Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Negativ storhet - Negativt deltaland. Se Æstuarium - Negativt dubbelbrytande kristaller, fys. Se Dubbelbrytning - Negativt kontraktsintresse - Negativt muskelarbete, fysiol. Se Muskelarbete - Negatoriskt käromål - Negaunee - Negeb - Neger, Franz Wilhelm - Negera - Negerfrö, bot. Se Guizotia - Negerhirs, bot. Se Hirs, sp. 746 - Negerhöns - Negerkorn, bot. Se Sorghum - Negerpeppar, bot. Se Xylopia - Negerslafsemancipationen. Se Slafveri - Negerspråk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
enhet, e (hvilken betraktas som positiv), ger noll till
resultat, d. v. s. satisfierar ekvationen e + e′ = 0.
Om t. ex. den gifna enheten antages vara en kronas
tillgång, blir den negativa enheten i detta fall en
kronas skuld. En negativ enhet är således i allmänhet
blott relativt negativ, d. v. s. i motsats mot en
annan storhet, hvilken betraktas som positiv. Men
liksom man kan antaga en absolut (obenämnd) positiv
enhet, kan man ponera äfven en negativ dylik. – Den
negativa enheten utsättes icke i matematiska formler,
utan i stället begagnas minustecken framför den
negativa storhetens talvärde. De negativa storheterna
följa samma räknelagar som de positiva. De
uppträda inom matematiken först vid subtraktion, då
subtrahenden är större än minuenden. Sedermera komma
de till användning inom elementaralgebran, särskildt
vid lösningen af vissa kvadratiska ekvationer. Inom
geometrien utmärker den negativa storheten en mot den
positiva motsatt riktning. – Begreppet negativ storhet
var h. o. h. främmande för de grekiske matematikerna;
det erhöll en viss användning hos inderna, men
infördes i matematiken egentligen af Cardano (i
"Ars magna", 1545).
(I. F.)
Negativt deltaland. Se Æstuarium.
Negativt dubbelbrytande kristaller, fys. Se Dubbelbrytning.
Negativt kontraktsintresse, jur., ett första
gången af R. v. Jhering (se denne) 1861 uppställdt
begrepp, som sedermera tämligen allmänt erkänts
inom rättsvetenskapen. När mellan två parter ett
aftal skenbart kommit till stånd och ena parten
i förlitan på aftalets giltighet vidtagit däraf
föranledda åtgärder eller eljest haft utgifter,
men aftalet i själfva verket saknar giltighet på
grund af t. ex. andra partens omyndighet eller –
om man utgår från viljeteorien (se Aftal, sp. 302) –
en vid aftalet af andra parten begången felsägning
eller felskrifning, kan denna part under vissa
omständigheter förpliktas att ersätta nämnda
utgifter. Äfven i ett giltigt aftals förhållande
kan enahanda ersättningsskyldighet åläggas ena
parten gentemot den andra. Ersättningen afser att
för den part, som erhåller densamma, åvägabringa
den förmögenhetsställning, som han skulle haft, om
aftalet aldrig ingåtts: däraf beteckningen negativt
kontrakts- (eller aftals-) intresse i motsats
till det positiva, det s. k. uppfyllelseintresset,
som beräknas efter hvad som skulle förtjänats
på, att aftalet blifvit fullgjordt. I svensk
lag omtalas ingenstädes uttryckligen det
negativa kontraktsintresset; där så är fallet
i främmande civillagböcker (t. ex. den tyska),
förekommer den begränsning af detsammas belopp,
att det ej får öfverstiga uppfyllelseintresset.
C. G. Bj.
Negativt muskelarbete, fysiol. Se Muskelarbete.
