Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 19. Mykenai - Norrpada / 817-818 (1913) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Netherwood, Adam Fredrik - Néthou [neto], Pic de. Se Maladetta - Netscher. 1. Caspar N. - Netscher. 2. Theodorus N. - Netscher. 3. Constantyn N. - Nettelbla, Christan von - Nettelblad, Per Anton Viktor - Nettelbladt. Se Nettelbla - Nettement [nättemä'], Alfred FranÁois - Nettesheim [-hajm]. Se Agrippa, H. C. - Nettleship [ne'tlJip], Henry - Netto

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

den nye ofverbefälhafvårens garde. Han
utmärkte sig som sådan på ett lysande sätt i
flera strider, och i mars 1803 föreslogs han
af öfverbefälhafvaren, general Rochambeau,
till brigadgeneral. Han hade då redan blifvit
svårt sårad i striden vid Petit Goave och dog af
följderna af såret 26 april 1803 i Port-au-Prince
(jfr Adlerbeth, "Historiska anteckningar", bd
II, och "Personhistorisk tidskrift", arg. 8).
A. S.

Nèthou [netö], Pic de. Se Maladetta.


Caspar Netscher. Efter ett själfporträtt.

Netscher. 1. Caspar N., holländsk porträtt- och
genremålare, f. 1639 i Heidelberg, hvarifrån hans mor
med sina små barn under kriget flydde till Arnhem,
d. 1684 i Haag. Tack vare en välgörares inskridande,
fick N. en vårdad uppfostran och kom först i lära
hos målaren Hendrik Coster (hvars enda kända tafla
ses i von Hallwylska galleriet i Stockholm) samt
senare hos Gerard ter Borch i Deventer, som blef
hans förebild. Efter en planerad resa till Italien,
som afbröts redan i Bordeaux, där han gifte sig,
bosatte han sig, efter en kortare vistelse i Liège,
i Haag, där han sedan stannade (om han, efterkommande
en inbjudning från Karl II, gjorde ett kortare besök i
England, är ovisst). N. började sin bana med att måla
genrebilder - Lutspelerska (Berlin), Mor, klädande
sitt barn (Amsterdam), Ung dam med papegoja (Kassel),
Dam vid klaveret, Ung man, skrifvande, Läkare,
kännande en dam på pulsen (Dresden), Barn, blåsande
såpbubblor (National gallery, London), Musikalisk
underhållning (München), Musiklektionen (Haag)
o. s. v. - och mytologiska ämnen i en fint stämd
guldton. Senare öfvergick han alltmer till porträttet
- ett Själfporträtt i Kassel; andra porträtt talrikt
förekommande i engelska och kontinentala samlingar
-, i hvilket han utbytte guldtonen mot en angenäm,
men kallare silfverton. Emellertid förblandas hans
arbeten ofta med målningar af hans bägge söner. I
von Schinkelska saml. på Tidö ses af hans hand ett
porträtt af F. de Lachaise. - 2. Theodorus N., den
föregåendes son, f. 1661 i Bordeaux,
d. 1732 i Hulst, begav sig,
efter att ha åtnjutit faderns undervisning, till
Paris, där han stannade i tjugu år, och återvände
därpå till Holland, hvarest han fick en lätt,
men inbringande syssla som uppbördsman i Hulst,
hvilket icke hindrade honom att snart resa till
London, där han under loppet af sex år samlade en
förmögenhet. - 3. Constantyn N., broder till N. 2,
f. 1668 i Haag, d. där 1723, var porträtt- och
genremålare i faderns stil. - Ingen af medlemmarna
af målarfamiljen N. är företrädd i Nationalmuseum i
Stockholm. l-3. O. G-g.

Nettelbla, Christian von,
friherre, historiker, jurist, f. 2 okt. 1696 i
Stockholm, d. 20 aug. 1775 i Wetzlar, son till en
ansedd tysk köpman, blef
1714 student i Uppsala och vistades sedermera
vid åtskilliga tyska högskolor till 1720. Han
blef s. å. kanslist vid en beskickning till
Braunschweig, for därifrån till Hamburg och
Greifswald, där han 1724 utnämndes till juris
professor, oaktadt ej föreslagen. S. å. tog han
juridisk grad i Groningen, hvarpå han tillträdde sin
professur. 1740 "presenterades" han till assessor
i Rikskammarrätten i Wetzlar, hvilken befattning
han tillträdde 1743. Af kejsaren adlades han 1746
och upphöjdes 1762 till romersk riksfriherre (han
hette förut Nette1bladt). Vid en visitation
1774 blef han afsatt. Anledningen är ej fullt
känd. Enligt en vidlyftig defensionsskrift beskylldes
han för försummelse af ämbetsplikt, mutor och
respektvidrigt uppförande mot visitatorerna. N. var
en mycket alsterrik författare och kompilator,
men hans skrifter ha hemfallit åt glömskan, om man
undantar hans vidlyftiga Schwedische bibliothek (5
"stycken", 1728-36), som innehåller öfversättningar
af handlingar rörande svenska historien.
-rn.*

Nettelblad, Per Anton Viktor, läkare, f. 15
sept. 1852 i Stockholm, blef student i Uppsala
1870 och med. licentiat i Stockholm 1880. Han var
sjukhusläkare vid Allmänna garnisonssjukhuset i
Stockholm 1880-82, utnämndes till regementsläkare vid
Södermanlands regemente 1897 och vid Lifregementets
dragoner 1900, till öfverfältläkare 1906 och
till chef för Arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse
1907. Han promoverades till med. hedersdoktor
vid Karolinska institutets hundraårsfest 1910.
R. T-dt.

Nettelbladt. Se Nettelbla.

Nettement [nättemã’], Alfred François 9015, legitimistisk
fransk skriftställare, f. 1805, d. 1869, var 1849-51
medlem af nationalförsamlingen och utvecklade som
tidningsman, historiker och litteraturkritiker en
synnerligen produktiv författarverksamhet. Bland
hans arbeten märkes en Histoire de la Restauration
(S bd, 1860-72).

Nettesheim [-hajm]. Se Agrippa, H. C.

Nettleship [ne’tljip], Henry, engelsk klassisk
filolog, f. 1839, d. 1893, 1878 professor i latin i
Oxford, utgaf bl. a. Lectures and essays on subjects
connected with latin litterature and scholarship
(1885), Contributions to latin lexicography (1889)
och Dictionary of classical antiquities (1891). -
Hans yngste broder, Richard Lewis N., f. 1846,
d. 1872, var en känd filosof och sportsman.

Netto [-tå; it., ren], hand., efter vederbörligt
afdrag (på vikt, af kostnader, umgälder
o. s. v.). Motsats: brutto. - Nettobehållning
(nettoproveny), den rena vinsten på ett
företag, t. ex. på försäljningen af en vara,
sedan inköpspriset samt omkostnaderna för
magasinering, förädling, annonsering, försäljning
o. s. v. afdragits. - Nettodräktighet,
nettotonnage, ett fartygs dräktighet (tonnage)
med vissa afdrag (se Dräktighet). - Netto kontant,
kontant betalning utan rabatt. - Nettopremie, den
beräknade rena försäkringspremien utan tillägg för
administrationskostnader m. m. När sådant tillägg
gjorts, uppkommer bruttopremien 1. tariffpremien,
hvilken sålunda är den afgift, som den försäkrade
faktiskt får erlägga. - Nettopris, en varas pris med
afdrag af all rabatt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>