Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nord-Amerikas förenta stater
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
7,085,309 i fabriker och bergsbruk. Jordbruk
(i södern plantageodling) och boskapsskötsel äro
sålunda de viktigaste näringsgrenarna. Vid 1910
års census voro 3,556,300 kvkm. fördelade i farmer,
hvilka till antalet voro 6,36 mill.; häraf 1,936,200
kvkm., eller nära hälften, odlad jord. Följande tabell
visar farmernas storlek 1890, 1900 och 1910 i acres
(1 acre = 0,405 har):
Acres 1890 1900 1910
Under 3 ....... 41,385 18,033
150,194
Öfver 3, men under 10 225,844 317,010
10, 20 265,550 406,641 504,123
20, 50 902,777 1,257,496 1,414,376
50, 100 1,121,485 1,366,038 1,438,069
100, 500 2,008,694 2,290,282 2,494,461
500, 1,000 84,395 102,526 125,295
1,000 ............ 31,546 47,160 50,135
Summa 4,564,64115,737,372 6,361,602
Farmernas sammanlagda värde skattades 1910
till 40,991,45 mill. doll. (1900: 20,440 mill.),
hvaraf 12,515,8 mill. på hus och inventarier, och
deras afkastning 1909 till 8,760 mill. doll. 1910
innehades 4,77 mill. farmer af infödda hvita,
669,556 af i utlandet födda hvita, 920,883 af negrer
och andra icke hvita. 3,948,722 farmer brukades af
egarna, 58,104 af förvaltare, 208,436 odlades under
en eller annan form af delningsbruk, 712,294 voro
utarrenderade mot kontant betalning, 1,319,953 mot
andel af afkastningen och 113,993 utan uppgifvet
brukningssätt. De viktigaste sädesslagens afkastning
var 1911, som jämfördt med 1910 och 1912 var ett
tämligen svagt år:
Brukad jord i 1,000 Skörd i mill.
hektar. hl.
majs .. ..42,817 892
hvete ....20,048 218,9
hafre ......... 15,281 325
korn........ 3,086 56,4
råg......... 861 116
ris......... 282 8,1
bohvete........ 336 6,2
lin........ 1,115 6,7
potatis........ 1,464 103
Hö och andra foderväxter odlades 1909 på en areal af
29,249,600 har och gåfvo en skörd af 97 mill. ton,
värd 824 mill. doll. (mot 484 mill. 1899). Den
förnämsta h vetestaten är Nord-Dakota (25,8 mill. hl.,
1912 nästan dubbelt så mycket), närmast följa Kansas
(18 mill., 1912 32,5), Washington, Minnesota,
Illinois och Nebraska. Hufvudsakligen odlas det
i de norra staterna och vid Stilla hafvet. Majs
odlas förnämligast mellan 36° och 41° n. br. från
Atlantiska hafvet till 97° v. lgd. Den förbrukas till
största delen inom landet. Ris odlas företrädesvis
i de sydöstra och södra staterna, i Arkansas och
Texas. Bland andra jordbruksartiklar märkas rörsocker
(i Louisiana och Texas, 296,500 ton), betsocker
(462,800 ton) och sirap (2 mill. hl.). Skörden af
bomull, som 1909 odlades på 12,8 mill. har, steg
1910 till 12 mill. balar (a 217,7 kg.), hvilket med
ett beräknadt värde af 66 doll. per bal motsvarar
12,8 proc. af unionens spannmålsskörd och för södern
representerar 36,6 proc. af dess spannmålsskörd. Den
förnämsta bomullsstaten är nu Texas, därefter komma
Georgia, Mississippi,
Alabama, S. Carolina, Oklahoma, Arkansas, N. Carolina,
Tennessee, Louisiana och Florida. Af tobak (mest i
Kentucky, N. Carolina, Virginia, Ohio, Tennessee,
Wisconsin och Pennsylvania) skördades 1911 på
en areal af 405,100 har 410,000 ton, värde 85,2
mill. doll. 1909 funnos 15,822 tobaksfabriker med
197,637 sysselsatta pers. och ett tillverkningsvärde
af 416,7 mill. doll. Fruktodlingen är stor
(afkastningens värde 1909 222 mill. doll.); syltade,
inlagda och torkade frukter exporteras i synnerhet
från Kalifornien, som äfven är unionens förnämsta
vin-stat (11,66 mill. kg. drufvor).
Följande tabell visar kreatursstockens storlek på
farmerna 1900 och 1910.
1900 1910
Hästar................ 18,267,000 19,833,000
Åsnor och mulåsnor 3,358,800 4,315,500
Nötkreatur........... 67,719,400 61,803,900
Får.................... 61,503,700 52,447,800
Svin................... 62,868,000 58,185,700
Getter................. 1,870,600 2,915,000
Fjäderfä, värde 85,8 mill. doll. 154,6 mill. doll.
Sammanlagda värdet af alla husdjur på och utom
farmerna upptogs 1910 till 5,3 milliarder doll., och
värdet af farmernas mejeriprodukter (utom mjölk och
grädde, som konsumerades hemma) uppgafs 1909 till
596,4 mill. doll., representerande värdet af såld
mjölk, grädde och smör (372,4 mill.) och värdet af
smör och ost, som tillverkades hemma, vare sig sålda
eller förbrukade hemma (224 mill. doll.). Mellersta
atlantiska samt östra och västra nordcentrala
områdena ha den största mejerihandteringen, 67
proc. af hela värdet. — 1909 var ullproduktionen
131,300 ton, värde 65,4 mill. doll., med en minskning
mot 1899 af 4,6 proc. i kvantitet och 43,4 proc. i
värde.
Skogsbruk. Skogar täckte en gång omkr. 3,3
mill. kvkm. af N:s område eller nära hälften däraf
(bortsedt från Alaska). Ännu återstå omkr. 2,2
mill. kvkm. skogbevuxen mark. Den är fördelad på
fem större skogstrakter: den norra (Nya England
och New York, Pennsylvania, norra Michigan,
Wisconsin och Minnesota med en sydlig utgrening
längs Appalachiska bergen ända ned till norra
Georgia), inalles omkr. 365,000 kvkm.; den södra
(från Chesapeakeviken genom de atlantiska och
golfstaterna till östra Texas med en förgrening genom
västra Arkansas och östra Oklahoma intill Missouri),
608,600 kvkm.; den centrala (som urspr. täckte södra
delen af Nya England, Hudsons och Mohawks dalar,
Piedmontplatån och landet från Appalachiska bergen
till prärierna i v.), 518,000 kvkm.; Klippbergens
skogsområde, 400,000 kvkm., samt Pacifickustens
skogar, 325,000 kvkm. Afverkningen är så stor,
att den beräknas tre gånger öfverstiga den årliga
återväxten. Störst är åtgången i de tätast befolkade
staterna, där tillgången på större sågträd blir allt
knappare, hvarför äfven de stora sågverksdistrikten
allt mer flytta åt söder eller väster. Sedan 1905 har
staten Washington intagit första platsen i fråga om
sågverksrörelsen, följd i ordningen af Louisiana,
Mississippi, Oregon, Wisconsin, Texas, Arkansas,
N. Carolina, Michigan och Virginia. Det viktigaste
trädslaget är nu gultallen (Pinus ponderosa) i östra
N. och douglastallen i nordvästra delen; därnäst
följa ek och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
