Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nord-Amerikas förenta stater
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hvitfuran. 1909 funnos 40,671 sågverk (kapital
1,176,6 mill. doll.), som förädlade råprodukter
om 508 mill. doll. till ett slutvärde af 1,156
mill. doll. Fyra femtedelar af skogen äro i enskild
ego. Dessutom tillverkades nära 2,5 mill. ton (à
907 kg.) trämassa samt 1,76 mill. ton annan massa
och 4,588 ton papper, i hvilket trämassa ingick
med 61,6 proc. Unionsskogarna med en areal af
662,800 kvkm. gåfvo 1911 en afkastning af något
öfver 2 mill. doll., men utgifterna stego till
5,9 mill. doll.
Bergsbruk. Ingen världsdel är så
rik på alla slags metaller som Nord-Amerika, och
det är denna rikedom, som N. till en stor del ha
att tacka för sin hastiga tillväxt i folkmängd och
kultur. F. n. inta N. första rummet bland världens
länder i fråga om produktionen af järn, guld,
koppar, kvicksilfver, stenkol, petroleum, det andra
i fråga om silfver. Länge intog dock bergsbruket
en underordnad ställning i landets ekonomi. Så
producerades t. ex. 1771 blott 7,525 ton järn,
detta beroende på den öfvermäktiga konkurrensen
från England, hvilken äfven långt efter befrielsen
verkade hämmande. Det var först sedan järn- och
stenkolsdistrikten i Alleghanybergen genom kanaler och
järnvägar satts i förbindelse med de stora städerna
(omkr. 1825), som bergsbruket i de östra staterna
vann någon större utveckling. Sedermera ha de rika
malmtillgångarna i de västra staterna upptäckts
och börjat bearbetas. 1909 sysselsatte bergsbruket
1,065,300 arb., och den brutna eller tillgodogjorda
råvaran hade ett värde af 1,238,4 mill. doll.,
hvaraf 46,6 proc. på kol, 15 på petroleum och
naturgas, 37,2 proc. på malmer. Järnmalm finnes dels i
Alleghanybergen och i den stora stenkolsformation, som
utbreder sig v. om dessa berg, dels i Rocky mountains
och f. ö. i nästan alla stater. Man räknar sju stora
järnmalmsregioner, utom otaliga mindre. Mest gifvande
är numera Lake Superior-distriktet, som lämnar 76
proc. af all järnmalm (med Messabi-kedjan, Menominee,
Gogebic och Marquette range), Missouridistriktet
(med järnbergen Iron mount och Pilot Knob),
Pennsylvania och New Jersey, Ohio och Kentucky
samt Alabamadistrikten. Såvidt den ofullständiga
statistiken upplyser, steg malmbrytningen från
2,87 mill. ton 1860 till 56,89 mill. ton (värde
106,9 mill. doll.) 1910. Af koppar producerades
1910 482,258 long tons till ett värde af 137,2
mill. doll. Förr kom allra största delen från
det s. k. Native copper-district i Michigan vid
Öfre sjön, men numera har detta öfverflyglats af
Montana och Arizona. -1910 framställdes 372,227
short tons bly (mest i Colorado och Utah),
252,479 short tons zink, 700,434 kg. kvicksilfver,
hufvudsakligen i Kalifornien, som lämnar öfver
30 proc. af allt jordens kvicksilfver, 21,651 ton
aluminium (8,9 mill. doll.), antimonhaltigt bly
samt något tenn och platina. De utomordentligt
stora stenkolsfyndigheterna (såväl bituminösa kol
som antracit), som enl. unionens Geological survey
upptaga en yta af 1,28 mill. kvkm. och ännu enl. samma
auktoritet innehålla omkr. 1,993 milliarder ton
lätt tillgängliga kol och 1,153 milliarder ton med
svårighet tillgängliga, fördelas på fem hufvudområden:
1) det appalachiska, omfattande Pennsylvania, Ohio,
Maryland, West Virginia, Virginia, östra Kentucky,
