Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Neuss - Neustadt - Neustadtl [nö'j-], stad i norra Böhmen. Se Neustadt 14 - Neustettin - Neustift - Neustrelitz - Neustria. Se Neustrien - Neustrien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
reg.-omr. Düsseldorf (Rhenprovinsen), 7 km. s. v. om
Düsseldorf och 3 km. v. om Rhen, med hvilken
flod staden är förenad genom Erftkanalen. 37,224
inv. (1910). De forna vallarna äro förvandlade till
promenader. Förnämsta byggnaden är den katolska
S:t Quirinus-kyrkan, ett anmärkningsvärdt
vackert prof på öfvergångsstil (förra hälften af
1200-talet). Dessutom finnas 6 andra katolska
kyrkor, 2 protestantiska samt ett gymnasium. N.
är den förnämsta platsen i Rhenprovinsen för
tillverkning af olja och mjöl samt har f. ö. en mycket
mångsidig industri. Dess spannmålsmarknader äro
bland de största i Preussen, och det är äfven
medelpunkten för liflig handel med nötkreatur, stenkol,
byggnadsmaterial m. m. N. leder sitt
ursprung från ett romerskt ståndläger Noresium.
1474–75 belägrades staden förgäfves i 11
månader af Karl den djärfve af Burgund, som där
förlorade 10,000 man. – 2. Tyskt namn på
schweiziska staden Nyon.
Neustadt [nö’j-]. 1. Kretsstad i preussiska reg.-omr.
Danzig (Westpreussen), 41 km. n. n. v. om
staden Danzig, vid kustfloden Rheda samt
järnvägen emellan Danzig och Stettin. 9,804 inv.
(1910). Katolskt gymnasium. Trävaru- och
spannmålshandel. – 2. (Po. Prudnik) Kretsstad i
preussiska reg.-omr. Oppeln (Schlesien), vid
järnvägen emellan Neisse och Kosel. 18,856 inv.
(1910). Gymnasium, kloster. Linne- och damastfabrik,
tillverkning af läder- och skovaror. 22 maj
och 7–12 sept. 1745, 15 mars 1760 samt 28 febr.
1779 egde där fäktningar rum emellan österrikarna
och preussarna. – 3. Stadsdel af Magdeburg,
före 1887 själfständig stad. – 4. Stad i preussiska
prov. Schleswig-Holstein, vid Neustadtbukten af
Östersjön och järnvägen till Kiel. 5,083 inv.
(1910). Tillverkning af cigarrer och tobak,
tändstickor m. m.; hafsbad. – 5. Stad i Mähren. Se
Mährisch-Neustadt. – 6. N. an der
Aisch, stad i bajerska reg.-omr. Mittelfranken,
29 km. n. om Ansbach, vid järnvägen mellan
Nürnberg och Würzburg. 4,494 inv. (1910). Förr
markgrefligt residens. – 7. N. an der Donau,
stad i bajerska reg.-omr. Nieder-Bayern. 1,769 inv.
(1905). Staden stormades 1632 af svenskarna
under Gustaf Horn. – 8. N. an der Dosse,
stad i preussiska reg.-omr. Potsdam (Brandenburg),
vid Berlin–Hamburg-järnvägen, 75 km.
från Berlin. 1,052 inv. (1905). Stora stuterier.
– 9. N. an der Haardt, kretsstad i bajerska
Rhenpfalz, vid flera järnvägslinjer. 19,288 inv.
(1910). Gymnasium och realskola. Ståtlig kyrka
med flera pfalzgrefvars grafvar. Liflig industri;
betydlig vin- och trädgårdsodling samt vinhandel.
I närheten ligger byn Hambach (se d. o.). –
10. N. an der Orla, stad i Sachsen-Weimar,
39 km. s. ö. om Weimar, vid järnvägen mellan
Gera och Saalfeld. 7,095 inv. (1910). Storhertigligt
slott, realskola, järn-, läder- o. a. industri. –
11. N. an der Saale, kretsstad i bajerska
reg.-omr. Unterfranken, vid Saale. 2,163 inv.
