åt v. och sedermera mot n., öfverskrider gränsen till Skaraborgs län vid Ribbingsberg och fortsätter därefter med nord--nordvästlig hufvudriktning till viken Dättern af Vänern. I N. finnas flera smärre vattenfall, som användas för kvarnar och andra industriella anläggningar. N:s största tillflöde är Vimleån från Sämsjön. Längd omkr. 100 km. Nederbördsområde omkr. 780 kvkm. A. G.* Nossa Senhora da Penha [nå'sso senjå'ro do pe'njo], kloster. Se Espirito Santo. Nossa Senhora da Victoria [nå'sso senjå'ro do vitå;rio], stad. Se Espirito Santo. Nossa Senhora de Desterro [nå'sso senjå'ro do diste'rrå], stad. Se Florianopolis. Nossi-Be (Nosy Be, "stor ö"), fransk ö på nordvästra kusten af Madagaskar, har en areal af 293 kvkm., med omkr. 10,000 inv., mest sakalaver samt några få inder, araber och européer. Ön är af vulkaniskt ursprung och har jämte ett antal verkliga vulkaner af obetydlig höjd (högsta punkten på ön är 453 m.) ganska många kratersjöar i jämnhöjd med den omgifvande marken. Ön är skogbeväxt, har sundt klimat, är bördig och lämnar rika skördar af ris, sockerrör, majs, maniok, bananer jämte kaffe. Hufvudorten, Hellville (uppkallad efter De Hell, guvernör på Réunion, då ön 1841 kom under franskt beskydd), har omkr. 1,500 inv. (J. F. N.) Nossi Braha (Boraha l. Burrah), ö vid östra kusten af Madagaskar. Se Sainte Marie. Nossig, Alfred, polsk författare, f. 1863 i Lemberg, blef filos, doktor vid Wiens universitet på en afh. om Spinoza. Litterärt framträdde han 1885 med idédramat Tragedya mysli (Idéns tragedi), behandlande Giordano Brunos martyrdöd. Det historiska skådespelet Król Syonu (Konungen af Zion, 1887) behandlar Bar-Kochba-stoffet (judarnas kamp mot romarna under kejsar Hadrianus). Jan Prorok (Profeten Johannes, 1892) är ett i Mickiewicz' "Pan Tadeusz'" stil hållet epos på prosa, en kulturbild från det nutida Galizien. Varm vän af judarnas emancipation och assimilering med det polska samhället, uppsatte han 1880 tidskr. "Ojczyzna" och har i Kolonizacya zydowska w Palestynie (1904) m. fl. skrifter verkat för den zionistiska rörelsen. 1888 utgaf han en diktsamling, Poezye. A-d J. Nostalgi (af no'stos, hemresa, och a'lgos, lidande), en ofta tärande, med aptitlöshet och afmagring förenad förstämning, som kan utveckla sig hos personer, som vistas på främmande ort och ej förmå att psykiskt anpassa sig efter de nya förhållandena. Därvid behöfver icke alltid orsaken träda klart inom medvetandet och yppa sig som tydlig hemlängtan. Dylika tillstånd kunna vara det första stadiet i en begynnande sinnessjukdom och ha understundom ett visst rättspsykiatriskt intresse. Försumlighet af plikter, rymning, när det gäller militärer, ja, äfven svårare brott ha antecknats i sammanhang med nostalgi. När tillstånd af denna art, som vittna om en rätt betydlig psykisk ömtålighet, komma till utveckling, är återvändande till hemmet och vanda förhållanden stundom det enda botemedlet. G-s. Nostoc, bot., släkte bland de blågröna algerna, utgörande typen för fam. Nostocacæ . Denna familj har vanl. runda celler, som äro pärlbandslikt förenade med hvarandra. Några af dessa celler äro större och gulaktiga samt dela sig icke, bildande s. k. heterocyster. Några släkten omge sig icke med en slem- eller geléliknande afsöndring, såsom händelsen är med släktet N., hvars cellkedjor ligga utan ordning inbäddade i ett strukturlöst gelé, som bildar blågröna eller brun-aktiga klumpar af växlande form och storlek, än flytande på vattenytan, än fastsittande på andra föremål. En på fuktig jord som luftalg växande art, N. commune, skyfallsalg, har väckt menige mans uppmärksamhet genom sitt egendomliga utseende, i väta likt ett brungrönt slem, i torka likt ett svartnadt, skrumpet blad och fått sig i viss grad trolska egenskaper tillagda. Så skall densamma kunna läka kräftsår och, lagd i brännvin, betaga supare smaken för denna dryck. Den ätes af kineserna och Ecuadors indianer. I sjöar förekommer en art, N. pruniforme, sjöplommon, med klotformig, mörkt blågrön bål. En Nostoc-art förekommer normalt i stammen af Gunnera-arterna och i cykadéernas korallikt förgrenade rötter. Fam. Collemataceæ bland lafvarna har Nostoc-gonidier. O. T. S. (G. L-m.) Nostocaceæ , bot. Se Nostoc. Nostoi (grek., plur. af no'stos, hemresa) var i den forngrekiska litteraturen den allmänna benämningen på flera gamla episka dikter (Odyssén m fl.), i hvilka hjältarnas hemfärd från Troja skildras. Nostradamus, eg. Michel de Nostredame, fransk astrolog, f. 1503 i en judefamilj i Saint-Remi (Provence), d. 1566, fick 1529 medicinsk doktorsgrad i Montpellier och gjorde flera lyckade kurer under pestens härjningar i Aix och Lyon. Sedermera, då han bosatt sig i staden Salon, vann han rykte som siare, dels genom en almanack med väderleksförutsägelser (1550), dels genom gåtlika profetior i vers-(quatrain-)form, Centuries (1555--58; många uppl.). Märkvärdigt nog slogo flera af dessa profetior in. Han ådrog sig den vidskepliga Katarinas af Medici uppmärksamhet och blef lifmedikus hos Karl IX af Frankrike. Hans profetiebok förbjöds af påfvedömet, emedan dettas undergång förutsades däri. Jfr E. Bareste, "Nostradamus" (3:e uppl. 1840), och Kellen, "Bibliographie" (i "Börsenblatt für den deutschen buchhandel", 1904). J. C. Norstrum, med., detsamma som arcanum (se d. o.). Nosy Be. Se Nossi-Be. Not (af lat. nota, se d. o.), skriftlig anmärkning, anteckning; mera detaljerad upplysning, som är anbragt nedtill under en trycksida eller spalt, i marginalen eller i slutet af boken samt vanligen är tryckt med annan stilsort än texten; förklarande utläggning öfver något ställe i ett litterärt arbete (om noter och anmärkningar i vetenskapliga arbeten se en spirituell uppsats af Ad. Harnack i "Aus wissenschaft und leben", 1911); tontecken (se Noter); diplomatisk skrifvelse från en regering till en annan eller växlad mellan utrikesministern i ett land och något främmande sändebud där (sker meddelandet muntligt, heter det verbalnot). Stundom aflåter en regering en cirkulärnot, ställd till samtliga de regeringar, med hvilka den står i diplomatisk förbindelse, för att sålunda kungöra sina åsikter och beslut i någon viss fråga.