Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Norrman, Lars
- Norrman, Herman
- Norrmark
- Norrmén, Oskar
- Norrmän
- NorrÏ tunga (norrÏnt mál). Se Norrönaspråket
- Norrpada
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
universitetsbibliotekarie och ordnade boksamlingen så
fullständigt, att den ej rubbades förr än vid
flyttningen till Karolinahuset, hvarjämte han
katalogiserade dess teologiska afdelning. Han
vardt 1702 förste teol. professor och domprost och
s. å. biskop i Göteborg, hvilken befattning han
undanbad sig. Men då svaret från konungen dröjde,
invigdes han i sitt ämbete, hvilket han dock ej
hann tillträda. — N. var en af sitt tidehvarfs
lärdaste språkkännare, oerhördt mångsidig och
begåfvad med ett otroligt minne. Han höll tal på
hebreiska, skref grekisk och latinsk vers redan
i sitt sjuttonde år och var en utomordentlig
latinsk vältalare. I synnerhet i grekiska, som
under hans senare lifstid var hans hufvudstudium,
ansågs han på denna tid stå utan like. Man påstod,
att det ej fanns någon grekisk författare, som han
ej genomläst, och till ett grekiskt lexikon hade
han gjort samlingar, som fyllde tre kistor. Hans
akademiska afhandlingar, 75 till antalet, utgöras
mest af upplagor af gregiska författares förut
okända eller icke utgifna skrifter. Hans Orationes
panegyricæ, parentales et programmata utgåfvos
1738 af A. Norrelius. J. H. Schröder började 1830
offentliggöra hans supplement till Stephanius’
grekiska lexikon (Sylloge observationum e schedis
mscr.).
—rn.*
|
Herman Norrman. Själfporträtt.
|
Norrman, Herman, målare, f. 5 aug. 1864 i Säby,
Jönköpings län, d. 24 aug. 1906, kom tidigt i
målarlära, studerade vid konstakademien i Stockholm
1885—86 och sedan en kort tid för Karl Larsson
i Göteborg, debuterade 1887 med små landskap,
vistades 1887—90 i New York och Paris, var sedan
bosatt i Tranås, där han förtjänade sitt lefvebröd
hufvudsakligen på snickeriarbete. Från 1896 deltog han
i Konstnärsförbundets utställningar med landskap,
utförda i ett egen
domligt behandlingssätt med tjock pålagd färg,
som gaf målningen karaktär af gobeläng eller
flossaväfnad, och med stark kolorit, som gärna gick
i kopparton eller i blekt ljusgrönt, en klangfull och
mustig, på en gång kraftig och mild färgskala. Då N.
utarbetat sin stil, genomförde han den med orygglig
konsekvens; den kan ej kallas osökt och omedelbar,
men väl starkt personlig och har en hållning, som
närmar sig det monumentala. Bland hans tidigare
alster äro stockholmsmotiv, porträtt (ett från 1891
i Thiels galleri) och figurer i interiör (I ateljén,
1897). Ett själfporträtt (se fig.) från 1901 finns
hos Thiel. Bland N:s landskap märkes Vid åkanten
(1898, Göteborgs museum), Molnskuggor (s. å.),
Höstafton och Majafton (med uppstigande måne,
båda 1901), När dimman stiger (1904, i prins Eugens
galleri) och Furuskog (s. å., i Thiels galleri, där
ett tiotal af N:s målningar finnes).
G—g N.
Norrmark (fi. Noormarkku), socken i Åbo och
Björneborgs län, Ulfsby härad och domsaga, Finland,
bildar med Påmarks kapellförsamling ett imperiellt
pastorat af 3:e kl., Åbo ärkestift, Björneborgs
nedre kontrakt. Areal 300 kvkm. 4,376 inv. (1910),
till st
örsta delen finsktalande. Inom socknen ligga
Norrmarks gods (omtaladt redan 1402) och järnbruk.
A. G. F.
Norrmén, Oskar, finsk ämbetsman, f. 5 okt. 1822
i Tavastehus, d. 15 nov. 1889 i Helsingfors,
student 1839, filos. magister 1844, inskrefs 1846
som auskultant i Åbo hofrätt. 1854 erhöll han i
uppdrag att till Åland åtfölja guvernörsadjointen
K. Furuhielm och räddade, sedan de franska och
engelska trupperna under följande sommar ockuperat
Åland, de honom anförtrodda kronomedlen, i det han
med dem öfver Sverige återvände till Finland. För
sitt därvid ådagalagda nit erhöll han flera
nådevedermälen. Han blef protokollssekreterare 1858,
referendariesekreterare 1860, senator och chef för
Finansexpeditionens andra afdelning 1867, chef för
Kammarexpeditionen 1871 samt var 1873-88 chef för
Jordbruksexpeditionen. På sistn. plats befordrade
N. verksamt jordbrukets och det under expeditionen
hörande kommunikationsväsendets utveckling. Bland
åtgärder, som till väsentlig del böra tillskrifvas
hans initiativ, må nämnas grundläggandet af det
nya landtbruksinstitutet i Kronoborg (1874) och
byggandet af Pielis älfs kanaler (1874-79). Finlands
järnvägsnät vann under hans ledning betydande
utsträckning. N. upphöjdes 1884 i adligt stånd.
M. G. S.
Norrmän (no. nordmænd), invånare i Norge. Jfr
Nordmän.
Norrœn tunga (norrœnt mál). Se Norrönaspråket.
Norrpada, obebodd skärgård ö. om Blidö, tillhörig
Rådmansö socken, Stockholms län.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Oct 29 11:45:46 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/nfbs/0820.html