Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Negerspråk - Negligé - Negligeable [-Ja'bl], fr. Se Quantité - Negligence, Negligent. Se Negligera - Negligera - Negociera. Se Negotiera - Negoi, bergkam. Se Karpaterna. sp. 1147 - Nego majorem - Negotiabel, Negotiation, Negotiatör. Se Negotiera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Bantu-språken). Det ofvannämnda norra utsprånget
sträcker sig mellan 12° och 24° ö. lgd från 15° till
25° n. br., omfattande den stora oasen Tibestu (Tibbu,
Teda) och den viktiga karavanvägen mellan Bornu och
Fessan. Åt söder är språkgränsen ganska oviss, då
dessa trakter ännu äro alltför otillräckligt kända,
för att någon tillförlitlig gruppering af de olika
språken skulle kunna komma i fråga. I en snillrik,
men till sin betydelse öfverskattad uppsats, "Die
völker und sprachen Afrikas" (tryckt som inledning
till "Nubische grammatik" 1880) har Lepsius sökt
visa, att dessa negerspråk, hvilka icke bilda en
gemensam, af bestämda kännetecken utmärkt språkstam,
sammanhänga med den väl kända bantu-språkstammen,
men detta försök måste anses förfeladt. Lika osäkert
är Reinischs antagande, att både bantuspråken och
negerspråken skulle vara i grunden besläktade med de
hamitisk-semitisKa ("Das persönliche fürwort und die
verbalflexion in den chamito-semitischen sprachen",
1909). Föga mer faktisk grund har Fr. Müllers åsikt,
act fula-språket längst i väster, s. om Senegals
nedersta lopp, fur- och kondjara-språken i
Dar-Fur, koldadji i Kordofan, njamnjam
(1. sande) och monbuttu inom de vidsträckta, men
föga kända gränstrakterna mellan Nilens och Kongos
vattenområden, samt masai och kwafi s. om
ekvatorn jämte nubiskan i Nildalen och (omkr.) 10
andra smärre i Central-Afrika spridda språk skulle
bilda en särskild språkstam kallad Nubarasens
språk. Då de allra flesta negerspråk äro ganska
ofullständigt kända trots hvarjehanda språkliga
hjälpmedel med rent praktiskt syfte, är det tills
vidare riktigast och mest praktiskt att låta uttrycket
negerspråk vara en yttre, geografisk benämning och
att gruppera dem från rent geografisk synpunkt, till
dess att en närmare kännedom tillåter en strängt
lingvistisk systematisering. Negerspråken indelas
således i följande tre stora grupper: den västra,
mellan Atlantiska hafvets kust och 5° ö. lgd, den
centrala, mellan 5° och 22° ö. lgd, samt den östra,
mellan 22° och 36° ö. lgd. I. Den västra gruppen delas
af 10:e breddgraden i två jämstora delar, den norra,
Senegal- och Niger-gruppen, med (omkr.) 25-30 skilda
språk, och den södra, Guinea-gruppen, med nära 40
språk. Inom den förra afdelningen äro följande språk,
liksom de i allmänhet lika benämnda stammarna, de
viktigaste och mest kända: det ofvannämnda fula
(se Fulbe), som visserligen tyckes intaga en
isolerad ställning och med den segrande fulbe-stammen
spridt sig öfver hela Central-Afrika ända bort till
Dar-Fur, wolof 1. jolof (se Djoloffer)
s. om Senegals mynning, mande-språken (se d. o.),
sonrai (surhai, songhai) 1. timbuktuspråket inom
Nigers nordligaste bukt, och borgu vid Quorra
(Nigers mellersta lopp). Inom den senare afdelningen
äro följande de förnämsta: susu mellan kustfloderna
Pongo och Sierra Leone, basa, kru och grebo (se
d. o.) inom Liberia-republiken, odji (se d. o.) och
akra i Asjanti, ewe i Dahome och joruba (se
d. o.) öster därom. II. Den centrala gruppen, den
