Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - New Hampshire - New Harmony - New Haven - Newhaven - New Iberia - Neviges - Nevill, engelsk släkt. Se Neville - Nevill, Edmund. Se Neison, E - Neville
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Mineraltillgångarna äro obetydliga. Granit och skiffer brytes,
och slipstenar tillverkas. Värdet af samtliga
bergverksprodukter var 1910 2,15 mill. doll. En
icke obetydlig inkomst bereda sommargästerna i
bergstrakterna och vid sjöarna. Industrien står
i hög blomstring, träindustrien förhärskar i
n., andra industrigrenar i s. Särskildt märkas
bomulls- och yllefabriker, sko- och pappers- samt
pappersmassefabriker. Af betydelse äro vidare
maskintillverkningen och kvarnindustrien. 1909
steg det kapital, som var nedlagdt i industrien,
till 140 mill. doll. och dennas produktionsvärde
till 164,6 mill. doll. Antalet i industrien
anställda var 78,650. Järnvägarnas längd var
1910 2,005 km. Befolkningens antal har långsamt
ökats från 183,858 år 1800 till 430,572 år 1910,
af hvilka 96,667 voro födda i utlandet (2,068
i Sverige). Majoriteten är af engelsk börd,
i andra rummet stodo länge irländare, men de
ha nu fått vika för franska kanadensare. (1910
funnos 40,865 födda i franska Canada). Det största
kyrkosamfundet är det romersk-katolska. En katolsk
biskop residerar i Manchester, en anglikansk i
Concord. Religionsundervisning meddelas icke i de
offentliga skolorna. Antalet offentliga "high schools"
var 1911 62 och lika många enskilda. Skoltvång
gäller för barn mellan 8 och 14 år. S. å. funnos
två offentliga normalskolor för utbildande af lärare
(i Plymouth och i Keene) och 3 colleges: Dartmouth
college i Hanover (osekteriskt, grundlagdt 1769),
N. H. college of agriculture and mecanic arts i
Durham (grundlagdt 1866) samt S:t Anselms college
i Manchester (katolskt). - Författningen är af
år 1792 med många senare amendments. Ändringar
i densamma få föreslås endast af ett konvent,
som för detta ändamål hålles hvart 7:e år. Dessa
förslag skola sedan gillas af kommunerna (towns)
med 2/3 af afgifna röster. Rösträtt härvid liksom
allmän valrätt har hvarje minst 21-årig man, som
är medborgare i unionen samt kan läsa och skrifva
engelska. Vid guvernörens (governor) sida finns ett
råd af 5 personer. Både guvernör och medlemmarna af
rådet (councillors) väljas för 2 år; för valbarhet
fordras minst 30 års ålder samt att ha bott i staten
under minst 7 år närmast före valet. Guvernör och
råd leda förvaltningen, utnämna ämbetsmän, ge nåd
o. s. v. Guvernörens suspensiva veto upphäfves med 2/3
af båda kamrarnas röster. Representationen (general
court) består af en senate (24 ledamöter, en från
hvart senatsdistrikt) och ett house of representatives
(medlemmarnas antal rättar sig efter folkmängden
och är omkr. 390-400). Båda husen väljas för 2 år
och sammanträda till ord. session i jan. hvarje
udda år. I unionens kongress representeras N. af
2 senatorer och 2 representanter. Staten är delad
i 10 grefskap. Dess hufvudstad är Concord. -
N. började koloniseras på 1620-talet och tillhörde
Massachusetts till 1679, då det konstituerades till
egen provins. Det var den första koloni, som ordnade
sin styrelse alldeles oberoende af England (1776). En
ny författning antogs 1784, hvilken reviderades 1792.
J. F. N.
New Harmony [njō hā’məni], by i nordamerikanska staten
Indiana, vid Wabash river. 1,341 inv. (1900). Det
grundlades 1815 af harmonisterna (se d. o.) och
öfverläts sedermera åt Rob. Owens socialistiska
experiment. Ett minne af
det sistnämnda är det stora arbetarbiblioteket, rikt
på arbeten rörande socialismen. J. F. N.
New Haven [njō hei’vn], största staden
i nordamerikanska staten Connecticut, vid
New Haven bay, en vik af Long island sound, 119
km. n. ö. från New York, med hvilket staden är förenad
genom järnväg, flera elektriska banor och daglig
ångbåtskommunikation. 136,605 inv. (1910). N. är en af
de vackraste städerna i Förenta staterna och kallas
"almarnas stad" (Elm city) på grund af rikedomen på
dylika träd på gator och öppna platser. Staden är
hufvudsakligen bekant som säte för en af unionens
äldsta och mest ansedda högskolor, Yale university
(se d. o.). I N. finnas American Oriental society,
Archæological institute of Amerika, Connecticut
academy of arts and sciences. Dessutom har staden
stor industri (tillverkning af järn- och stålvaror,
maskiner, gjutgods, ammunition och handeldvapen,
vagnar, korsetter m. m.), hvars hela produktion 1909
steg till 51 mill. doll. Det har också betydelse som
hamnstad, särskildt för kusthandeln. – Staden anlades
1637 och utgjorde tills. med 5 andra städer en koloni
för sig, till dess den 1662 förenades med Connecticut.
J. F. N.
Newhaven [njō hei’vn], hamnstad i engelska
grefsk. East Sussex, nära mynningen af Ouse. 6,665
inv. (1911). Daglig ångbåtsförbindelse med
Dieppe. Betydande in- och utförsel. J. F. N.
New Iberia [njō aibiə’riə], stad i nordamerikanska
staten Louisiana, vid Bayou Tèche, v. om New
Orleans. 7,490 inv. (1910). Järnvägsknut. Handel med
trävaror, socker, bomull och ris. Stensaltgrufvor.
J. F. N.
Neviges, by i landskommunen Hardenberg, preussiska
reg.-omr. Düsseldorf (Rhenprovinsen). 4,894
inv. (1910). Textil- och järnindustri. Vallfartsort,
som årligen besökes af omkr. 150,000 pilgrimer.
J. F. N.
Nevill, engelsk släkt. Se Neville.
Nevill, Edmund. Se Neison, E.
Neville 1. Nevill [ne’vil], berömd engelsk
adelssläkt af angelsaxisk härkomst, som omkr. år
1200 med anledning af giftermålsförbindelse med den
normandiska släkten Neuville antog namnet N. Familjen
N. var under senare medeltiden genom godsförvärf,
släktförbindelser (bl. a. med ätten Percy) och
ämbetsställning en af de mest inflytelserika i
landskapen vid gränsen mot Skottland. Ralph N.,
lord N. of Raby, f. omkr. 1291, d. 1367, blef 1334
gränsbefälhafvare (warden of the marches] och
hade väsentlig andel i segern vid Neville’s Cross
1346, där skotske konungen David Bruce togs till
fånga. En af Ralphs söner, Alexander N.,
d. 1392, blef 1373 ärkebiskop af York och drefs 1388
i landsflykt till följd af det stöd han gifvit Rikard
II:s absolutistiska politik. Hans yngre broder, sir
William de N., d. 1389, var vän till Wycliffe och en
af lollardernas främsta ledare. Medlemmar af släkten
ha innehaft earlvärdighet af Kent, Northumberland,
Salisbury, Warwick och Westmorland; ännu kvarlefver
en ättgren, hvars hufvudman bär titeln markis af
Abergavenny. Jfr Rowland, "Historical and
genealogical account of the family of Nevill" (1830),
Swallow, "De Nova Villa" (1885), och en uppsats af
O. Barron i "The ancestor" (1903).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