(1910). På andra sidan Saale ligger badorten
Neuhaus, med 4 koksalthaltiga mineralkällor,
och bredvid denna borgruinen Saalburg
(Salzburg), Karl den stores residens, samt det af
Ludvig I 1841 byggda Bonifatiuskapellet.
– 12. (N. in Sachsen) Stad i sachsiska kretsen
Dresden, vid Polenz. 5,331 inv. (1910).
Tillverkning af knifvar och andra stålvaror m. m.
– 13. (N. im Hzgt. Koburg) Stad och
luftkurort i Sachsen-Koburg, vid järnvägen
Koburg–Lauscha. 7,977 inv. (1910). Slöjdskola, 2
porslinsfabriker o. a. industri. – 14. (N. an der
Tafelfichte, före 1901 Neustadtl) Stad i
norra Böhmen, ö. om Friedland. 5,457 inv. (1900).
Ylle- och bomullsfabrik, porslins- och
lergodstillverkning, trävaruhandel. – 15. N. Eberswalde.
Se Eberswalde. – 16. Se Wiener-Neustadt.
1–14. (J. F. N.)
Neustadtl [nö’j-], stad i norra Böhmen. Se Neustadt 14.
Neustettin [nöj-], kretsstad i preussiska
reg.-omr. Köslin (Pommern), vid den lilla Streitzigsjön.
11,833 inv. (1910). Gymnasium. Järngjuterier
och maskinfabriker, handel med trävaror,
sprit och spannmål.
(J. F. N.)
Neustift [nö’j-], fordom kloster. Se Freising.
Neustrelitz [nöj-], hufvudstad i Mecklenburg-Strelitz,
mellan Zierk- och Glambecksjöarna samt vid
järnvägen mellan Stralsund och Berlin. 11,993
inv. (1910). Staden är regelbundet byggd i form af
en åttauddig stjärna, hvars midtpunkt utgöres af
den ståtliga slottsplatsen, med storhertig Georgs
staty. Det storhertigliga slottet (utanför staden)
är en vacker byggnad i pseudoklassisk stil, med
bibliotek, myntkabinett och antikvitetssamling samt
vacker park. Andra mera framstående byggnader äro de 3
kyrkorna, Carolinum (ett stort sjukhus), stadshuset,
kasernen, gymnasium och realskolan. Utom flera
stora ångkvarnar och ångsågar finnas maskinfabriker,
skeppsvarf, brännvinsbränneri m. m. En kanal förenar
staden med Havel och Elde. N. anlades 1733. Omkr. 2
km. s. om N. ligger storhertigdömets gamla hufvudstad,
Altstrelitz (se Strelitz).
Omkr. 5 km. från N. ligger lustslottet Hohenzieritz,
där drottning Luise af Preussen dog, 1810.
(J. F. N.)
Neustria. Se Neustrien.
Neustrien (lat. Neustria, "icke östland"). 1. I
motsats till Austrien ("östland") den västra, af
öfvervägande romansk befolkning bebodda delen af
det gamla frankiska riket. Det omfattade nordöstra
delen af det nuv. Frankrike, men dess gränser
voro i början obestämda, tills omkr. 600 N. blef
officiell benämning på en af det frankiska rikets
tre hufvuddelar (de två öfriga voro Austrasien och
Burgund). N. gränsade då i v. till Bretagne och i
s. till Loire, i ö. omfattade det Champagne v. om
Reims, och i n. sträckte det sig till Schelde och
Kolskogen (Silva carbonaria). Det hade liksom de
öfriga rikshufvuddelarna själfständig förvaltning och
egen major domus (se d. o.) samt intog under 600-talet
främsta platsen bland dem, särskildt under Klotar II:s
(584–628) senare regeringsår och Dagobert I (628–638);
men efter slaget vid Testri (687) tillvällade
sig en austrasisk stormansätt (karolingerna)
majordomusämbetet inom såväl Austrasien som
N. och Burgund. Efter fördraget i Verdun (843)
förstods med N. hufvudsakligen endast det område,
som sedermera (efter 912) kallades Normandie. Jfr
Merovingerna. – 2. Västra delen af langobardernas
rike uti Italien, i motsats till Austria (se d. o.).
1 o. 2. (J. F. N.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
