Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Norrlandsfrågan - Norrlandshäst. Se Hästafvel - Norrlands konstförening. Se Konstföreningen i Stockholm - Norrlands lås. Se Boden - Norrlandsposten - Norrlands trängkår - Norrlin, Johan Peter - Norrljusne. Se Ljusneverken - Norrländska afdikningsanslaget. Se Norrlandsfrågan, sp. 1498 - Norrländska malmfälten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
önskemål, såsom om Inlandsbanans (jfr d. o.) byggande.
Riksdagen har beviljat anslag för
sträckningarna Östersund-Ströms vattudal-Volgsjön
(beslut 1907 och 1911) samt Sveg-Brunflo (beslut
1912). Vidare föreslås fraktlindringar på statsbanorna
för konstgjorda gödsel- och kraftfodermedel samt
landtbruksredskap, hvarjämte förordas kooperation
för inköp af dylika varor. - Af reservanter mot vissa
delar af kommittébetänkandet ha dessutom framställts
å ena sidan ytterligare och längre gående meningar
beträffande ofvannämnda lagförslag samt om lag
ang. uthållig skogshushållning på bolagsskogar
af större omfattning, ordnandet af förhållandena
i lappmarkerna ofvan odlingsgränsen, sänkning af
bolagens kommunala rösträtt, ett önskemål, som
alltmera realiserats (jfr Kommunal röstskala),
rättshjälp åt landtbefolkningen och lättnad
i spannmålstullarna; å andra sidan förslag,
som ej gingo så långt som kommitténs förslag. -
Till Norrlandsfrågan kunna ock räknas åtskilliga
andra större och mindre ekonomiska och sociala
spörsmål beträffande Norrland, t.ex. frågan om
de norrländska malmfälten samt därvarande malmers
brytande och utskeppning, nybyggnadslägenheters
upplåtande på vissa kronoparker, statsinköp af
skogbärande mark, skogsvårdsafgifter, vissa
delar af gruflagstiftningen, utnyttjandet af de
norrländska vattenfallen m.fl. vattenrättsfrågor,
inrättande af skyddsskogar, utredning af de
norrländska skogsarbetarnas lefnadsförhållanden,
folkundervisningen i de finska trakterna,
lappbefolkningens vidmakthållande, kronotorparnas
ställning i Väster- och Norrbotten m. m. - Resultatet
af den ofvan skisserade lagstiftningen under det
senaste årtiondet och af den upplysningsverksamhet,
som energiskt bedrifvits bland Norrlands
jordbruksbefolkning, har blifvit ett nytt skede
af det norrländska jordbrukets framsteg äfven
i skogsregionen med nya utsikter till en vidare
utveckling, hvars gräns icke ännu på långt när blifvit
nådd. Litt.: bl. a. Forssell, H., "Norrland 1571-1870"
(i "Studier och kritiker", 1875), Lindhagen, motion i
Andra kammaren 1901 (omtryckt i "Jordfrågan", 1907),
J. A. Th. v. Engeström, "I Norrlandsfrågan" (1903),
"Norrlandskommitténs betänkande" jämte reservationer
och bilagor (6 dlr, 1904), Riksdagstrycket 1892-1913,
Lindhagen, "Norrlandsfrågan" 1906, A. G. Högbom,
"Norrlandsfrågan" (i "Svensk politik" 1906,
andra skrifter i ämnet af samme förf. se sid. 6 i
"Norrlandsfrågan"), E. Kinberg, "Norrlandsfrågan,
Norrlandskommitténs betänkande" (2 uppl. i "Svensk
politik" 1906), Fr. Kempe, "Skogshushållning
i Norrland. Ett program" (i "Norrländskt
handbibliotek" n:o 3, 1909), H. Östman, "Norrlands
ekonomiska utveckling sedan midten af 1800-talet"
(i "Nationalföreningens mot emigrationen" skrifter
1911, en utförligare nationalekonomisk och statistisk
utredning med en värdefull litteraturförteckning
och andra litteraturhänvisningar), och O. Bucht,
"Ådalen och Norrlandsfrågan" (Verdandis småskrifter,
n:o 190, 1913), (J. Widén,) "Den norrländska
förbudslagstiftningen och dess verkningar" (1913).
