Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nobilitas - Nobility - Nobis - Nobla leyczon - Nobless - Noblesville - Noboa [nåbå'a], Diego - Nocera - Noces vermeilles - Noch einmal - Noch ist Polen nicht verloren - Nochixtlan - Noch nie dagewesenes - Nock - Nocktalja, sjöv. Se Nock - Noctiluca miliaris - Noctua, zool., oriktig benämning på blåhufva. Se Dioba coeruleocephala - Noctuæ, Noctuidæ, zool. Se Nattflyn - Nocturna versat manu, versate diurna - Nocturne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Nobilitas, lat., adligt stånd, adel. Se Nobilis.
Nobility [nåubi’liti], eng., adel; i England,
Skottland och Irland i dagligt tal vanligen
betecknande högadeln, innehafvarna af någon utaf
de fem ranggraderna inom peerage, stundom
äfven några af dessa "pärers" direkta afkomlingar,
hvilka äfven pläga räknas till noblemen. Från nobility
skiljer man gentry; till sistnämnda klass pläga räknas
äfven baronets och knights, ehuru dessa äfven inneha
adlig värdighet. Jfr Gentry och Peerage.
Nobis, skämtsam beteckning för utskänkningsställe,
värdshus, krog. Uttrycket nobis krogh förekommer
i en svensk predikan 1618 och härleder sig från
ty. nobiskrug, "helveteskrog" (af it. nabisso,
afgrundssvalg, af lat. in, i, och aby’ssus, afgrund).
Nobla leyczon [lejso’n], provens., "ädel lära",
en valdensisk skrift på en provensalsk dialekt,
utkom omkr. 1400 eller ej långt därefter, affattad
på oregelbundna alexandriner liknande vers af
moraliserande innehåll. Utg. af A. de Stefano (Paris
1909). Jfr Valdenser.
Nobless (fr. noblesse; jfr Nobel), ädelhet,
högsinthet, höghet, ädel värdighet, förnämt skick;
adel, adelsstånd. - Noblesse oblige [nå-blä’ss åbllj],
fr., adelskap ålägger förpliktelser (i handlingssätt
och uppträdande), ett valspråk inom den franska
hertigliga ätten de Lévis. Jfr Richesse oblige.
Noblesville [nåu’blṡvil], stad i nordamerikanska
staten Indiana, vid White river. 5,073
inv. (1910). Naturgaskällor, verktygsfabriker.
J. F. N.
Noboa [nåbå’a], Diego, president i Ecuador (se
d. o., sp. 1322).
Nocera [nåtjēra]. 1. N. inferiore (förr N.
dei Pagani), stad i italienska prov. Salerno
(Kampanien), vid järnvägen mellan Neapel och
Salerno. 8,392 inv. (1901; som kommun 20,064
inv.). Biskopssäte, gymnasium. Bomullsindustri.
Östligare ligger kommunen N. superiore (7,684
inv. 1901), med en märklig cirkelrund dopkyrka,
S. Maria maggiore, sannolikt från 300-talet. N. är
det forntida Nuceria Alfaterna, som omnämnes 315
f. Kr. som samniternas bundsförvant. Af Hannibal
förstördes staden fullständigt 216 f. Kr., men var
på Ciceros tid åter ett blomstrande municipium. –
2. N. Umbra (forntidens Nuceria Camellaria),
stad i italienska prov. Perugia (Umbrien), vid
järnvägen mellan Rom och Ancona. 1,615 inv. (1901;
som kommun 7,545). Biskopssäte. Badanstalt.
1 o. 2. (J. F. N.)
Noces vermeilles [nås verme’j], fr., "det röda
bröllopet", "blodsbröllopet", benämning på
Bartolomei-natten (se d. o.).
Noch einmal [ajn-], ty., ännu en gång!
Noch ist Polen nicht verloren [ferlåren], "än är
Polen ej förloradt", tysk öfv. af början till Jeszcze
Polska nie zgineła (se d. o.). De tyska orden ha i
Tyskland och Sverige blifvit ett skämtsamt uttryck,
ungefär liktydigt med: "ännu kan situationen räddas",
"ännu är det ej skäl att misströsta".
Nochixtlan [nåtjistla’n], stad i mexikanska staten
Oaxaca, n. v. om staden Oaxaca, i en vacker trakt vid
den gamla vägen till staden Mexico. Omkr. 15,000 inv.
J. F. N.
Noch nie dagewesenes [-ni da’gevesenes], ty., aldrig
förr sedt; allenastående.
Nock (holl. nock, spets). 1. Sjöv., yttersta
ändan af ett föremål, såsom rånock, spirnock,
spelnock o. s. v. – Nockbänsel, en lina,
som sitter fast i ett råsegels öfre hörn och med
hvilken man fäster dem till rån, då seglet skall
"slås under". – Nockgårding. Se Gårding. - -
Nocklödra, den lödra på ett segel, som medelst
nockbänseln fästes vid rån, då seglet "slås under"
(se Lödra). – Nockpärt. Se Pärt. –
Nockslabbsgårding. Se
Gårding. – Nocktalja (kallades förr äfven
nocktakel), en fyrskuren talja, som för båtars
och andra svårare tyngders in- och uttagning
uppsattes på underrån. Dessutom finnes på hvardera
underrånocken en smäckrare talja, "lilla nocktaljan",
med en skänkling, nocktaljeskänklingen, hvilken
med sitt öga är krängd på rånocken, strax innanför
brassblocket. De "små nocktaljorna" användas till
borgbrassar för underrårna, till lättare tyngders
förflyttande o. d. Nocktaljan får namn efter sin
rå, t. ex. fockenocktalja och store-nocktalja. –
2. (Kardnock) Text. Se Kardning, sp. 922.
1. R. N.*
Nocktalja, sjöv. Se Nock.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
