Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Norge - Norgesalpeter - Norges bank. Se Norge, sp. 1403 - Norges geografiske opmaaling - Norges geologiske undersökelse - Norges hypotekbank, Kongeriget. Se Norge sp. 1404 - Norges konungasagor. Se Nóregs konunga sögur - Norges kristelige ungdomsforbund. Se Norge, sp. 1409 - Norheimsund - Norhyttan - Nori, bot. Se Porphyra - Noriac [nåria'k], Claude Antoine Jules - Noricum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
val med enmansvalkretsar vid stortingsvalen och
1907 inskränkt politisk rösträtt för kvinnor. I
stortingets vänstermajoritet inträdde under
Lövlands ministär efter hand en splittring mellan
en frisinnad fraktion, som stödde regeringen i dess
nationalekonomiska koncessionspolitik, och en mera
radikal grupp, som kräfde strängare lagbestämmelser
för att hindra, att landets naturliga tillgångar i
oproportionerlig utsträckning råkade i utlänningars
händer. De brytningar, som uppstodo i anledning
häraf, förmådde Lövland 19 mars 1908 att afgå, och
han aflöstes af den radikale G. Knudsen. Enligt dennes
förslag antogos två lagar af 18 sept.
1909 ang. förvärf af vattenfall, bergverk och
annan fast egendom samt skog. Dessa lagar angrepos
skarpt från konservativt håll, emedan man fann,
att de gjorde för stora ingrepp i den
privata eganderätten. Vid valen 1909 fingo
högern och dess liberala bundsförvanter, som
s. å. organiserat sig till "det frisindede venstre",
majoritet. 1 febr. 1910 bildades därför en liberal-konservativ
ministär med W. Konow som ministerchef. S.
å antogs allmän kommunal rösträtt för kvinnor.
1911 medförde en ny koncessionslag och en viktig
ny skattelag med själfdeklaration och begränsning
af den kommunala skatteprocenten. 16 febr. 1912
aflöstes Konow som ministerchef af general
Bratlie. Valen på hösten s. å. medförde åter en
radikal stortingsmajoritet, hvilket ledde till, att
G. Knudsen 30 jan. 1913 bildade sin andra ministär.
Litt.: "Norges land og folk, statistisk og topografisk
beskrevet" (under utg. sedan 1885, på några få bd
när red. af A. Helland, 30 bd, 1913). – "Monumenta
historica Norvegiæ" (utg. af G. Storm, 1880),
"Diplomatarium norvegicum" (under utg. sedan 1847,
19 bd 1913), "Norske rigsregistranter" (12 bd,
1861–91), "Norges gamle love" (1:a serien till
1387, 5 bd 1846–95; 2:a serien 1388–1604, 1 bd
1912), P. A. Munch, "Det norske folks historie"
(8 bd, 1852–63), J. R. Keyser, "Den norske kirkes
historie under katholicismen" (2 bd, 1856–58) och
"Norges historie" (1866–67), J. E. Sars, "Norge under
foreningen med Danmark" (1858–65), "Udsigt over
den norske historie" (4 bd, 1873–91) och "Norges
politiske historie 1815–85" (1904), Y. Nielsen,
"Bidrag til Norges historie i 1814" (2 bd, 1882–86),
"Norges historie 1815–1837" (3 bd, 1882–92), "Af
Norges historie" (1904) och "Norge i 1814" (s. å.),
E. Holm, "Danmark–Norges... historie 1660–1814" (10
bd, 1885–1913), O. A. Överland, "Illustreret Norges
historie" (5 bd, 1885–95) och "Norges historie
1814–1902" (1902), A. Bugge, "Vikingerne" (1904),
G. Gustafson, "Norges oldtid" (1906), Fr. Nansen,
"Nord i taakeheimen" (1911), och samlingsverket
"Norges historie fremstillet for det norske folk"
(under utg. sedan 1909, med bidrag af A. Bugge,
Osk. Alb. Johnsen, Y. Nielsen, J. E. Sars m. fl.). Om
unionshistorien se den i art. Sverige-Norge anförda
litteraturen. – A. C. Bang, "Udsigt över den norske
kirkes historie" (efter reformationen, 1885, och under
katolicismen, 1887), "Den norske kirkes historie
i 16:e aarhundrede" (1895), och "Den norske kirkes
historie" (2 bd, 1913), och H. G. Heggtveit, "Den
norske kirke i det nittende aarhundrede" (1905 ff.).