Negatoriskt käromål (lat. actio negatoria),
jur. Ingrepp i eganderätten ger egaren anspråk på,
att den därigenom förorsakade oöfverensstämmelsen
emellan det faktiska och det rättsliga tillståndet
aflägsnas, äfvensom på skadestånd. Är kränkningen
icke af total natur, d. v. s. går den ej så långt,
att besittningen af saken fråntages egaren, så är den
talan, hvarigenom egaren gör sitt anspråk gällande,
en negatorisk talan, romerska rättens actio
negatoria. Ang. begreppet råder emellertid
meningsskiljaktighet; många ge det en vida
mera begränsad innebörd och låta det afse
endast den talan, hvarigenom egaren vill
ha fastställdt att en servitutsrätt icke
består. Jfr t. ex.
Windscheid, "Lehrbuch des pandektenrechts", 5:e uppl., I, §§ 192 och 198.
E. K.
Negaunee [nigå’ni], stad i nordamerikanska
staten Michigan, omkr. 20 km. s. v. om Marquette
och 5 km. ö. om Ishpeming. 6,797 inv. (1904).
Rika järngrufvor, stora masugnar och
betydlig handel. N. blef stad 1873.
J. F. N.
Negeb, i gamla testamentet den sydligaste delen
af det v. om Jordan belägna Kanaan. Namnet, i vår
sv. bibel återgifvet med "Sydlandet", betyder "det
torra landet". Det utgör en vattenfattig, endast
för boskapsskötsel tjänlig högslätt och sträcker
sig från trakten omkring Hebron i n. till Kades
i s. N. indelades efter de där boende stammarna i
Judas, keniternas (kainéernas), jerameeliternas,
kalebiternas och keretéernas N. (jfr 1 Sam. 27: 10;
30: 14). De där belägna städerna och orterna uppräknas
i Jos. 15: 20–32, jfr 19: 1–9 och 1 Krön. 4: 28–33.
Litt.:
Wilton, "The Negeb or ’South Country’ of Scripture" (1863), och
Palmer, "Desert of Exodus" (1873).
E. S–e.
Neger, Franz Wilhelm, tysk botanist, f. 2 juni 1868
i Nürnberg, vistades 1894–97 i Concepción i Chile
som lärare vid tyska högskolan där och blef 1899
kustos vid botaniska museet i München, professor i
botanik 1902 vid forstakademien i Eisenach och 1905
vid forstakademien i Tharandt samt föreståndare
för dess forstbotaniska trädgård. N. har jämte
några arbeten öfver Chiles flora och växtgeografi
samt en mängd skrifter af mykologiskt, ekologiskt,
fysiologiskt och skogsbotaniskt innehåll författat
Die handelspflanzen Deutschlands (1903),
Der Paraguaytee (s. å.) och
Die nadelhölzer (1907).
C. Lmn.
Negera [-g-; lat. negare], säga nej, neka, förneka,
bestrida, upphäfva någonting jakadt.
Negerfrö, bot. Se Guizotia.
Negerhirs, bot. Se Hirs, sp. 746.
Negerhöns (Gallus domesticus morio) är en urspr. indisk
hönsras, som förr ej var ovanlig i Europa. Såväl
hud som fjädrar äro svarta. Kammen, ansiktet,
öron- och haklapparna äro purpursvarta, näbben
och benen svartgrå och ögonen mörkröda. Hos en
kinesisk varietet är fjäderbeklädnaden rent hvit.
H. F.
Negerkorn, bot. Se Sorghum.
Negerpeppar, bot. Se Xylopia.
Negerslafsemancipationen. Se Slafveri.
Negerspråk kallar man vanligen och tills vidare
riktigast blott de inhemska språken inom ett
bredt bälte af Central-Afrika, som ungefärligen
mellan ekvatorn och 15° n. br. sträcker sig från
Atlantiska hafvet i väster till och med Hvita Nilens
vattenområde, l. ung. till 36° ö. lgd från Greenw.,
i öster, jämte ett från detta bälte åt n. utgående
utsprång. Härmed uteslutas således från negerspråken
såväl de hamitiska språken (se d. o.), hvilka jämte
den semitiska arabiskan begränsa negerområdet i
n. och ö., som ock den stora, själfständiga
bantu-språkstammen, som upptar hela södra hälften af
Afrika med undantag af det lilla buschmanska och
hottentottiska området i s. v. (jfr Kaffrer och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
