Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nietzsche [nit-] Friedrich Wilhelm - Nieucastel [niökaste'l], Colyn van - Nieuport [niöpår] franska namnformen för flamska Nieuwpoort (se d. o.) - Nieuwediep [nivedip]. Se Helder - Nieuwe-Ijssel [nive ejsel], vattendrag. Se Ijssel - Nieuwe Maas [nive mas]. Se Lek - Nieuwenhuis [nivenhöjs], Ferdinand Domela. Se Domela-Nieuwenhuis - Nieuwe republik - Nieuwerkerke [niöverkä'rk], Alfred Émilien de - Nieuwe Waterweg - Nieuwpoort - Nievo [-vå], Ippolito - Nièvre - Ni fallor - Niflungar - Nifvelheim
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
afdelningen finnas två billigare upplagor (1899 och
1906). Gesammelte briefe ha utgifvits af P. Gast
och E. Förster-Nietzsche (4 bd, 1900-05). N:s
namnteckning meddelas på pl. II till art. Autograf. -
Öfver N. finnes en hel litteratur, af hvilken här
kunna nämnas endast O. Hansson, "En framtidssiare,
en essay öfver Fr. N." (i "Ur dagens krönika",
1891), E. Förster-Nietzsche, "Das leben Fr. N:s"
(2 bd, 1895, 1897 ff.), A. Riehl, "Fr. N., der
künstler und der denker" (1897; 3:e uppl. 1901),
H. Vaihinger, "N. als philosoph" (3:e uppl. 1905),
H. Lichtenberger, "La philosophie de Fr. N." (1898),
R. Richter, "Fr. N., sein leben und sein werk"
(1903), A. M. Ludovici, "N., his life and works"
(1910), och R. M. Meyer, "N., sein leben und seine
werke" (1913). Jfr H. Lindgren, "Vittra stormän"
(1894), och H. Höffding, "Moderne filosofer" (1904).
S-e.
Nieucastel [niökaste’1], Colyn van, l. Nicolas
Neufchatel [nöjate’1], framstående flamsk
porträttmålare, f. 1527 i grefsk. Bergen i Hainaut,
död troligen 1590 i Nürnberg, var elev af P. Cock van
Helst i Antwerpen och sedan 1561 verksam i Nürnberg
och tidtals äfven i Prag, som kejsar Maximilian II:s
hofmålare. Hans förträffliga, strängt tecknade och
själfulla porträtt, som förr ofta tillskrifvits
Hans Holbein d. y., träffas i museerna i Berlin,
Bruxelles, Kassel, Budapest, i Londons National
gallery o. s. v. Mest berömd är hans porträttgrupp
af matematikern Johann Neudörffer och dennes
son, som länge beundrats i Münchens pinakotek,
men den åsikten gör sig alltmer gällande, att det
exemplar, som 1879 skänktes till museet i Lille,
är originalmålningen, under det att det svagare
exemplaret i München är blott en replik eller
gammal kopia. O. G-g.
Nieuport [niöpår], franska namnformen för flamska
Nieuwpoort (se d. o.).
Nieuwediep [nivedip]. Se Helder.
Nieuwe-Ijssel [nive ejsel], vattendrag. Se Ijsse1.
Nieuwe Maas [nive mas]. Se Lek.
Nieuwenhuis [nivenhöjs], Ferdinand Domela. Se
Domela-Nieuwenhuis.
Nieuwe republik [nīve republīk], holl. ("Nya
republiken"), en af några hundra boer från Transvaal,
Oranje m. fl. st. 1884 bildad fristat i Sululandet,
s. om Transvaal, hvilken 1887 förenade sig med
Sydafrikanska republiken och sedan 1903 under namnet
Vryheid är förenad med Natal.
Nieuwerkerke [niöverkä’rk], Alfred Émi1ien de,
grefve, fransk skulptör, f. 1811 i Paris, d. 1892,
började som dilettant, utförde 1845 en ryttarstaty af
Vilhelm af Oranien (framför kungl. palatset i Haag),
därefter en stod af Cartesius (i Haag och i Tours)
och en af Napoleon I (i Lyon 1852) samt byster af
Napoleon III och personer vid hans hof. N. blef
1849 generaldirektör för nationalmuseerna, ledde
1863 omorganisationen af École des beaux-arts,
blef 1864 senator o. s. v. Med kejsardömets fall
förlorade N. sina ämbeten och sitt inflytande.
