Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Norge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
134,685 (5,7 proc.) af fiske och 77,636 (3,3 proc.)
af sjöfart.
K. V. H.
Jordbruket är den viktigaste näringsgrenen,
men 1907 voro blott 11,119 kvkm. (3,58
proc.) af arealen åker och äng och häraf blott
7,507 kvkm. (2,5 proc.) verkligen odlad mark,
resten "naturlig äng", som visserligen skördas,
men ej plöjes. Detta är ett ogynnsammare förhållande
än i något annat europeiskt land. Under
perioden 1875–1900 rådde ett relativt stillestånd
i jordbrukets utveckling, beroende ej minst på en
vidsträckt omläggning af åkerbruket till boskapsskötsel,
men sedan senaste sekelskiftet har inträdt
en vändning, som betecknas af nytt och ökadt
intresse för det intensiva jordbruket och sädesodlingens
framsteg. I det stora hela har emellertid
landets förmåga att lifnära sina inv. med egen
spannmål relativt aftagit. Inalles ung. tredubblades den
odlade ytvidden under 1800-talet. 1865–1907
röjdes för odling nära 2,000 kvkm. åker och odlad
äng; mycket af detta nya plogland vanns från
"naturlig äng", men ännu 1907 utgjorde denna dock
3,612 kvkm., och dessutom finnas 4,000–5,000
kvkm. ouppodlad, men odlingsbar jord.
Jordbrukets expansionsmöjligheter sträcka sig alltså till
användningen af 15,000 à 16,000 kvkm. (högst 5
proc. af landets yta). Ett värdefullt stöd för
landtbruket äro de vidsträckta, i ofvanstående uppgifter
ej medräknade 44,000 fjällbetena och sätrarna,
som bereda 25,7 proc. af landets mjölkkor och
hälften af dess getter riklig näring under
sommarmånaderna. – N. har (1910) 304,395 särskildt
taxerade landtegendomar; häraf användes (1907)
188,356 för jordbruk. Medräknas de ej särskildt
taxerade jordlotterna, blef antalet brukade 246,634.
Häraf voro (1907) 83,616 (33,9 proc.) "parceller",
d. v. s. med till 5 dekar (se sp. 1401) odlad jord,
124,563 (50,5 proc.) "smaabruk" med 5,1–50
dekar, 33,323 (13,5 proc.) "middelsbruk" med
50,1–200 dekar och blott 5,132 (2,1 proc.)
"storbruk" med öfver 200 dekar odlad jord. De
sistnämnda ha jämförelsevis mycken jord. Af N:s hela
"indmark" (d. v. s. inklusive "naturlig äng"),
10,975,596 "maal" (= dekar), komma 5,83 proc. på
parcellerna, 39,64 proc. på småbruken, 39,26 proc.
på "middelsbrukene" och 15,27 proc. på
"storbrukene"; och af den odlade jorden (åker och plöjd
äng) allena, inalles 7,379,616 "maal", komma 2,7
proc. på "middelsbrukene" och 20,4 på "storbrukene".
Af verkliga "gods" finns i N. blott ett
ytterst begränsadt fåtal. Småbrukens antal och värde
växa ständigt på de störres bekostnad. Jordens
styckning (hemmansklyfning) har i N. gått längre
än i de flesta andra länder. Landtegendomarnas
totalvärde beräknadt efter "skyldmarkens"
(beteckning för skattetalet, "fyrk") genomsnittliga
saluvärde 1907–11 och frånsedt skog utöfver
husbehof och andra "herligheder" (vattenkraft etc.)
