Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Niemeyer. 2. Felix von N. - Niemeyer. 3. Paul N. - Niemeyer [nimajer], Maximilian - Niemisel - Nienburg - Niendorf - Nien-hao - Niepce - Nierembergia [nirem-] R. et P., bot. Se Solanaceæ - Nieritz [nir-], Karl Gustav - Nieroth [nir-], Karl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
und therapie (2 bd, 1859—61; 11:e uppl., bearbetad af
Seitz, 1884—85), som äfven i Sverige länge utgjort
den mest använda handboken i inre medicin och genom
hvilken N. utöfvat ett betydligt inflytande på
de medicinska studierna i åtskilliga länder. 1860
kallades han till professor i Tübingen. Trots sin
svaga hälsa deltog han som läkare vid ett lasarett
i Pont-à-Mousson under fransk-tyska kriget.
3. Paul N., den föregåendes halfbroder, f. 1832,
d. 1890, blef 1854 med. doktor och bosatte
sig som praktiserande läkare i Berlin. Jämte
rent vetenskapliga arbeten och läroböcker,
såsom Handbuch der theoretischen und klinischen
perkussion und auskultation (1868—71) och Medicinische
abhandlungen (3 bd, 1872—75), utgaf han en mängd
populära medicinska skrifter, af hvilka några äro
öfversatta på svenska. 1. (Hj. H—t.) 2—3. B. T—dt.
Niemeyer [nimajer], Maximilian, tysk förläggare,
f. 1841 i Halle, där han 1869 inköpte en bok-
och konsthandel, som han 1870 förenade med ett
af honom stiftadt förlag, som han utvecklat till
ett af Tysklands viktigaste vetenskapliga. Det
omfattar bl. a. historia, filosofi, teologi,
litteraturvetenskap och filologi, särskildt anglistik,
romanistik och germanistik (däribland många arbeten
i nordisk filologi), och ledande vetenskapliga
tidskrifter. N. har kallats till filos. hedersdoktor
vid Halles universitet.
Niemisel, station vid stambanan genom öfre Norrland,
32 km. n. om Boden, ett par km. n. om Råne älf,
inom Råneå socken, Norrbottens län.
Nienburg [nin-]. 1. (N. an der Saale) Stad
i hertigdömet Anhalt, kretsen Bernburg,
vid Bodes förening med Saale. 5,572
inv. (1910). Metallindustri. Efter ett
benediktinkloster, som fanns där 975—1552, kallades
orten fordom Mönch-N. I aug. 1635 lade sig
svenska infanteriet under Oxenstierna och Banér i
ett förskansadt läger vid N. — 2. (N. an der Weser)
Kretsstad i preussiska reg.-omr. Hannover, vid Weser
och järnvägen mellan Hannover och Bremen. 10,294
inv. (1910). Progymnasium, byggnadsskola. Glasbruk,
tillverkning af konstgödselmedel, kemiska
alster, biskvi m. m. N. var hufvudstad i det
forna grefsk. Hoya och var starkt befäst. Det
belägrades 23 aug.—24 sept. 1625 förgäfves
af Tilly. 19 juni 1635 intogs N. af Georg af
Lüneburg. 1—2. (J. F. N. L. W:son M.)
Niendorf [nin-], hafsbad i furstendömet Lübeck
(Oldenburg), vid Lübeckbukten, 4 km. n. v. om
Travemünde. Omkr. 4,000 badgäster. Ln.
Nien-hao, kin., devis, hvarmed i det kinesiska
kejsardömet en längre eller kortare tidsperiod,
särskildt en kejsares regeringstid, plägade
betecknas. Jfr Kina, sp. 57. Från Kina öfverfördes
denna plägsed till Japan, där hvarje kejsares
regeringstid ännu har sin devis (jap. nengo, se
d. o.).
Niepce [niä’ps], Joseph Nicéphore, fransk kemist,
uppfinnare, f. 1765 i Chàlon-sur-Saòne, d. 1853 i
Gras, genomgick prästseminariet Pères de 1’Oratoire,
var en tid lärare där, men öfvergick 1789 till den
militära banan, blef 1792 löjtnant, deltog 1794
i fälttåget i Italien och förvaltade 1795—1801
distriktet Nizza. N. lyckades 1824 med tillhjälp
af camera obscura och asfalt som ljuskänsligt ämne
framställa fotografiska bilder (jfr Fotografi,
sp. 990). 1829 förenade han
 |
J. N. Niepce. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
