Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 19. Mykenai - Norrpada / 945-946 (1913) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nicosia - Nicot de Villemain [dikå de villmä], Jehan - Nicotera - Nicotera [-kåtera], Giovanni - Nicotiana - Nictheroy - Nictitatio - Nida - Nidafjällen - Nidamentalkörtlar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Nicosia [-ka’sia]. 1. Kretsstad uti italienska
prov. Catania (Sicilien), v. om Etna i en vild
bergstrakt, 867 m. ö. h. 14,384 inv. (1901;
som kommun 16,004). Biskopssäte, gymnasium,
teknisk skola. Svafvelkällor, saltbergverk. -
2. (Nikosia) Hufvudstad på Cypern. Se
Levkosia. 1. (J. F. N.)

Nicot de Villemain [nikå
do villmä’], Jehan, fransk diplomat och lexikograf,
f. omkr. 1530, d. 1600, var Henrik II:s sekreterare
och skickades 1559 i diplomatiskt ärende till
Portugal. N. införde därifrån tobaksplantan, efter
honom kallad Nicotiana, till Frankrike (1560) och
anbefallde den som läkdomsört mot sår. Dessutom skref
N. den första franska ordboken, Trésor de la langue
françoise (1606; 2:a uppl. 1618). Se arbete om N. af
Falgairolle (1897).

Nicotera [-kåtera], hamnstad i italienska
prov. Catanzaro (Kalabrien), vid Tyrrhenska
hafvet och järnvägen Reggio-S. Eufemia. 5,196
inv. (1901; som kommun 8,791). Gymnasium. Fiske.
J. F. N.


Nicotera [-kåtera], Giovanni, baron, italiensk
politiker, f. 1828 i Kalabrien, d. 1894, studerade
rättsvetenskap, deltog 1848 i upproret i Kalabrien
samt blef officer i Romerska republikens armé och
sårades 1849 i strid mot fransmännen, hvarefter
han bosatte sig i Turin. 1857 deltog han i den af
Mazzinis anhängare igångsatta expeditionen från Genua,
som åsyftade att revoltera Neapel och drifva bort
Bourbonerna därifrån. I insurgenternas afgörande
nederlag vid Padula blef N. svårt sårad och fången
samt därpå dömd till galärstraff på lifstid. 1860
befriades han af Garibaldi, under hvilken han därefter
tjänade i fält såväl 1860 och 1861 som 1866 och 1867,
då han vid Garibaldis angrepp på Rom förde en kolonn
frivilliga till Velletri. I italienska parlamentet,
där han regelmässigt var ombud för Salerno,
slöt han sig till framstegspartiet och väckte
uppseende genom sin glänsande vältalighet. Mars
1876 blef han inrikesminister i kabinettet
Depretis samt vidtog bl. a., ehuru förgäfves,
energiska åtgärder att tillintetgöra mafian på
Sicilien. Ett växande missnöje med hans förvaltning
vållade, att han dec. 1877 afgick och ersattes af
Crispi. I Rudinis kabinett febr. 1891- maj 1892
var N. åter inrikesminister. C. H. H.

Nicotiana
L. (uppkallad efter Nicot de Villemain, se d. o.),
Tobak, bot., växtsläkte af fam. Solanaceæ med
omkr. 40 örter eller halfbuskar, hufvudsakligen
inhemska i Amerika. Blomkronan har långt rör och
femflikigt, något zygomorft bräm. Af de 5 ståndarna
är l kortare än de öfriga. Frukten är kapsel, fröna
små, rundade. Flera arter ha ett ståtligt utseende
eller stora, vackra stundom välluktande blommor och
odlas därför ofta som prydnadsväxter i trädgårdarna,
t. ex. N. macrophylla i bladväxtgrupper, N. affinis
(se fig.) och andra arter med hvita blommor, som öppna
sig på aftonen och utsända en stark vällukt (jfr
Nattblomma), N. Sanderæ med lysande röda blommor och
hybrider med blommor i många
färgnyanser. Af flera arter, som innehålla
nikotin, beredes tobak (se d. o.).

Blommor af Nicotiana affinis.
G. L-m.

Nictheroy [nikteråj], Niterohy, hufvudstad i
brasilianska staten Rio de Janeiro, vid Rioviken,
midt emot staden Rio de Janeiro, utgångspunkt för
två järnvägslinjer, består af villasamhällena São
Domingos, Praia Grande, Icarahy, Jurujuba, Santa
Rosa, São Lourenço m. fl., som upptaga 12-14 km. af
stranden. Omkr. 35,000 inv. (1909). Bomulls- och
yllefabriker, tillverkning af tobak, sprit, tvål
och tegel. (J. F. N.)

Nictitatio, med., betecknar blinkning med ögonen som
ett sjukligt fenomen, beroende på ett krampaktigt
slutande af ögonlocken. Omedelbart efter att
krampen löst sig, kunna ögonlocken åter föras från
hvarandra, hvarigenom blinkningsfenomenet framträder.
I. H.

Nida (Nidda), en nyupptäckt fornromersk stad,
mellan Heddernheim och Praunheim n. om Frankfurt
a. M. N., som uppstått ur ett romerskt fäste på kejsar
Domitianus’ tid (81-96 e. Kr.), har på senare tid
blifvit utgräfdt. Det har visat sig, att staden, hvars
hufvudsakligaste industri var lergodstillverkning,
hade en areal nästan lika stor som Pompejis, men då
det fanns betydande obebyggda områden inom murarna,
torde den haft endast omkr. 10,000 inv. Man har
funnit ett stort forum (100 m. i fyrkant), stora
termer och flera Mithras-helgedomar samt grafvar,
mestadels med askurnor. Intressant är ett fynd
v. om staden af anläggningar för vinpressning
och jäsning, hvilket visar, att vinodling i dessa
trakter är vida äldre, än man hittills antagit, då
man förlagt dess införande till kejsar Probus’ tid
(276-282). Jfr G. Wolff, "Die römerstadt N." (1908).
J-C.

Nidafjällen, nord. myt., omtalas i Voluspa som
berg, nedifrån hvilka draken Nidhogg flyger. De
tänkas alltså i underjorden. En gyllene sal,
som tillhör Sindres ätt (dvärgarna), säges
i Voluspa stå på Nidavallarna (-slätterna),
men i Snorres Edda på N. och heta Sindre.
B-e.

Nidamentalkörtlar (af lat. nidamentum, bo), zool.,
ett par körtlar, som hos honorna af flera arter af
hufvudfotingarna utmynnar omedelbart intill

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>