utgör 1,084 mill. kr., detta värde har sedan 1865
ung. fördubblats. – Af 2,472 kvkm. åkerland
användes 1907 50,21 till hvete, 155,55 till råg, 359,17
till korn, 61,55 till blandsäd, 1,062,79 till hafre,
41,63 till ärter, 136,89 till grönfoder, 411,64 till
potatis, 87,89 till andra näringsväxter, medan 109,63
lågo i träde. Årliga afkastningens medelvärde belöpte
sig 1907–11 till ung. 225 mill. kr. 1912 års
skörd beräknades till 235 mill. kr., hvaraf hö
156,5, potatis 26,3, halm 14,9, hafre 20,5, korn 7,
råg 3,1, hvete 1,2, blandsäd 1,3, skidfrukter 0,7,
rofvor 3,1 mill. kr. Afkastningen har de sista
mansåldrarna absolut varit i stigande, men relativt,
i jämförelse med landets öfriga näringsgrenar,
är den stadd i sjunkande. I det stora hela har
spannmålsproduktionen gått tillbaka; af sädesslag
förbrukades 1909–11 i medeltal 760,179 ton per
år, men producerades blott 267,468 ton. Bristen,
535,952 ton per år, täcktes genom införsel. Blott
hafre och potatis visade ett, ehuru obetydligt,
öfverskott, under det att de egentliga brödsädesslagen
tillhörde de viktigaste importartiklarna.
Produktionen har ej hållit jämna steg med den ökade
folkmängden och den mycket ökade spannmålskonsumtionen
per individ (af hvete 1840–1909
från 4 till 40 kg., af råg från 41,5 till 133 kg.
per år). I midten af 1800-talet måste blott 1/4 af
landets förbrukning införas, 1875 ännu blott 2/5, men
1909–11 3/5. Landtbrukets förkofran gick under
1800-talets sista årtionde mycket tillbaka;
medelbruttoafkastningen per har åkerland beräknades
1875 till 338 kr., sjönk därefter till år 1890 till
281 kr., men steg 1900 till 321 kr. och har
sedermera ytterligare vuxit, bl. a. i följd af användning
af mera rationella metoder, bättre landtbruksredskap
och ökad konstgödsling (de sista åren medelst
s. k. "norgesalpeter"). – Boskapsskötsel.
Öfvervägande delen af norska landtbrukets
afkastning vinnes genom husdjursskötsel och
mejerihandtering. Antalet husdjur var (i tusental) resp. 1875
och 1907: af hästar 151,9 och 172,5, nötkreatur
1,016,6 och 1,094, får 1,686,3 och 1,393,5, getter
322,9 och 296,4, svin 101 och 318,6, renar 96,6
och 142,6, höns (1890) 796,6 och 1,460, andra
fjäderfän (1890) 11,8 och 22,1. Kreatursstockens
värde har ökats från 151 mill. kr. (102 kr. per
inv.) 1875 till 195 mill. kr. (113 kr. per inv.)
1907; hälften af detta värde, 97,5 mill. kr., kommer
på nötboskapen, hvars värdeökning väsentligen
beror på rasförädling. Den årliga, genomsnittliga
mjölkmängden per ko har ökats från 951 liter 1865
till 1,386 l. 1897, och många kreatursbesättningar
äro nu uppe i 2,500 l. per ko. Denna framgång
beror bl. a. på utvecklingen af för en viss ort
specifika typer, såsom telemarkskon och den rödbrokiga
östlandsboskapen. Boskapsskötselns bruttoafkastning
stiger till omkr. 140 mill. kr. årligen.
Antalet mejerier och ysterier ökades 1875–1900
från 105 till 845. Denna siffra sjönk till 738 år
1910, men detta innebär blott en koncentrering till
större anläggning och omsättning. Den behandlade
mjölkkvantiteten steg nämligen från 16 mill. kg.
1875 successivt till 239 mill. kg. 1910, hvartill då
kommo 39 mill. kg. i 4 mjölkkondenseringsfabriker.
Därjämte beräknas stadsbefolkningens mjölkkonsumtion
till omkr. 114 mill. kg. årligen. Landtbrukarnas
mjölkafsättning har därigenom nått upp
till omkr. 400 mill. kg. årligen. Mejerierna och
ysterierna sysselsatte 1910 719 män och 1,469
kvinnor. Det producerades 3,7 mill. kg. smör och
7,8 mill. kg. ost. Från att på detta område vara ett
företrädesvis importerande land har N. blifvit
ett företrädesvis exporterande.
K. V. H.
Trädgårdsskötsel idkas i Östlandet
mest som binäring till jordbruket; i Vestlandet,
särskildt i Hardanger, Sogn och Söndmör, och i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
