Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 19. Mykenai - Norrpada / 981-982 (1913) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nifvelheim - Nifvelhel - Nigardsbræen - Nigde - Nigella - Niger

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Ginungagap. Midt i N. är brunnen Hvergelmer,
ur hvilken många floder framflöda.
B-e.

Nifvelhel (isl. Niflhel), nord. myt., den "töckniga
underjorden", hvarom Snorres Edda säger, att de
onda fara till dödsriket (Hel) och därifrån till N.,
det är ned i den nionde världen. B-e.

Nigardsbræen, jökel eller utlöpare af
Jostedalsbræen (se fig. till d. o.),
N. Bergenhus amt, Norge, är en af Norges mest kända
glaciärer. Den är 6,000 m. lång, 780 m. bred och
har en mäktighet af omkr. 100 m.; sluttningen
har omkr. 10° vinkel. 1749-1899 drog den sig
tillbaka 2,100 m. K. V. H.

Nigde (arab. Nakidah),
hufvudstad i ett sandjak N. i vilajetet Konia
i Mindre Asien. Omkr. 20,000 inv., hvaribland
många greker. N. är berömdt för sina vackra
byggnader, från den seldschukiska tiden. Säte
för den grek.-ortodoxe metropoliten af Konia.
J. F. N.


Jungfrun i det gröna (Nigela damascena)
Nigella L., bot., farm., ett örtsläkte inom
fam. Ranunculaceæ, afd. Helleboreæ, med 16 arter
i Medelhafsområdet. Blomfodret består af stora
kronbladslika blad. Kronbladen äro omdanade till små,
tvåläppiga, strutformiga nektarier. Frukten består
af högt upp förenade baljkapslar. Den mest bekanta
arten är N. damascena L,, jungfrun 1. flickan i
det gröna (se fig.), som är en omkr. 30 cm. hög,
enårig, glatt ört med findelade blad och blå,
af findelade svepeblad omgifna blommor; den odlas
allmänt i olika former som prydnadsväxt. N. sativa,
svartkummin, som är fotshög, gleshårig, med bladen
delade i bredare slutflikar, saknar svepe och har
oftast 6 glandelprickiga karpeller, som innehålla en
mängd svarta, 3-kantiga, finknottriga frön, förr
officinella under namnet Semina Nigellæ. Dessa
ha söndersmulade en skarpt aromatisk lukt och
begagnas därför i Orienten och södra Europa till
brödkrydda och i stället för peppar. N. sativa
uppges i allmänhet innehålla en alkaloid, nigellin,
som skall verka likt pilokarpin (se
Jaborandi). O. T. S. (G. L-m. C. G. S.)

Niger, näst
Nilen och Kongo Afrikas största flod, upprinner
1,300 m. ö. h. på inre kanten af det västsudanska
taffellandet under 10° 47’ v. lgd och 9° 5’ n. br.,
ungefär där Franska Guinea, det engelska Sierra Leone
och Liberia mötas. Den uppstår af tre källfloder
(Tembi, Tamincono och Falico) och rinner till en
början omkr. 150 km. mot n., men får sedan nordöstlig
riktning och upptar flera tillflöden söderifrån. Redan
vid 10° n. br. lämnar den berglandet och kommer ned
på den lateritslätt, som vidsträckt och enformig
sänker sig
mot Sahara. Efter sin förening med Tankisso (fr. v.),
350 km. från sina källor, har den fått så stora
dimensioner, att den förtjänar namnet Djoliba
1. Joliba (ett mandeord, "stor flod"). Särskildt
under dess tidigare upptäcktshistoria gaf man efter
infödingarnas utsago floden olika namn på olika
sträckor (Kworra, Mayo, Kaki’n-ruwa etc.), liksom
åt dess biflod Binue. Vid det viktiga Baminako (270
m.), där hufvudvägen från Senegal äfvensom järnvägen
från denna flod tillstöta, är N. 400 m. bred och 1-2
m. djup, så att man endast under den torra tiden kan
vada öfver den. 11-12 km. nedanför Bammako utmärka
Sotubaklipporna nedre gränsen för dess öfre lopp, och
därifrån är den segelbar, om ock Tulimandio-forsarna
(50 km. nedanför Sotuba) kunna passeras endast vid
högvatten (juli-okt.). Vid Segu-Sikoro är bredden
1,000-1,350 m. (under den torra tiden med ringa
djup), och något nedanför, vid Sansanding, tilltar
djupet så ansenligt, att äfven större ångare kunna
passera. Stränderna bli nu lägre och öfversvämmas
vidt och bredt vid högvatten. Floden börjar dela
sig i armar 95 km. ofvanför den punkt, där den
upptar sin nästan jämbördiga biflod Bani (fr. h.),
och den största af dessa armar heter Issa-ber, medan
namnet Djoliba försvinner. Mellan Issa-ber och den
nordligare armen Diaka ligger den 200 km. långa ön
Bourgou. I Debosjön sammanflyta flodarmarna, men
äfven vid utloppet ur denna sjö heter floden Issa-ber
ända till Timbuktu, och nya biarmar uppstå ända
ned till nyssnämnda stad. Flera sjöar, bl. a. den
stora Faguibini, ligga n. om floden under denna
sträcka. Det uppges, att dessa sjöbäcken för 60-70
år sedan icke innehöllo något vatten och ännu höja
sig träd ur vattenytan 40 km. från stranden. Vid
Kabara, Timbuktus hamn, är N. 1,800-4,000 m. bred;
omkr. 130 km. längre ned tar floden, som alltjämt
af infödingarna kallas Issa-ber, en rent östlig
riktning under en kortare sträcka, men böjer sig vid
Koundouga mot s. ö. Från Ansongo, 700 km. nedanför
Kabara, till Say, omkr. 350 km., strömmar floden med
stor hast genom flera trånga pass och är fylld af
klippor, holmar, ref och forsar, så att endast små
farkoster kunna passera. Från Say är den åter en bred
och lugn farled omkr. 450 km. ned till Bussaforsarna
(nedanför föreningen med Gülbi-n-Sokoto, en betydlig
ström från n.), som försvåra flodfarten ända till
Rabba (9° n. br.). Omkr. 100 km. nedanför Rabba
infaller Kaduna, 140 km. längre ned Gurara och
slutligen efter ytterligare 50 km., sedan floden
antagit rakt sydlig riktning, Binue (se d. o.),
den förnämsta af alla bifloderna, som i vattenmängd,
segelbarhet och ekonomisk betydelse ger hufvudfloden
föga efter. Nedanför Binue inflyter (fr. v.) den
föga betydande Amambara, det sista af N:s tillflöden,
Efter föreningen med Binue (400 km. från mynningen)
kallas floden af infödingarna Kworra och var under
detta namn känd för Europa, innan dess identitet med
öfre floden var fastställd. På denna sträcka möta
dock stora sandbankar, som floden i lugnare lopp
aflagrat. Något s. om 6° n. br. börjar N:s väldiga
deltaområde, som sträcker sig 200 km. längs kusten
och 220-240 km. inåt land och har en omfattning af
36,000 kvkm., en sumpig, med mangroveskogar bevuxen
yta, där flodens

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>