(G-g N.)
Nieuwe Waterweg [nīve], en kanaliserad mynningsarm
af Maas nedanför Rotterdam.
Nieuwpoort [nīvpårt], fr. Nieuport, stad i belgiska
prov. Västflandern, vid Yser, 3,5 km. från
dess utlopp i Nordsjön. 3,780
inv. (1904). Hafsbad. Biskopligt collège,
navigations- och andra skolor. Fiske. – På sommaren
1600 belägrades N. af nederländarna under Morits af
Oranien. En spansk armé under ärkehertig Albrekt af
Österrike anryckte till N:s undsättning, men blef
på dynerna vid N. slagen af Morits 2 juli. Utanför
N. vann engelska flottan under Monk 12 och 13
juni 1653 en seger öfver nederländarna under van
Tromp. 1745 och 1794 intogs N. af fransmännen.
C. O. N.*
Nievo [-va], Ippolito, italiensk författare, f. 1832,
d. 1860, deltog 1849 i en sammansvärjning i Mantua
och nödgades fly och under en längre tid hålla
sig dold. Härunder skref han dramerna Galileo och
Spartaco. Mest känd är N. för sina romaner, såsom
Angelo di Bontà (1856) och Il conte pecoraio samt den
berömda Le confessioni di un ottuagenario (förf. 1858,
tr. 1867). Innehållet är en fortlöpande skildring
af Italiens öden 1775-1858. N. åtföljde Garibaldi
på dennes expedition till Sicilien, men omkom på
återvägen genom ångaren "Ercoles" skeppsbrott. N:s
lyriska dikter Poesie scelte utgåfvos 1883. Se
R. Barbiera (i företal till N:s 1883 utkomna "Poesie
scelte"), C. Fontanelli (i "Rivista universale", 1875)
och P. Molmenti, "I. N., reminiscenze" (1869). (H. N.)
Nièvre [niävr], departement i mellersta Frankrike,
bildadt af den gamla prov. Nivernais samt en del
af Orléannais, begränsas af dep. Loiret, Yonne,
Côte-d’Or, Saône-et-Loire, Allier och Cher. 6,888
kvkm. 299,312 inv. (1911). Landet är högt och bergigt,
i synnerhet i ö., där Monts de Morvan framgå, hvilka
bilda vattenskillnaden mellan Seine och Loire. I
s. och v. flyter Loire (gräns mot dep. Cher), som
från h. mottager den 53 km. långa Nièvre, efter
hvilken dep. fått sitt namn, från v. Allier. Till
Seines flodområde hör Yonne, som upprinner i
dep. Af den 178 km. långa Nivernaiskanalen, som
förenar Loire med Yonne, höra 122 km. till dep. och
af Loirekanalen 58 km. Af hela arealen är nära
hälften odlad mark, 1/3 skog, 1/10 ängsmark samt 100
kvkm. vinberg, hvilka sistnämnda lämna omkr. 200,000
hl. vin (hvaraf de bästa äro de hvita vinerna från
Pouilly) samt en stor kvantitet drufvor, som säljas
i Paris. Spannmålsskörden fyller ej behofvet. Af
största betydelse för dep. äro bergsbruket och den
därpå grundade järnindustrien. Stenkolsgrufvorna
vid Decize lämna omkr. 200,000 ton årligen, och de
stora järnverken i Fourchambauld, La Chaussade,
Nevers och Imphy m. fl. sysselsätta flera tusen
arbetare. Äfven andra industrigrenar blomstra. Dep:s
befolkning har 1881–1911 minskats med öfver 48,000
pers. I administrativt hänseende indelas dep. i 4
arrondissemang: Nevers, Château-Chinon, Clamecy och
Cosne. Hufvudstad är Nevers. (J. F. N.)
Ni fallor, lat., "om jag ej bedrar mig".
Niflungar, en benämning, som är identisk med gjukungar
(se d. o.). Guldet, som Fafner egt, kallades
niflungaskatten. Namnet, ty. Nibelungen, anses
sammanhänga med ty. nebel och urspr. ha mytologisk
betydelse. Niflung är i Atlamal namnet på Hognes son,
som hämnades niflungarnas dråp. Jfr för öfrigt
Nibelungenlied.
Th. W.*
Nifvelheim (isl. Niflheimr), nord. myt., enligt
Snorres Edda köldens värld, på norra sidan om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
