Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nocturne - Nocturnum medianum, lat., klostersång vid midnatt. Se Horæ canonicæ - Nod. Se Noder - Noder - Nodermann, Preben Magnus Kristian - Nodier [nodie], Charles
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
odlats förnämligast af Chopin; på 1700-talet
flerstämmig serenad (i divertissementform) för
blåsinstrument eller blås- och stråkinstrument, att
utföra i fria luften; ett slags omkr. 1820-talet
af flera tonsättare odlad serenad för 2
(stundom 3 eller 4) röster, t. ex. sopran och
tenor eller enbart kvinnoröster. _
A. L. (E. F-t.)
Nocturnum medianum, lat., klostersång vid midnatt. Se
Horæ canonicæ.
Nod. Se Noder.
Noder (af lat. nodus, knut). 1. Fys.,
svängningsknutar, knutpunkter, de ställen på en
vibrerande (svängande) kropp, som fortfarande äro i
hvila och således ej alls deltaga i vibrationsrörelsen
(se Alikvot-toner, Hopkins’ apparat och
Vågrörelse). En kontinuerlig följd af sådana punkter
bildar en nodlinje (se Chladnis klangfigurer).
2. Astron., de punkter, där skärningslinjen
mellan två banplan (nodlinjen) träffar
himmelssfären. Vanligen af ses skärningen mellan
jordbanans plan (ekliptikan) och månens eller en
planets eller en komets bana. Den ena halfvan af banan
ligger n. om ekliptikan, den andra s. därom. Bredden
(se Bredd 3) är således nordlig på vägen från den
ena noden (den uppstigande noden) till den andra (den
nedstigande noden) och sydlig i den öfriga delen af
banan, eller från den nedstigande till den uppstigande
noden. Vid månens gång kring jorden är att märka,
att de tre världskropparna solen, månen och jorden
blott då vid nymåne eller fullmåne kunna komma i rät
linje, när månen samtidigt är i någon af sina noder,
hvarför förmörkelser kunna ske, endast om månen är
nära någon nod (se Förmörkelser). Likaså måste äfven
planeterna Venus eller Merkurius vara nära någon af
sina noder, för att en Venus- eller Merkuriuspassage
skall kunna ega rum. Däruti samt i den omständigheten,
att Venusbanans nodlinje har ett nära oföränderligt
läge i världsrymden, ligger förklaringen till, att
Venuspassagerna alltid inträffa vid vissa bestämda
årstider, nämligen antingen i början af juni eller
i början af dec. 2. E. J. (B-d.)
Nodermann. Preben Magnus Kristian, musiker, f. 1867
i Hjörring (Jylland), uppfostrades i Hälsingborg,
blef student i Lund 1887 och filos. licentiat
1895, idkade under tiden musikstudier i Danmark
och Tyskland, aflade organist-, kyrkosångar- och
musiklärarexamina (i Lund, Skara, Stockholm), var
1899-1903 vik. organist och kantor vid S:t Petri kyrka
i Malmö, därjämte 1899-1901 extra lärare och 1901-03
musiklärare vid h. a. läroverket där och är sedan 1903
domkyrkokapellmästare i Lund. Han blef 1911 filos.
doktor. N. har komponerat andliga körer af olika slag,
barnvisor, manskvartetter, romanser, orgel-, piano-
och violinstycken, operorna Kung Magnus (1894; uppf. i
Hamburg 1898) och Gunnlögs saga (1900), operetten
Prins Inkognito (1909) m. m. samt utgifvit sånglekar
(1904-05, med bibliografi), konsertbearbetning af
Glucks "Orfeus", en edition af J. Celsius’ tragedi
"Orpheus och Eurydice" (se Celsius 3) och tills. med
F. Wulff "Ny svensk koralbok’ (1911) samt skrifvit
det pedagogiska arbetet Före profåret (1902), Studier
i svensk hymnologi (1911), tidskriftsuppsatser m. m.
E. F-t.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
