Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Norrländska malmfälten - Norrländska nyodlingsfonden. Se Norrlandsfrågan, sp. 1498, och Odlingslånefonder - Norrländska tvärbanan - Norrman, Lars
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Mertainen, Ruotevare och Vallatsj. Kopparmalm
finnes vid Unna Allakats, Sjangeli, Kuokula
(ö. om Vassijaure), Svappavaara, Nautanen
och Liikavaara, bly- och silfvermalm i
Nasafjäll (äfven zinkblände), Silpatjåkko,
Alkavare och Järta (s. v. från Kebnekaise).
Wbg.
Norrländska nyodlingsfonden. Se Norrlandsfrågan,
sp. 1498, och Odlingslånefonder.
Norrländska tvärbanan benämnes den 362,2 km. långa
statsbanelinjen från Sundsvall öfver Torpshammar,
Ånge, Bräcke, Östersund och Storlien till norska
gränsen, 3,8 km. v. om den senare stationen. Linjen
Ånge—norska gränsen kallas understundom Tvärbanan
genom Jämtland. Sträckan Sundsvall-Torpshammar
utgjorde urspr. den smalspåriga, 1874 för trafik
öppnade Sundsvall—Torpshammars järnväg (se d. o.),
hvilken 1 jan. 1885 mot en köpesumma af 3,650,000
kr. öfvertogs af staten och därpå ombyggdes till
normalspårig, hvarvid dock endast omkr. 30 proc. af
den förutvarande banvallens längd efter erforderlig
utvidgning kunde användas. Under ombyggnaden
trafikerades banan fortfarande som smalspårig
af Statens järnvägar. — Norrländska tvärbanan
utgår från Sundsvalls södra stadsdel och sträcker
sig åt s. v. till Vattjoms station samt vidare i
hufvudsakligen nordvästlig riktning till Nedansjö
station vid östra ändan af den af Ljungaälfven
bildade Stödesjön, går sedermera utefter norra
stranden af denna sjö till Kärfsta och Eda, öfvergår
så Gösundshöjden och nedgår åter i Ljungans dalgång
till Viskans station samt följer därpå älfvens norra
strand öfver Torpshammar till Erikslund, där den går
öfver till södra stranden. Efter att ha följt denna
till Parteboda passerar banan där åter älfven och
framgår så till Ånge station, där Norra stambanan
(se d. o.) ansluter till tvärbanan. Härifrån går
banan i öfvervägande nordlig riktning med på en
sträcka af öfver 13 km. nästan oafbruten stigning
af 1 m. på 100, hvarvid den höjer sig 122 m.,
fram till Dysjön. Därifrån fortsätter den att
stiga till en höjd af 334 m. ö. h. samt fortlöper
så till den vid Refsundsjöns södra ända belägna
stationen Bräcke, där Stambanan genom öfre Norrland
(se d. o.) ansluter. Härefter följes i nordvästlig
riktning Refsundsjöns östra strand öfver Stafre till
Gällö, där en vik af sjön öfvergås på en större bank
och två broar. Vidare framgår banan fortfarande
åt n. v. öfver Pilgrimstads till Brunflo station,
belägen vid Storsjöns sydöstra ända på en höjd af
30 m. öfver sjön. Banan, som förut genomgått långa
sträckor skogsmark, utkommer nu på odlad mark och
fortsätter så till Östersunds station vid Storsjöns
östra strand. Därefter fortsätter den genom odlad
bygd öfver Täng till Krokom, öfvergår därpå invid
denna station på en bro med sex spann Indalsälfven
vid dennas utlopp ur Storsjön och fortsätter sedan i
hufvudsakligen västlig riktning, som bibehålles till
banans slutpunkt, genom skogstrakter till Nälden och
Ytterån samt vidare öfver stationerna Trångsviken,
Mattmar och Mörsil till Järpen, där Järpeströmmen
öfvergås på en större bro, samt därifrån utefter
norra stranden af Indalsälfven, här efter hvartannat
benämnd Undersåkers-, Åre- och Dufedälfven, öfver
