Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nervsjukdomar - Nervskakning - Nervslag - Nervslida, anat. Ser Nerver och Perineurium - Nervsmärta, med. Se Nervsjukdomar - Nervsträckning, kir. Se Nervskirurgi - Nervsutur (af lat. sutura, söm), kir. Se Nervkirurgi - Nervsvaghet, med. Se Neurasteni - Nervsvalgring. Se Insekter, sp. 713
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i ansiktet, hvarvid vanligen den ena ansiktshalfvan
förlorar sin rörelseförmåga och antar ett stelt,
dödt uttryck. Den kan framkallas genom stark
afkylning af ansiktet (t. ex. häftigt drag från
öppet fönster o. d.). Ofta står den i samband
med öronlidanden. Prognosen är i allmänhet
god. Kvarstående förlamning af endast en extremitet
kallas monoplegi. Oftast är dock dylik förlamning
orsakad af förändring i de centrala nervorganen.
Till de perifera nervsjukdomarna höra oftast de
s. k. neuralgierna (se d. o.). Dessa äro anfallsvis
uppträdande, mer eller mindre häftiga smärtor, som i
sitt förlopp och till sin utbredning följa de sensibla
nerverna. En stor del neuralgier är intet annat än
en neurit (se ofvan) i en känselnerv. Stundom har
man dock icke i nerven eller i resp. ganglion kunnat
finna en tydlig anatomisk rubbning. Neuralgierna
ha i allmänhet samma etiologi som neuriterna. Dock
spelar det neuropatiska anlaget vid de förra en större
roll. De vanligaste neuralgierna äro de i hufvudets
nerver (nervus trigeminus och nervus occipitalis)
Trigeminusneuralgien har ock kallats tic douloureux
1. Fothergills ansiktssmärta. Särskildt ofta
träffa dylika smärtor i pannan öfver ögonen (nervus
supraorbitalis). Neuralgier i refbensmellannerverna
(nervi intercostales) ge anledning till smärtor i
bröstkorgen, som af ängsliga sjuka ofta uppfattas som
kommande från hjärtat (hjärtkramp) eller från lungorna
och kunna framkalla eller öka en neurastenisk
sinnesförfattning. Neuralgi i bröstkörtlarna
(mastodyni) samt i andra genitalorgan (hos mannen
penis och skrotum, hos kvinnan vagina) kunna vara
mycket besvärande. Den nästan vanligaste neuralgien är
s. k. ischias (se d. o.). Härvid bör dock märkas, att,
såsom redan antydts, öfvergången till verklig neurit
i nervus ischiadicus, hvarvid smärtan är förenad med
svaghet i och partiell atrofi af benets muskulatur,
i många fall är föga markerad. Neuralgierna
kunna, särskildt hos neuropatiska individer, vara
mycket envisa. Ett exempel härpå är den halfsidiga
ansiktsneuralgien, s. k. migrän (se d. o.), som ofta
trotsar all behandling. Akuta neuralgier eller sådana
med tydlig etiologi, t. ex. ansiktsneuralgien efter
frossa (malaria), akuta förgiftningar (arsenik) eller
sådana, som framkallats af sjukdomar i grannskapet
(t. ex. öron-, näs- och svalglidanden, tryck från
svulster i bäckenet o. s. v.), ha god prognos under
förutsättning, att grundlidandet kan häfvas. I
svårare fall måste narkotiska medel användas, ofta
hjälpa dock kina och de vanliga antineuralgica jämte
massage och galvanisk elektricitet.
