- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 20. Norrsken - Paprocki /
15-16

(1914) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Norsborg, landtegendom i Botkyrka socken, Stockholms län - Norselius, Erik, målare - Norshammar. Se Svärta 2. - Norsholm, gods i Kimstads socken, Östergötlands län - Norsholm-Bersbo järnväg. Se Norsholm-Västervik-Hultsfreds järnvägar. - Norsholm-Västervik-Hultsfreds järnvägar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

15 Norselius-Norsholm-Västervik-Hultsfreds järnvägar 16 att nedläggas. Landtegendomen är utarrenderad. Taxeringsvärdet var 1912 140,000 kr. å jordbruksfastighet, 115,000 kr. å arbetarbostäder och 2,187,500 kr. å vattenledningsverket. Wbg. Norselius, Erik, målare, f. 1874 i Stockholm, blef 1891 elev af Alf Wallander, reste i dennes sällskap till Italien och stannade där, till dess han 1896 öfverflyttade till Paris. Där utställde han venezianska motiv, På kajen, Fisktorg, Flickor som spela tombola m. fl. Från sommaren 1902 har han målat hufvudsakligen motiv och typer från Bretagne, interiörer med figurer eller friluftsbilder med bönder, gummor och flickor. N. har gjort sig bemärkt på "salongerna" i Paris, men har ej utställt i Sverige. G-g N. Norshammar. Se Svärta 2. Norsholm, gods i Kimstads socken, Östergötlands län, vid Motala ströms utlopp ur Roxen, nära N:s kanalstation och järnvägsstation vid Östra stambanan och de därifrån utgående bibanorna till Västervik samt till Finspång och Pålsboda. 7 3/8 mtl, tax.-v. 263,600 kr. (1912). N. var redan på 1100-talet ett betydande gods, tillhörigt biskopsstolen i Linköping och kalladt Munkeboda. Det hade en fast byggnad på en liten holme eller udde vid strömmens vänstra strand, men denna flyttades vid medeltidens slut till högra stranden och kallades Noor, hvaraf det nuv. namnet uppkommit. Från Hans Brask, den siste innehafvaren bland biskoparna, indrogs gården på grund af Västerås recess (1527) till kronan. 1636 donerades den till P. Spiring (adlad Silfvercrona), som skaffade sig allodialrätt å densamma. 1668 såldes den till riksrådet frih. Knut Kurck, reducerades 1689 och berustades, men stannade i Kurcks ego. 1718 löstes den till staten. Den egdes länge af f. d. kapten Axel Abelin och tillhör nu (1913) hans stärbhus. Norsholm--Bersbo järnväg. Se Norsholm--Västervik--Hultsfreds järnvägar. Norsholm--Västervik--Hultsfreds järnvägar (sign.: järnv. N. V. H., materielen N. B. J., V. Å. B. och H. V. J.), gemensam benämning på de smalspåriga (0,891 m.), under gemensam trafikförvaltning som en enhet trafikerade järnvägarna Norsholm--Bersbo (egare Norsholm--Ristens kommunikations-a.-b.), Västervik--Åtvidaberg--Bersbo järnväg (egare Västervik--Åtvidaberg--Bersbo järnvägs-a.-b.) och Hultsfred--Jenny järnväg (egare Hultsfred-- Västerviks järnvägs-a.-b.) samt den på arrende (år 1912: 6,410 kr.) trafikerade, förut Vimmerby-- Spångenäs järnvägs-a.-b., men numera Västerviks stad tillhöriga Vimmerby--Spångenäs järnväg af samma spårvidd. Trafikeringen af detta tills. 202,4 km. långa järnvägssystem handhas af en trafikkommitté, Norsholm--Västervik-- Hultsfreds järnvägstrafik, utsedd af styrelserna för de resp. järnvägar egande aktiebolagen och Västerviks stad. Norsholm--Bersbo järnväg, 32,5 km. lång, öppnad för trafik 18 nov. 1878, belägen inom Östergötlands län, leder från Östra stambanans vid Göta kanal belägna station Norsholm åt s. ö. öfver Ringstorp till Bersbo koppargrufvor i Värna socken. Från Häfversby station utgår sidospår, 0,4 km., till sjön Häfvern och från stationen Lakvik sidospår, 0,5 km., till sjön Risten, som genom en kommunikations-a.