största och viktigaste, omfattar dels Benin-, Ibu-
och Nupe-områdena vid Nigers nedersta lopp, dels de
folkrika och blomstrande staterna Haiisa med Adamaua,
Bornu,
Baghirmi och Wadai jämte oasen Tibestu med nära 100
skilda språk, af hvilka de förnämsta äro: idzo
(idjo) i Nigerdeltat, ibu (se d. o.) högre upp
vid Niger och <sp>efik</sp vid Gamla Kalabars mynning;
vidare haúsa (se d. o.), det bäst kända och
såväl i lingvistiskt som kommersiellt hänseende
viktigaste af alla dessa språk och enligt somliga
af hamitiskt ursprung, kanuri (se d. o.) i Bornu,
musgu söder därom, bagrima i Baghirmi,
mandara (se d. o.) s. om sjön Tsad, maba i Wadai
och teda (1. tibbu) i Tibestu. III. Den östra
gruppen omfattar Hvita Nilens vidsträckta vattenområde
jämte det ofvannämnda nordliga utsprånget. I norr går
språkgränsen här icke som vid de öfriga grupperna
upp till 15°, utan stannar i allmänhet vid 10°
n. br. Ofvan denna gräns ligga dock de hithörande,
men af Sudan-arabiskan omslutna språken i Dar-Fur
och Kordofan. Till denna grupp höra nämligen alla de
ofvannämnda språken i Müllers nuba-fula-grupp (utom
fula) och dessutom mer än 30 andra språk, af hvilka de
förnämsta äro de Nilen (från n. till s.) omgifvande
schilluk, nuer, dinka, madi och lur. -
Någon allmän karakteristik af negerspråken är af
ofvan angifna skäl ännu omöjlig. Blott så mycket kan
sägas, att de allra flesta sakna grammatiskt kön
(så hela nuba-fula-gruppen) och utmärka sig för
stort välljud, så mycket mer kännetecknande, som
de fleste resande pläga bedöma sådana företeelser
från en ensidigt nationell ståndpunkt. Af inhemsk
skrift, litteratur och minnesmärken finnes intet
spår, men i de muhammedanska staterna nyttjas
arabiskan som officiellt skriftspråk. Hela bibeln
är öfversatt på odji, akra, joruba och efik, smärre
delar däraf (oftast Matt. evang.) på en hel mängd
andra negerspråk. - Jfr Fr. Müller, "Grundriss
der sprachwissenschaft" bd I (1876), Nachtigal,
"Sahara und Sudan" (3 bd, 1879-89), Cust, "The
modern languages of Africa" (2 bd, 1883), Bahnson,
"Etnografien fremstillet i dens hovedtraak", II
(1900), "Zeitschrift fur kolonialsprachen" (1910
ff.). H. A.*
Negligé [-je], fr. négligé (eg. vårdslösad),
nattdräkt, morgondräkt; halft fullbordad klädsel
("i djupaste négligé" = alldeles naken); ett
slags omkr. 1800-talets midt af gifta damer nyttjad
hufvudbetäckning (mössa) af spetsar, blonder o. d.,
med nedhängande knytband.
Negligeable [-ja’bl], fr. Se Quantité.
Negligence, Negligent. Se Negligera.
Negligera [-Jéra; fr. negliger], försumma, vårdslösa,
åsidosätta; tillbakasätta, förbigå, visa kallsinnighet
mot någon. - Negligence [-Ja^s], försumlighet,
vårdslöshet, likgiltighet. - Negligent [-ja’ijt],
försumlig, slarfvig; vårdslös.
Negociera. Se Negotiera.
Negoi, bergkam. Se Karpaterna, sp. 1147.
Nego majorem, lat., "jag nekar öfversatsen"
(förutsättningen), uttryck, hämtadt från den
skolastiska filosofien och förr ofta användt vid
på latin hållna s. k. disputationer om teoretiska
ämnen, hvarifrån uttrycket ingick i det bildade
hvardagsspråket. Nu höres det mera sällan. - Nego
minorem, "jag nekar undersatsen" (konsekvensen af
en förutsättning), torde vara ett i nutidens språk
ännu sällsyntare uttryck.
Negotiabel, Negotiation, Negotiatör. Se Negotiera.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
