Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Norge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1910); af dessa tillhörde 15,287 lutherska
frikyrkosamfund; 21,738 voro metodister, baptister
eller af därmed besläktad riktning, 2,046 romerska
katoliker, 1,045 judar och 714 mormoner; 17,466
hade utträdt ur statskyrkan eller tillhörde ej något
trossamfund. Af den tillstädesvarande befolkningen
(2,357,790 pers.) voro 1,123,160 pers. af mankön,
1,234,630 af kvinnkön, d. v. s. 1,076 kvinnor emot
1,000 män; temporärt frånvarande voro 32,513 män (mest
sjöfolk) mot blott 2,479 kvinnor. Födelsernas relativa
antal visar en fallande tendens; under det att de
lefvandeföddes antal per 1,000 inv. 1876–80 i medeltal
var 31,76, sjönk det 1906–10 till 26,49. Samtidigt
hade dock äfven dödligheten nedgått: från 16,57 pro
mille 1876–80 sjönk den 1906–10 till 13,84. 1901–10
inträffade 324,698 dödsfall, 1911 31,300. Medelåldern
är 52 år, jämte svenskarnas den högsta i Europa. Bland
dödsorsakerna spelar lungtuberkulos största rollen,
ty 15 proc. af alla dödsfall orsakas däraf. Tills.
med lunginflammation, bronkit och andra sjukdomar
i andedräktsorganen bringar den upp dessas offer
till 30 proc. af alla dödsfall. Lungsoten är dock
stadd i återgång, emedan man söker organisera en
rationell motarbetning af dess härjningar i hela
landet. Antalet själfmord har aftagit från öfver 100
årligen (ända till 1860) till i medeltal 55 per år
1901–10. Antalet sinnessvaga var 1910 4,978 (2,11 per
1,000 inv.), sinnessjuka 7,484 (3,17 proc.), blinda
2,097 (0,89 proc.), döfva 2,367 (1 proc.); antalet
abnorma, särskildt på grund af sinnessjukdom (1900:
5,897), har varit i starkt stigande (1911 funnos
17 asyler för sinnessjuka med sammanlagdt 2,918
platser). Brottsligheten visar under 1900-talet ett
nedgående efter en stigningskurva under 1800-talets
sista år. Antalet för gröfre förbrytelser straffade
utgjorde per 100,000 inv. 1876–80 1,174, 1896–1900
1,178, men 1906–10 endast 1,124; af dömda förbrytare
voro på 1880-talet omkr. 20 proc. kvinnor, men
1906–10 endast 11,2 proc. Antalet för mindre förseelser
(polisförseelser) straffade var, på 100,000 inv.,
omkr. år 1880 omkr. 1,350, omkr. år 1900 omkr. 2,400,
år 1906 1,543 (minimum) och år 1910 2,100; af
förseelserna begingos omkr. 6 proc. af kvinnor. Den
aftagande brottsligheten kan i någon
mån tillskrifvas mildring i strafflagstiftningen och
varsammare bruk af åtalsrätten i förening med minskade
tillfällen till dryckenskap och med förbättring i
social omvårdnad. Äktenskapsfrekvensen är relativt
låg, under 1800-talet i medeltal 7,5 per 1,000
inv., 1901–10 blott 6,1. Åren 1901–10 ingingos
139,803 äktenskap; genom döden upplöstes 101,165,
genom skilsmässa 2,468. Under 10-årsperioden
föddes 630,692 barn, hvaraf 43,360 (omkr. 6,9
proc.) oäkta. Öfverskottet födda öfver döda var
1901–10 inalles 305,994 (i medeltal 13,36 mot 15,19
per 1,000 inv. 1876–80). Den relativt långsamma
befolkningstillväxten orsakas af den mycket betydliga
utvandringen (hufvudsakligen till Nord-Amerikas
förenta stater), som utgjorde 1876–80 40,244,
1881–85 105,704, 1886–90 80,984, 1891–95 61,017,
1896–1900 33,837, 1901–05 103,195, 1906–10 87,663,
inalles under de 35 åren 512,644 pers. Enligt senaste
folkräkningen i Förenta staterna (1910) voro 410,951
personer födda i N. samt 575,241 barn af föräldrar
födda i N. Invandringen är för obetydlig att öfva
nämnvärdt inflytande på befolkningens tillväxt. N:s
folkmängd var 1760 687,300 pers., 1800 883,440, 1850
1,399,733 och 1900 2,240,032. Stadsbefolkningen
växer långt snabbare än landtbefolkningen.
K. V. H.
 |
Fig. 1. Fig. 2. Fig. 3. Norska folkdräkter: fig. 1 från Hardanger, fig. 2 från Setesdalen (brudpar), fig. 3 från Söndfjord (Vestlandet). |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
