6 sept. 1881 i Berlin, blef 1826 juris doktor vid universitetet i Liège och arbetade därefter i "Courrier des Pays-Bas", det belgiska liberala partiets förnämsta organ, samt bidrog kraftigt till <img l>

belgiska revolutionen 1830. Efter revolutionens seger blef han konstitutionsutskottets sekreterare, invaldes i nationalkongressen (okt. 1830), där han vann stort inflytande och blef en af ledarna för det doktrinära partiet, som arbetade för den konstitutionella monarkien. I febr. 1831 blef han generalsekreterare för utrikes ärenden och tog som sådan viktig andel i underhandlingarna med konferensen i London, hvilka ledde till Leopolds af Koburg val till Belgiens konung. I jan. 1837 utnämndes N. till minister för allmänna arbeten och inlade som sådan stora förtjänster om byggandet af järnvägar och kanaler samt om grufdriftens utveckling. Han var 1840--41 Belgiens sändebud vid tyska förbundsdagen i Frankfurt, 1841--43 inrikesminister och därefter konseljpresident för ett katolsk-liberalt kabinett, som störtades 1845. Från 1845 ända till sin död var han belgiskt sändebud i Berlin. Leopold I utnämnde honom 1852 till baron. N. var god parlamentstalare och diplomat samt vann anseende äfven som historisk författare genom Essai historique et politique sur la révolution belge (1833; 4:e uppl. 1876). Jfr T. Juste, "Le baron N." (2 bd, 1874) och "Souvenirs du baron N." (1882). -- N:s broder, Alphonse N., f. 1817, d. 1898, var 1855--57 belgisk justitieminister, tillhörde länge klerikalernas ledande män i deputeradekammaren, blef 1894 senator och verkade på 1890-talet som katolsk demokrat för utsträckning af den politiska rösträtten. ^{E. W.}* Nothosaurus Mnstr, paleont., fossilt ödelsläkte af sauropterygiernas ordning, utmärkt genom lång hals och långsträckt, smalt hufvud med mycket stora tinninghål. Det förekommer hufvudsakligen i Tysklands trias. N. mirabilis Mnstr, som förekommer i Tysklands musselkalk, uppnådde en längd af 2,5--3 m. ^{B. L--n.}* Notice of payment [nåu'tis əv pei'mənt], eng., postv. Se Mottagningsbevis. Notificera (lat. notificare), tillkännage, kungöra, meddela en underrättelse på formenligt sätt. Notifikation (se Notificera). 1. Meddelande, tillkännagifvande, särskildt om vissa familjetilldragelser (t. ex. dödsfall). -- 2. Jur., inom växelrätten underrättelse om växelprotest. Enligt den nordiska växelrätten är innehafvare af en för bristande betalning protesterad växel skyldig att inom två söckendagar efter den dag, då protesten skett, ge skriftlig underrättelse om protesten till den honom närmast föregående växelgäldenär, vid hvars namn å växeln uppgift om ord finnes. Den, som sålunda mottagit underrättelse, är i sin ordning notifikationspliktig. På enahanda sätt föreligger notifikationsplikt efter protest för uteblifvet eller osäkert godkännande. Försummelse af notifikationsplikt medför skadeståndsansvar. 2. ^{A. E--g.} Notion, hamnstad. Se Kolofon. Notiones communes, Notitiæ communes, lat., filos., begrepp eller omdömen, som äro gemensamma för alla tänkande varelser ^S--e. Notis (fr. notice), kännedom; underrättelse; smärre redogörelse; kort tidningsmeddelande om någon nyhet eller händelse för dagen. Ta notis om, bry sig om, anse värdig ens uppmärksamhet. -- Notisbok, anteckningsbok. Notitia. 1. N. dignitatum (lat., upplysning om, förteckning på värdigheter), förkortad titel på ett slags illustrerad statskalender eller officiell förteckning öfver ämbeten i Romerska riket, utarbetad omkr. 410. -- 2. N. regionum, en från början af 300-talet härrörande officiell beskrifning af de områden (lat. regiones), hvari Augustus indelat Rom. -- Se äfven Charta. 1--2. (^{H. Sgn.}) Notitiæ communes. Se Notiones communes. Notke, Bernt, tysk målare och bildhuggare, f. omkr. 1440 i Lassahn vid Ratzeburg, d. troligtvis 1517, bosatte sig senast 1467 som mästare i Lübeck, där han blef en af stadens främsta konstnärer, jämte Herman Rode representativ för den lybeckska konsten. Hans ateljé, där han sysselsatte flera medhjälpare, utförde snidade polykroma altarskåp med målningsprydda dörrar samt andra kyrkliga skulpturer och målningar, äfven för export. 1484 synes han ha kallats till Stockholm af Sten Sture d. ä. för att utföra den votivbild af riddar S:t Göran, som riksföreståndaren och hans gemål med hjälp af en subskription ämnade resa till minne af slaget på Brunkeberg. I Stockholm stannade han troligen minst intill tiden för S:t Görans-statyns uppsättande i Storkyrkan 1489 eller 1490; senast 1501 var han åter i Lübeck. Bland hans verk märkas altarskåpet i Aarhus domkyrka i Danmark (1479) och ett altarskåp i Heiligen-geistkirche i Reval (1483). Med dessa som utgångspunkter kunna andra verk tillskrifvas honom, såsom en biskopsstaty i naturlig storlek i Heiligen-geisthospital i Lübeck, Johannes Evangelistens staty, äfven i naturlig storlek, i S:t Marien i Lübeck, Karl Knutssons-statyetten i Gripsholms samlingar (se fig. till art. Karl, sp. 945) samt slutligen hans främsta verk, den germanska skulpturens kanske märkligaste minne från 1400-talet, den ofvan nämnda gruppen S:t Göran och draken i Stockholms Storkyrka. En konstnärligt mindre betydande bifigur, hvars ursprungliga placering i förhållande till hufvudgruppen ej är utredd, är "prinsessan", S:t Görans-legendens Elya, som i Kappadociens land tillika med ett lamm blifvit erbjuden draken, som i gengäld skulle förskona hufvudstaden (se vidare Göran, den helige, där konstverket finnes afbildadt). I okt. 1912 aftäcktes i Köpmanbrinken i Stockholm en kopia i brons af hufvudgruppen och i aug. 1913 en kopia af "prinsessan". Litt., utom den i art. Göran anförda: Goldschmidt, "Lübecker malerei und plastik" (1890) och "Rode und Notke" (i "Zeitschr. für bildende kunst", Neue folge, XII). ^{J. R.} Notker Balbulus ("N. den stammande"), munk och lärare vid klosterskolan i S:t Gallen, f. 830,