-b. tillhörig kanal står i förbindelse med sjön Såkern. Å nämnda vattenled drifver bolaget såväl person- som godstrafik. -- Västervik--Åtvidaberg--Bersbo järnväg, 86 km. lång, hvaraf 14,2 km. tillhöra Östergötlands och 71,8 km. Kalmar län, sträcker sig från Bersbo i hufvudsakligen sydöstlig riktning öfver Åtvidabergs kopparverk, Forsaström och Öfverrums bruk samt Gamleby köping till Västervik. Från hufvudlinjen utgå sidospår: från Forsaströms station till Forsaströms bruk, från en punkt i närheten af Öfverums station dels till Tyllinge sågverk och hamn, O,6 km., dels till Öfverums bruk, 0,3 km., samt från Gamleby och Västerviks stationer spår till resp. hamnar vid Östersjön. För trafik öppnades sträckan Bersbo--Åtvidaberg, 8,9 km., 18 nov. 1878 och sträckan Åtvidaberg-- Västervik, 77,1 km., 16 aug. 1879. -- Hultsfred--Jenny järnväg, 66 km. lång, är belägen inom Kalmar län och sträcker sig åt n. ö. från Hultsfreds station vid Nässjö--Oskarshamns järnväg öfver Spångenäs, Blägda, Ankarsrum och Verkebäck till Jenny station på Västervik-- Åtvidaberg--Bersbo järnväg, 4 km. från Västervik; den öppnades för trafik 16 nov. 1879. Från hufvudlinjen utgå sidospår: från Blägda station, 28 km. från Hultsfred, åt n. till Yxern, 2 km., från Ankarsrums station till Ankarsrums bruk, 0,6 km., från närheten af samma station till Ankarsrums lastplats vid Långsjön, 1,4 km., och från Verkebäcks station till Verkebäcks hamn, O,6 km. Vid Spångenäs anknyter västerifrån Vimmerby--Spångenäs järnväg. -- Vimmerby--Spångenäs järnväg, 17,9 km. lång, belägen inom Kalmar län, utgår från Vimmerby i hufvudsakligen sydöstlig riktning till Slättfall och därifrån åt ö. till Spångenäs på Hultsfred--Jenny järnväg, 26 km. från Hultsfred. Järnvägen öppnades för trafik 30 jan. 1906. I Norsholm ha Norsholm--Västervik-Hultfreds järnvägar förutom med Östra stambanan förbindelse med Finspång--Norsholms järnväg och genom denna dels med Norra Östergötlands järnvägs-a.-b:s öfriga linjer, Örebro--Pålsboda--Finspång--Norrköping, dels med Norrköping--Söderköping--Vikbolandets järnväg, samtliga af samma spårvidd; vid Ringstorp, 13 km. från Norsholm, med Mellersta Östergötlands och genom denna med Fågelsta--Vadstena--Ödeshögs järnväg, äfven dessa likspåriga; vid Åtvidaberg med den normalspåriga (1,435 m.) Åtvidaberg--Bjärka-Säby järnväg; vid Vimmerby med Östra centralbanan och slutligen vid Hultsfred med denna senare och Nässjö--Oskarshamns järnvägar, båda normalspåriga. Vid 1912 års slut utgjorde bokförda byggnadskostnaden för Norsholm--Bersbo järnväg för järnvägsanläggningen 682,781 kr. och för rullande materielen 169,281 kr., för Västervik--Åtvidaberg--Bersbo järnväg resp. 2,912,192 kr. och 411,455 kr. samt för Hultsfred--Jenny järnväg resp. 2,439,866 kr. och 428,241 kr. eller tills. för linjerna Norsholm--Västervik och Hultsfred--Jenny för järnvägsanläggningen 6,034,839 kr. och för rullande materielen 1,008,977 kr. Med tillägg af 107,669 kr. för inventarier uppgick totala, bokförda byggnadskostnaden således till 7,151,485 kr. Vid samma tid utgjorde aktiekapitalet för Norsholm--Ristens kommunikations-a.-b. 400,000 kr., för Västervik--Åtvidaberg--Bersbo järnvägs-a.-b. 1,237,600 kr. och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Oct 11 16:36:18 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbt/0026.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free