Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Neuron - Neuronal - Neuronteorin. Se Neuron - Neuropati - Neuropatisk kontraktur, med. Se Kontraktur - Neuropatologi - Neuroplastik (af grek. neu'ron, nerv, och plastik, se d. o.), kir. Se Nervkirurgi - Neuroptera, zool. Se Nätvingar - Neuropteris - Neuros - Neurospasta (af grek. neu'ron, tråd, och spa'ein, draga). Se Leksaker, sp. 27 - Neuroterus. zool. Se Gallsteklar - Neurotica, lat. (af grek. neuron, nerv), med. Se Nervmedel - Neurotomi (af grek. neu'ron, nerv, och tome, snitt), kir. Se Nervkirurgi - Neuruppin [nöjroppin]. Se Ruppin - Neurus. Se Nevruz - Neusalz - Neu-Sandez [nöj-sa'ndets]. Se Sandez - Neusatz - Neuschwanstein [nöj- -stajn], Se Hohenschwangau - Neuse - Neusiedlersjön - Neusohl - Neuss
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fysiologi nödvändig inblick i det sätt, på hvilket
neuronen måste vara sammankopplade med hvarandra
för att kunna fylla sin uppgift. Läran om neuronen,
neuronteorien, har, om den också i en del enskildheter
kan ge anledning till invändningar, spelat en roll i
den moderna hjärnforskningen, som icke kan skattas nog
högt. E. Hgn.
Neuronal, farm., brom-dietyl-acetamid,
(C2 H5)2 > CBr . CO NH2,
är ett hvitt, kristalliniskt pulver med svag,
kamferartad lukt och bittert skarp, något kylande
smak. Smältpunkt 66-67° C. Preparatet löses svårt i
kallt vatten och tål ej uppvärmning; i sprit, eter
och fet olja löses det lätt. Dess bromhalt är 41
proc. Neuronal användes som sömnmedel och allmänt
lugnande medel i dos af 0,5-l, hos fallandesjuka
stundom ända till 3 gr. Medlet har ej ännu fått
större betydelse. C. G. S.
Neuronteorien, Se Neuron.
Neuropati (af grek. neuron, nerv, och pathos,
lidande), med., nervsjukdom. - Neuropatisk, nervsjuk.
Neuropatisk kontraktur, med. Se Kontraktur.
Neuropatologi (af neuropati, se d. o., och
grek. logos, lära), med, läran om nervsjukdomar.
Neuroplastik (af grek. neuron, nerv, och plastik,
se d. o.), kir. Se Nervkirurgi.
Neuroptera, zool. Se Nätvingar.
Neuropteris Brongn., paleobot., ett hufvudsakligen
inom stenkolssystemet förekommande, på småbladens
beskaffenhet grundadt provisoriskt släkte, hvars blad
ha ett ormbunksliknande utseende. Bladskaften äro
vanligen en eller flera gånger förgrenade och själfva
bladet två eller flera gånger parbladigt. Småbladen
äro vanligen af tämligen fast konsistens, aflånga
eller rundade, oftast trubbiga samt fästa endast med
medelnerven eller med ett kort skaft. Medelnerven,
som vid flikens bas är tydligt framträdande,
når icke dennas spets, utan upplöses tämligen
snart i ett antal dikotomiskt förgrenade, ej
anastomoserande smånerver. N. uppfattades länge som
ett till ormbunkarna hörande släkte, men af senare
undersökningar har framgått, att åtminstone en del af
hithörande arter måste räknas till de ormbunksartade
fröväxterna, pteridospermerna (se d. o.). Man har
i flera fall funnit frön i organisk förbindelse med
Neuropteris-blad. A.G. N.
NeuroS (af grek. neuron, nerv), med., nervsjukdom,
som beror på en rubbning i nervsystemets verksamhet
utan märkbar anatomisk förändring, t. ex. hysteri,
neurasteni m. fl. Traumatisk neuros kallas en
nervsjukdom af funktionell art, som framkallats af en
yttre anledning, t. ex. ett olycksfall eller annan
häftig utifrån kommande chock. Denna sjukdom, som
kan ha alla möjliga symtom i likhet med hysterien,
till hvilken grupp af neuroser den närmast hör,
har en jämförelsevis dålig prognos och spelar en
mycket stor roll inom olycksfallsförsäkringsvärlden.