Undersåkers och Åre stationer till Dufeds station,
invid hvilken älfven vid fallet Forsaforsen korsas
på en större bro. Sedan sträcker
sig banan genom skogs- och myrmarker öfver Gefsjöns
till Ånns station, där Indalsälfven under namn
af Tångböleströmmen passeras, och därefter öfver
sandmoar och mossar till Enafors station, hvarefter
den, följande Enaälfvens och Visjöåns dalgångar och
efter att ha passerat nämnda å, uppnår fjällplatån
och framgår öfver denna till banans sista station,
Storlien, efter att omkr. 900 m. ö. om denna
ha öfverskridit vattendelaren mellan Bottniska
viken och Atlanten, hvarvid den uppnår en höjd
af 601,2 m. ö. h., den högsta punkten på Sveriges
järnvägar. Från Storlien går banan vidare under
lutning, som för att kunna åstadkomma sammanknytning
med den till Trondhjem ledande norska statsbanan,
vanligen kallad Meråkerbanan, på en sträcka af 1,5
km. måst göras så stark som 1 m. på 52, till den
3,8 km. v. om Storlien belägna norska gränsen, invid
hvilken den på en 240 m. lång och ända till 30 m. hög
bank öfvergår Örbäcken. — Vid Östersund ansluter
tvärbanan till den i hufvudsakligen nordöstlig
riktning gående norra delen af Inlandsbanan (se
d. o.), hvaraf hittills (nov. 1913) sträckan till
Ulriksfors med bibana till Strömsund, båda vid
Ströms vattudal, är öppnad för trafik, men som är
under byggnad till Volgsjön vid Ångermanälfven. Vid
Brunflo station, 15 km. s. om Östersund, erhålles
anslutning till den under byggnad varande mellersta
delen af Inlandsbanan från Brunflo söderut till
Sveg, ändpunkten för Orsa—Härjedalens järnväg. Från
Vattjoms station, 18 km. från Sundsvall, utgår åt
s. den 3 km. långa, smalspåriga Matfors—Vattjoms
järnväg och från Johannisfors station, 20 km. ö. om
Ånge, åt s. ö. den 3 km. långa, normalspåriga, för
trafik 28 dec. 1912 Öppnade Ljungafors järnväg. —
De olika delarna af banan öppnades för allmän
trafik: Sundsvall—Torpshammar, 57,0 km., som
normalspårig statsbana 1 juli 1886, efter att
som smalspårig järnväg ha trafikerats af enskildt
bolag sedan 1874 till 1 jan. 1885 och af Statens
järnvägar från denna dag, tills ombyggnaden till
normal spårvidd afslutats; Torpshammar—Bräcke,
68,4 km., 1 okt. 1878, Bräcke-Östersund, 70,9
km., 1 dec. 1879, Östersund—Nälden, 32,1 km.,
22 juli 1882, Nälden—Trångsviken, 15,3 km.,
12 dec. 1881 och Trångsviken—riksgränsen, 118,5
km., 17 okt. 1881. — Af banan, som tillhör 4:e
distriktet af Statens järnvägar, ingår sträckan Ånge
-riksgränsen i 10:e och sträckan Sundsvall-Ånge i
11:e trafiksektionen. Bandelen Storlien—riksgränsen
trafikeras för Statens järnvägars räkning af norska
statsbanorna.
A. d’A.
Norrman, Lars, filolog, universitetslärare, f. 24 apr. 1651 på
Norrby, Jäders socken (Södermanland), d. 21 maj 1703
i Uppsala, student i Uppsala 1668, begaf sig efter
tio års studier 1679 till Tyskland och Holland,
i synnerhet vinnläggande sig om den bibliska och
rabbinska litteraturen, men tvangs af sjuklighet
att återvända 1680. 1681 kallades han af grefve
M. G. De la Gardie till hans bibliotekarie, vardt
1682 professor i hebreiska och grekiska och 1691
teol. professor i Uppsala. S. å. företog han med
kungligt understöd en ny resa, som också afbröts
af sjukdom. N. prästvigdes 1695. 1696 reste han ånyo
ut till norra Tyskland och Holland samt kom hem 1697
med rika bokskatter. 1698 blef han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