J. Th. W.
Norgesalpeter, handelsbenämning på kalksalpeter,
framställdt af salpetersyra, som erhållits genom
direkt oxidation af luftens kväfve på elektrisk
väg. Denna tekniska process genomfördes först i
industriell skala vid Notodden i Norge enligt en
af Birkeland och Eyde uppfunnen metod. Se Kväfve,
sp. 430.
Norges bank. Se Norge, sp. 1403.
Norges geografiske opmaaling [-måling; "uppmätning"],
ett 1773 i Kristiania upprättadt, senast 1 juli
1912 omregleradt kartografiskt institut, som leder
landets militära, topografiska och hydrografiska
uppmätning, utarbetar samtliga officiella kartor
och sjökort samt ombesörjer deras tryckning (i eget
tryckeri). Institutet är deladt på 6 afdelningar:
geodetiska, topografiska, gravyr- och karttrycks-,
fotografiska, generalstabens topografiska
samt Norges sjökarteverk. Mätningsarbetena
utföras till öfvervägande del af arméns
och flottans officerare. Institutionen står
under ledning af en direktör och sorterar under
Försvarsdepartementet. Statsanslaget steg för 1913-14
till 549,200 kr., inkomsten (genom försäljning af
kartor m. m.) beräknades för samma år till 55,700
kr. K. V. H.
Norges geologiske undersökelse, en 1858 i Kristiania
upprättad statsinstitution, som har till uppgift
att praktiskt och vetenskapligt undersöka landets
geologiska och orografiska förhållanden och utge
hithörande kartor och beskrifningar. Institutionen
utger en årsbok och monografier (66 bd och hftn 1913).
K. V. H.
Norges hypotekbank, Kongeriget. Se Norge, sp. 1404.
Norges konungasagor. Se Nóregs konungasögur.
Norges kristelige ungdomsförbund. Se Norge, sp. 1409;
Norheimsund, ångbåtsanhalt med post och telegraf v. om
Hardangerfjorden i Kvams härad, Norge. Omkr. 160
inv. (1910). Stor turisttrafik. K. V. H.
Norhyttan, masugn i Grangärde socken, Kopparbergs län,
tillhörig till större delen A.-b. Ludvika bruksegare,
till en mindre del intressenter.
<bNori</b>, bot. Se Porphyra.
Noriac [nåria’k], Claude Antoine Jules (hette
eg. Cairon), fransk skriftställare, f. 1827, d. 1882,
vann ett namn genom de af fin iakttagelse fyllda
humoreskerna Le 101:me régiment, physiologie
militaire (1860) och La bétise humaine, roman
philosophique (s. å., 10 uppl. på 1 år). Han utgaf
vidare Le grain de sable (1861), Sur le rail (1862),
Les mémoires d’un baiser (1863), Les gens de Paris
(1867) m. m. N. arbetade flitigt i Paristidningar
och skref äfven skämtpjäser. Han var direktör för
Variétés 1864-67 och för Bouffes-parisiens 1867-70.
Noricum, en romersk provins (sedan år 15
e. Kr.), s. om Donau, gränsade i v. till Rätien
och Vindelicien, i ö. till Pannonien, i s. till
Pannonien och Italien, således ungefär motsvarande
nuv. Kärnten och Steiermark. Hufvudstad Noreja (om
arkeologiska fynd vid det ej långt därifrån belägna
Hallstatt se Hallstatt-tiden). Landets
hufvudnäringar voro boskapsskötsel och bergsbruk
(berömdt stål). Äfven förekommo saltverk. Invånarna
voro keltiska stammar (taurisker o. a.).
H. Tdh. (H. Sgn.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
