37 Norstedt, P. A., & söner 38 mera kontrollör vid Hjälmare kanalbyggnad. 1821 kallades han af sin fader, boktryckaren P. A. Norstedt, till Stockholm att biträda denne i rörelsen och blef 1823 delegare i den af fadern då bildade firman "P. A. Norstedt & söner" (se vidare d. o.). N. deltog äfven i flera kommunala angelägenheter .samt arbetade bl. a. för boktryckerisocieteten och bokförläggarf öreningen. 3. Johan Reinhold N., den föregåendes kusins son, målare, f. l juli 1843 i Lunda, Västra Vingåkers socken, d. 15 dec. 1911 i Stockholm, studerade i Stockholm och i Paris, där han vistades 1867-70, 1875 samt 1878-81, rönte starkt inflytande af Corot, Dupré och Daubigny, målade för Harpignies och lärde sig etsningskonsten under Masson. Sedan 1881 var han bosatt i Stockholm. Han blef led. af konst-akad. 1894. N. var både som målare och etsare en mycket finkänslig och poetisk landskapsskildrare, hans konst har ett drag af drömmande vemod. Bland hans arbeten må nämnas Höstlandskap, motiv från Djurgården (1891, Nationalmuseum), Vinternatt (det gamla Hårlemanska huset vid Drottninggatan i snö och månsken, 1893, Göteborgs museum), I hagen (1898) och ett litet motiv från Drottningholm, båda i Nationalmuseum, många Vingåkersmotiv, bland dem Juninatt (1899, konstakademien) och Sommarnatt (1908, Dramatiska teatern) och motiv från Stockholm: Kungl. boktryckeriet (i skymning, 1904), Sommarnatt (strömmen och slottet, ofullbordad vid N:s död, en med mycken finhet och nobless i känslan återgifven stämning af ljus natt). N:s etsningar (42 nummer) gömma på en diskret och äkta poesi. Några af dem ha förekommit i Föreningens för grafisk konst årsalbum. - N:s hustru Anna Katarina Fredrika, född M u n t h e, f. 28 juli 1854 i Döderhult, Kalmar län, gift 1875, studerade i Stockholm och sedan 1878 i Paris. Hon har utfört djurtaflor, porträtt och figurbilder, men framför allt stilleben (bland dem två förträffligt studerade blomsterstycken i Nationalmuseum, 1895 och 1908). 3. J.K-e. G-gN. Norstedt, P. A., & söner, boktryckeri- och bokförlagsfirma i Stockholm, som l dec. 1823 bildades af Per Adolf Norstedt (f. 1763 i Örebro, d. 1840) - hvilken 1821 tillhandlat sig J. P. Lindhs (se L i n d h 2) boktryckeri, stil-gjuteri, boklåda och, delvis, förlag - samt dennes söner Karl (se Norstedt 2) och Adolf (f. 1795, d. 1855). Sedan fadern (1828) och brodern (1852) lämnat firman, kvarstod Karl Norstedt ensam i densamma till 1860, då han som bolagsmän upptog sina kusinsöner Gustaf Emil Norstedt (f 1839) och Gustaf Lauri n (d. 1879; se La urin 3), hvilka efter hans död (1862) öfver-togo firman. Den förre utträdde 1869, hvarefter G. Laurins broder, filos, doktor Albert Lau- ri n (f. 28 sept. 1842, d. 24 april 1878) och efter hans frånfälle en tredje broder, ingenjör Karl L a ur i n (f. 2 nov. 1840), inträdde i firman. För affärens bedrifvande bildades i mars 1879 aktiebolag med vice Häradshöfdingen G. B. A. Holm (se denne) som verkställande direktör. Efter dennes död (4 juli 1910) utsågs 1911 kammarrättsrådet A. 0. Konrad Carleson (f. 23 aug. 1868) till bolagets verkställande direktör. Med firman, som 31 dec. 1823 erhöll konstitutorial som kungl. boktryckare, ha under tidens lopp införlifvats H. Fougts tryckeri (1835), k. ordensboktryckeriet (1842), H. G. Nordströms tryckeri (1843), L. J. Hiertas stil gjuteri (1846), G. V. Blomqvists tryckeri (1875), Post- och inrikes tidningars tryckeri (1877), K. M. Anderssons k. hofbokbinderi (1892), E. Girons och A.-b. Hiertas bokförlag (1893) samt V. Schultz' förlag, Uppsala (1911). Det var egentligen genom Karl Norstedts ovanliga flit, omdömesförmåga och anseende, som firman förvärfvade sig sin plats som Sveriges förnämsta förlags- och boktryckerifirma. Den innehade från 1823 till 1905 Vet. akad:s privilegium på utgifvandet af almanackan och statskalendern och öfvertog fr. o. m. 1834 års början tryckningen af "Svensk författningssamling" och annat officiellt tryck. Förlagsverksamheten har omfattat teologi, vitterhet, historia, geografi, juridik, ekonomi- och naturvetenskaper, skol- och ungdomsböcker, undervisningsmateriel;, tidskrifter. Bland viktigare verk må nämnas E. Tegnérs och E. G. Geijers skrifter, Sv. och Vet. akad:s handlingar, A. Oxenstiernas skrifter och brefväxling, "Svenska riksdagsakter", "Sverges traktater med främmande magter", Rid-derskapet och adelns riksdagsprotokoll, "Sveriges historia intill tjugonde seklet" (under redaktion af P. A. Norstedt & söners tryckeri- och förlagsbyggnad på Riddarholmen. (Se ock bilder af sätteri-och tryckerisalar där i art. Boktryckarkonst, sp. 977-978.) E. Hildebrand), historiska verk af A. Fryxell, F. F. Carlson, K. G. Malmström, K. T. Odhner, Sveriges medeltid af H. Hildebrand, Svenska adelns ättartaflor, "Sveriges kyrkor", "Sveriges städer", Lilienberg-Skarins lagsamling, Wright, "Skandinaviens fiskar", olika svenska polarexpeditioner, Löfvenskjölds "Landtmannabyggnader", Schulthess', Hoppes m. fl:s lexika. Antalet förlagsartiklar (t. o. m. sommaren 1913) uppgår till 5,200. Förlagskataloger ha utgifvits 1878 (1823