Sjukdomsfenomen från de motoriska nerverna kunna
mången gång till skillnad från de nyss skildrade
isolerade neuralgierna yttra sig enbart genom
rubbningar anfallsvis, så t. ex. den mimiska
ansiktskrampen i musklerna till en eller flera
af nervus facialis’ grenar, s. k. tic
convulsif. Isolerad kramp i nervus accessorius’
utbredningsområde, hvarvid hufvudet böjes åt sidan
och svagt roteras åt motsatt håll, är ock ganska
vanlig. S. k. skrifvarsjuka (se d. o.) är en kramp
i de muskler, som äro verksamma vid skrifning,
hvilken försvåras eller omöjliggöres häraf. Dylik
s. k. yrkeskramp
finns af många slag, t. ex. spelarkramp (piano- och
violspelare) m. fl. Emellertid är det mycket ovisst,
om dessa kramptillstånd äro beroende af perifera
rubbningar och icke snarare på hittills obekanta
centrala orsaker. Vanligen räknas hithörande tillstånd
till de s. k. neuroserna. Helt annat är förhållandet
med den kramp, som beror af säkert perifera orsaker,
såsom kramp i vadorna vid djupliggande åderbråck,
hvilken kan uppträda vid badning i kallt vatten
och orsaka drunkning. Krampen här kan säkerligen i
vissa fall förmedlas genom retning på de motoriska
nervstammarna. De ofvan antydda kramptillstånden
trotsa ofta all behandling.
Slutligen kunna de perifera nerverna drabbas af
sjukdomar, framkallade af svulstbildningar i eller
vid nerven. Inom det perifera nervsystemet har
iakttagits en hel del olika svulsttyper, såsom
neurom, fibrom, sarkom, gliom, myxom och syfilom. Symtomen äro beroende af svulstens läge i
förhållande till nervledningen och i hvad mån trycket
eller genomväxningen af nerver sålunda endast delvis
eller fullständigt hindrar nervfunktionen och äro
naturligtvis dels af motorisk art (pareser eller
förlamningar), dels af sensibel natur (parestesier
och hyperestesier eller känslolöshet). Prognosen är
beroende på svulstens natur: syfilom kunna således
försvinna med antisyfilitisk behandling. Stundom
äro generande svulster af annan natur åtkomliga för
kirurgisk exstirpation eller ett borttagande genom
Röntgen- eller radiumbestrålning (t. ex. sarkom). Ofta
nog äro nervsvulsterna rätt harmlösa. En högst
egendomlig svulstbildning å de perifera nerverna
är den af v. Recklinghausen först beskrifna
neurofibromotosis generalis, i hvilken öfver hela
kroppen utveckla sig talrika vårtlika svulster
på hudnervgrenarna och stora pigmentfläckar på
huden, jämte s. k. neurom på nervstammarna. Häraf
angripna individer kunna bli ytterst vanställda.
I. H.
Nervskakning, med., ett ofta användt uttryck för
en allmän klonisk kramp, vanligen af mycket lätt
natur och omfattande hela kroppen. Den förekommer
oftast hos nervösa eller hysteriska individer vid
psykiska alterationer och går vanligen lätt öfver utan
behandling. Ofta hjälpa nervdroppar eller spirituosa
i annan form. I. H.
Nervslag, med., en numera uteslutande af
allmänheten använd benämning (förr hade den till
facknamn Apoplexia nervosa) på en del hastigt
uppträdande förlamningar, hvilkas orsak ingalunda
alltid är blödningar, blodproppsbildningar eller
andra cirkulationsrubbningar inom de nervösa
centralorganen (se Hjärnsjukdomar). Nervslagen äro
ofta af funktionell art (hysteriska). Med förkärlek
synes härmed betecknas den plötsliga förlamningen
af ena ansiktshalfvan, beroende på ett afbrott i
funktionen af ansiktsmuskulaturens rörelsenerv,
nervus facialis (se Nervsjukdomar, sp. 802-803).
I.H.
Nervslida, anat. Se Nerver och Perineurium.
Nervsmärta, med. Se Nervsjukdomar.
Nervsträckning, kir. Se Nervkirurgi.
Nervsutör (af lat. sutura, söm), kir. Se Nervkirurgi.
Nervsvaghet, med. Se Neurasteni.
Nervsvalgring. Se Insekter, sp. 713.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