Tennessee, Alabama och Georgia, hvilket producerar
mer än hälften af de amerikanska stenkolen; 2) det
mellersta bäckenet (Michigan, Illinois, Indiana och
västra Kentucky); 3) sydvästra bäckenet (Arkansas,
Oklahoma, norra Texas); 4) Klippbergens bäcken (alla
stater inom detta område); 5) Stillahafsbäckenet
(Washington, Oregon, Kalifornien). Till dessa
kan såsom ett sjätte läggas Nya Englandsbäckenet
(Rhode Island och Massachusetts). Dessutom finnas
stora lager af brunkol, i synnerhet i västra delen
af landet (från N. Mexico till Wyoming, Nord- och
Syd-Dakota samt Montana). - Inalles förfoga 33 stater
(utom Alaska) öfver kolförekomster af industriell
betydelse. - Hela brytningen af antracit uppgick
1910 till 75,4 mill. long tons och af bituminösa
kol till 417 mill. ton, med ett sammanlagdt värde af
629,5 mill. doll. Petroleum vinnes nu i flera stater,
af hvilka de viktigaste äro Kalifornien (25 proc.),
Ohio (20 proc.), Texas (18 proc.), West Virginia (13
proc.) och Pennsylvania (11 proc.). 1910 erhöllos
209,55 mill. fat à 159 liter råpetroleum (värde
127,9 mill. doll.). Dessutom har unionen rikedom på
naturlig gas (tillgodogjord för 70,7 mill. doll.),
cement, salt, sten af olika slag, fosfat, zinkhvitt,
borax m. m. Guld finnes i de flesta stater, fastän i
många af så ringa mängd, att det icke lönar sig att
bearbeta fyndorterna. Minst förekommer det i området
mellan Klippbergen och Alleghanybergen; däremot äro
de senare guldförande, särskildt i sin södra del (i
Georgia, Carolina och Virginia). Mest finnes det i
västerns berg och flodbäddar, i synnerhet i Colorado
och Kalifornien, där det upptäcktes 1848; närmast
efter dessa stater komma Nevada, Syd-Dakota, Montana,
Arizona och Idaho. Produktionen 1910 var 144,847
kg. (värde 96,3 mill. doll.). - Silfver fås mest i
Montana, Colorado, Utah och Idaho, medan Nevada, som
förr var den första silfverstaten, nu icke lämnar mer
än 1/5 af hela utbytet. Detta utgjorde 1910 1,797,630
kg. (värde 31,79 mill. doll.). Man beräknar, att ur
unionens berg 1792-1910 vunnits 4,9 mill. kg. guld
(värde 3,261,57 mill. doll.) och 58,940,4 ton silfver
(värde 1,597,3 mill. doll.).
Äfven fisket, dels i de kringliggande hafven, dels i
floder och sjöar, spelar en viktig roll i unionens
ekonomi. Det sysselsatte 1908 (senaste census)
143,881 fiskare, 6,933 fartyg och 83,549 båtar,
och fångsten hade ett värde af mer än 54 mill. doll.
Industrien. Landets rikedom på alla slags råvaror
och stenkol samt invånarnas idoghet och praktiska
duglighet ha gjort unionen till ett af världens
förnämsta industriländer. Utmärkande för denna
industri är den stora betydelse, som maskinerna
ha för densamma, en följd af den i unga stater
vanliga bristen på arbetare, i hvilkas ställe
man från början tvungits att i största möjliga
mån använda maskinkraft. Ett annat karakteristiskt
drag för unionens industri är den sammanslutning af
producenter af samma vara i kapitalstarka truster,
hvilket möjliggjort för dessa sammanslutningar att
alldeles behärska prisläget. Den utomordentliga
utveckling industrien vunnit är så mycket märkligare,
som den är mycket ung. Under den engelska tiden
fanns knappast mer än hemslöjd; sågverk och tegelbruk
voro nästan de enda industriverken. 1787 anlades det
första bomullsspinneriet, 1790 den första ångkvarnen,
1813 det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
