien 7,110 mm. Regnhöjden
är i synnerhet stor i sådana trakter, hvarest en
varm och fuktig hafsvind träffar en hög bergskedja,
som t. ex. förhållandet är på Västra indiska halfön,
på hvars kust under sommaren de häftigaste regnskurar
inträffa, då sydvästmonsunen blåser mot de höga
Ghatsbergen. Man finner där regnhöjder, som stiga
ända till 6,500 mm. På sluttningen af Himalaya är
regnhöjden ännu betydligare, och i Cherra Punji
(se d. o.) faller, så vidt man känner, mera regn än
på något annat ställe på jorden. Mycket stor är den
årliga regnnederbördsmängden på norska kusten. I
Bergen uppgår den till 1,835 mm. och på Florö,
hvarest den är som störst, till 2,000 mm. Största
regnmängd i Europa har Coimbra i Portugal vid
foten af det brant uppstigande Sierra d’Estrella,
med en årlig regnhöjd af 3,010 mm. I Sverige är den
årliga nederbördsmängden i medeltal för hela riket
515 mm. Minst är den i nordöstra Lappland, omkr. 350
mm., och på Öland, omkr. 400 mm., störst i nordvästra
Lappland (Riksgränsen 1,055 mm. och högfjällsområdet
n. om Kvikkjokk enligt A. Hamberg 2 till 3 m.,
mest snö och rimfrost), vidare i nordvästra Jämtland
omkr. 800 mm. samt i södra "Västergötland mellan 750
och 800 mm. Men för enskilda år växlar
nederbördssumman på en gifven ort högst betydligt. Sålunda
uppmättes i Riksgränsen 1905 icke mindre än 1,256
mm., i Göteborg 1866 1,182 mm., men 1875 endast 541
mm.; minsta uppmätta årssumma torde vara 172 mm.,
i Karesuando 1891, under det att där 1897 uppmättes
419 mm. I Stockholm är årssumman i medeltal 552
mm., den hittills uppmätta största 718 mm. 1910
och minsta 299 mm. 1875. Äfven månadssumman växlar
betydligt från ort till ort och från år till år,
nämligen mellan 400 mm. och ingen nederbörd alls:
i Riksgränsen uppmättes i jan. 1911 395 mm., i
Nianfors i Gäfleborgs län i aug. 1885 299 mm. och
i Ståla i Bohuslän i aug. 1902 272 mm.; i juli 1901
föll på flera orter i Södermanland ej en droppe regn,
och på åtskilliga andra i mellersta Sverige mindre
än l mm. Största nederbördsmängden på ett dygn har
varit 187 mm. 18 juli 1908 i Härnösand (som dock anses
osäkert), men mer än 100 mm. har med säkerhet fallit
på flera stationer. Medelantalet nederbördsdygn
(med minst 0,1 mm.) är för året i de nordvästra
fjälltrakterna omkr. 200, men i den öfriga delen af
riket omkr. 150. Antalet dygn under året med snö eller
regnblandad snö är naturligtvis störst i nordvästra
Lapplands fjälltrakter (Riksgränsen 163 i medeltal)
och minst i sydligaste Sverige, där det utgör
omkr. 35; i Stockholm utgör det 60 och i Göteborg
36. I allmänhet kvarligger den fallna snön som
snötäcke på marken en längre eller kortare tid af den
kallare årstiden, nämligen i medeltal för nordvästra
Lappland omkr. 210 dygn, för södra Norrland, norra
Dalarna och norra Värmland omkr. 150 dygn, för södra
Svealand och för småländska höglandet omkr. 100,
och för södra och sydvästra kusten af Götaland 50
dygn eller ännu kortare tid. Dessa tal gälla för
öppen slätt; i skog ligger snötäcket kvar något
längre. Snötäckets varaktighet är mycket olika under
olika år och naturligtvis mycket större under kalla
än under blida vintrar. Litt. beträffande Sverige:
H. E. Hamberg, "Nederbörden i Sverige 1860-1910"
(i "Bih. till Met. iakttagelser i Sverige", vol. 52,
Uppsala 1910). R. R. (N. E-m.)
Nederbördsmätare, meteor. Se Nederbörd.
Nederkalix. 1. Socken i Norrbottens län, Nederkalix
tingslag. 924 kvkm. 11,068 inv. (1912), hvaraf
694 i det inom socknen belägna municipalsamhället
Kalix. Dessa uppgifter afse N. kyrkosocken; N. kommun
omfattar, förutom N. kyrkosocken, äfven Tore socken
(891 kvkm., 4,303 inv.), som l maj 1909 utbrutits
ur N. till egen församling och pastorat, men icke
egen kommun. N. bildar ett pastorat i Luleå stift,
Norrbottens södra kontrakt. - Omkring kyrkan ligger
en tätt bebyggd kyrkostad, numera enl. k. br. 8 april
1910 municipalsamhället Kalix, omfattande det område,
som på grund af k. br. 6 juni 1902 öfverlåtits från
kyrkoherdebostället till N. kommun och i jordeboken
upptages som ett särskildt hemman med benämningen
Kalix n:o 1. 694 inv. (1912). Taxeringsvärde
å bevillningsskyldiga fastigheter 485,300
kr. (1912). Där finnas tingshus, gästgifvargård,
postkontor, telegraf- och telefonstation, bankkontor,
läkare, veterinär, apotek och sjukstuga, en nästan
palatslik fattiggård (skänkt till kommunen) samt
barnhem. Förbindelsen med trakten h. om älfven
uppehålles ännu genom färja, enär
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