I. H.
Neurospasta (af grek. neuron, tråd, och spaein,
draga). Se Leksaker, sp. 127.
Neuroterus, zool. Se Gallsteklar.
Neuortica, lat. (af grek. neuron, nerv), med. Se
Nervmedel.
Neurotomi (af grek. neuron, nerv, och tome, snitt),
kir. Se Nervkirurgi.
Neuruppin [nöjroppin]. Se Ruppin.
Neurus. Se Nevruz.
Neusalz [nö7j-], stad i preussiska reg.-omr. Liegnitz
(prov. Schlesien), vid Oder och järnvägen mellan
Breslau och Stettin. 13,474 inv. (1910). Järnverk,
maskinverkstäder och en stor trådfabrik (2,200
arbetare) jämte annan industri. (J. F. N.)
Neu-Sandez [nöj-sa’ndets]. Se Sandez.
Neusatz [nö’j-], ung. Uj Vidék, serb. Novisad, stad i
ungerska komitatet Bács Bodrog, på vänstra stranden
af Donau, midt emot Peterwardein, och vid järnvägen
Budapest-Semlin. 29,296 inv. (1900), hvaraf 35,2
proc. ungrare, 34 proc. serber och 22 proc. tyskar (de
fleste rom. eller grek. katoliker). N. har 14 kyrkor,
hvaribland en ny serbisk domkyrka, ett rom.-katolskt
och ett grek.-orientaliskt (serbiskt) gymnasium,
en handels- och en teknisk skola och är säte för
en grek.-orientalisk (serbisk) biskop. Betydande
kvarnindustri, tillverkning af sidenvaror, sprit
m. m., stor trädgårds- och vinodling, liflig handel
och sjöfart. - Staden anlades 1740, förstördes
af Jellacic 11 juni 1849 och har sedan 1864 genom
Serbiska litteraturföreningen ("Matica srpska")
blifvit den litterära medelpunkten för serberna
i Ungern. J. F. N.
Neuschwanstein [nöj- -stajn]. Se Hohenschwangau.
Neuse [njö’s], flod i nordamerikanska staten
Nord-Carolina, upprinner i Alleghany-bergen vid
Roxboro och faller med en bred mynning vid Newberne
ut i Pamplico sound. Dess flodområde är 13,500
kvkm,, längden 500 km., hvaraf 240 km. segelbara
(nedanför de sista forsarna vid Smithfield).
J. F. N.
Neusiedlersjön [nö’jsidler-], ung. Fertö -tó,
insjö i västra Ungern, emellan komitaten Ödenburg
och Wieselburg, betäcker en yta af 335 kvkm.,
är 36 km. lång, 6,5-15 km. bred och l-7 m. djup
samt ligger 113 m. ö. h. Den bildar en stor sänka
under Donaunivån och står medelst en kanal genom
den stora kärrtrakten Hanság (ö. om N.), som numera
är torrlagd, i förbindelse med Donaus biflod Raab,
hvarigenom dess nivåförändringar förklaras. Efter
1855 började vattenmassan minskas, tills sjön 1868
alldeles uttorkade. Man beredde sig att uppodla dess
botten, då 1869 vattnet började ökas, och våren 1876
hade sjön åter sin förra utsträckning. Vattnet har en
bittert salt smak och användes förr till beredning af
salt och soda. På bottnen funna föremål af sten och
lera göra troligt, att pålbyggnader funnits i sjön.
(J. F. N.)
Neusohl [nö’jsål], ung. Beszterczebánya, slavon. Banska
Bystrica, hufvudstad i ungerska komitatet Sohl
(Zólyom), vid föreningen af floderna Gran cch
Bistritza och vid ungerska statsbanan. 9,264
inv. (1900) af blandad magyarisk, slavisk och tysk
härkomst, hälften katoliker. Koppar- och järngrufvor,
flera fabriker. Staden är genom sitt läge och sina
byggnader (särskildt må nämnas den katolska katedralen
och de evangeliska kyrkorna) en af de vackraste
städerna i Ungern. Säte för en rom.-katolsk biskop,
ett högre katolskt och ett lägre protestantiskt
gymnasium. (J. F. N.)
Neuss [nöjs]. 1. Kretsstad i preussiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