J. C.*
Norrlandshäst. Se Hästafvel, sp. 169.
Norrlands konstförening. Se Konstföreningen i
Stockholm.
Norrlands lås. Se Boden.
Norrlandsposten, daglig middagstidning i Gäfle,
uppsattes 1837 och har sedan oafbrutet fortgått med
smärre förändringar i titeln. Den utkom först med
två nummer i veckan och vardt 1897 daglig. Redaktör
är sedan 1900 E. G. Eriksson. Prenumerationspriset
på posten är 7,50 kr. Tidningens hållning är
moderatliberal.
Norrlands trängkår (före 1901 kallad N:s trängbataljon; n:r 3) började uppsättas 1893 och
förlades i maj 1898 till Sollefteå. Kåren utgöres
af två trängkompanier och ett sjukvårdskompani
med tillsammans 15 officerare, 20 underofficerare,
81 volontärer och värnpliktigt manskap från hela
Norrland. C. O. N.
Norrlin, Johan Peter, finsk botanist, f. 6
sept. 1842 i Hollola, södra Tavastland, blef student
i Helsingfors 1862, genomgick skogsinstitutet å
Evois 1864-66, blef 1867 amanuens vid universitetets
botaniska trädgård och museum, 1871 docent i botanik,
1879 filos. doktor samt var e. o. professor i botanik
1879-1903. N. har varit verksam förnämligast som
lafsamlare, geograf och Hieracfum-forskare. Under
resor i olika delar af Finland och Lappland har
han uppdagat en stor mängd intressanta eller för
vetenskapen nya lafarter, som af hans lärare
och mästare, W. Nylander, beskrifvits. Jämte
denne har han utgett exsickatverket Herbarium
lichenum Fenniæ (1875-82). Som växtgeograf har N. i
anslutning till H. v. Post arbetat på utbildningen af
växttopografien. Han insåg, att växtförteckningar,
sådana de af ålder brukats, icke voro nog för att
i botaniskt afseende karakterisera ett område, så
att det med andra kunde jämföras, utan att därtill
fordrades skildringar såväl af traktens allmänna
konfiguration som af växtligheten på de enskilda
ståndorterna. Sådana skildringar lämnade han i Bidrag
till sydöstra Tavastlands flora (1870) och Flora
Kareliæ onegensis (1871-72), hufvudsakligen egnadt
åt frågan om Finlands naturhistoriska gräns i ö. och
framhållande, att det skandinaviska floraområdet,
till hvilket Finland hör, sträcker sig ända till
Onega och Hvita hafvet, en åsikt, som de geologiska
undersökningarna senare bekräftat. N. har i hög
grad bidragit till utredandet af den finska floran
och vegetationen samt inlagt betydande förtjänst
om Sällskapet för Finlands geografi, till hvars
stiftare han hörde, öfver de finska formerna af
Hieracium-släktet, hvars oanade mångformighet han
afslöjat (ensamt inom Finland urskiljas däraf numera
ungefär 600 arter, en hel del af dem icke anträffade
utom landets gränser), har N offentliggjort flera
högt skattade skrifter, till, hvilka ansluta sig
exsickatverken Herbarium Pilosellarum Fenniæ
(1884-94) och Hieracia exsiccata (1888-1912). Han
kallades 1912 till hedersled. af Societas pro fauna
et flora fennica. F. E.
Norrljusne. Se Ljusneverken.
Norrländska afdikningsanslaget. Se Norrlandsfrågan,
sp. 1498.
Norrländska malmfälten, sammanfattande benämning på
de stora malmfälten i Norrbottens län: Gällivare,
Koskullskulle, Kirunavaara och Tuolluvaara, hvilka nu
bearbetas och 1912 lämnade 4,267,000 ton järnmalm. Men
flera andra järnmalmsfyndigheter finnas i samma
län, såsom Ekströmsberg, Svappavaara med Leveäniemi,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
