71 Notker Labeo-Notorisk d. 912, vann sin största ryktbarhet som diktare och kompositör af sekvenser (se Sekvens 1). Äfven antifonien Media in vita in morte sumus (urbilden till Sv. psalmbokens n:r 26: "Vi på jorden lefva här, under döden fångne") är af N.; den sjöngs under medeltiden allmänt som vallfärds-och krigssång, vid iifsfara under storm på hafvet o. s. v. N. gäller ock som författare till flera små latinska och tyska afhandlingar i musikteori, som dock af många tillskrifvas Notker Labeo (se d. o.). Yidare författade N. ett Martyrologium. Jfr J. Werner, "N:s sequenzen" (1901). E. P-t. Notker Labeo (d. v. s. "med den stora läppen"), för sina förtjänster om tyska språket äfven kallad Teutonicus, den berömdaste af lärarna vid klosterskolan i S:t Gallen, d. 1022, företog sig att till lärjungarnas bättre upplysning i latinet öfversätta till tyska från latin åtskilliga arbeten af romerska och grekiska auktorer, hvarjämte han likaledes verkställde öfversättningar af teologiskt innehåll. Dessa utmärkas för utomordentligt skarpt iakttagande af språklagarna, stor skicklighet att förtyska latinska uttryck och utmärkt stilistik. De ha till stor del gått förlorade. Bevarade finnas fragment af bibelöfversättningsstycken samt Boëthius' "De consolatione", Aristoteles' kategorier och hermeneutik samt de två första böckerna af Capellas "Satiricon'", vidare en tysk skrift öfver musiken och några latinska (jfr Katekes, sp. 1289). N. är den gammalhögtyska litteraturens mest betydande skriftställare. Jfr R. Kögels uppsats i "Grundriss der germanischen philologie", II (1901--09). Hj. H-t. Noto [nåtå], kretsstad i italienska prov. Siracusa (Sicilien), nära östra kusten. 17,145 inv. (1901; som kommun 22,564). Biskopssäte. Efter jordbäfningen 1693, som förstörde den gamla staden, N. vecchio l. N. vetere (forntidens Neeton l. Netum), af hvilken ruiner ännu finnas, flyttades staden. Den har modernt utseende, med många vackra byggnader, tillhörande ortens aristokrati. Under medeltiden var N. ganska betydande och gaf sitt namn åt ett af öns tre landskap, Val di Noto. 1837--61 var det provinsens hufvudstad i st. f. Siracusa. (J. F. N.) Notodden, stad vid norra ändan af Hiterdalsvandet i Bratsberg amt, Norge. 4,918 inv. (1910: 1913 beräknades antalet till omkr. 6,000). Tack vare de många industriellt användbara forsarna i Tinneelven, som utfaller i Hiterdalsvandet vid N., har platsen raskt förkofrats. N:s äldsta fabrik är Tinnfoss' pappersbruk (1872), sedan febr. 1910 kombineradt med elektrisk smältugn (N:s första i sitt slag för tillgodogörande af järnmalm). Märkligast af N:s industriella anläggningar äro dock de stora salpeterverken för framställning af norgesalpeter, ammoniumnitrat m. m. ("Norsk hydroelektrisk kvælstofaktieselskab"; se art. Kväfve, sp. 430--431 med fig.). Elektrisk järnväg till Tinnoset s. om Tinnsjöen, stora kajbyggnader och automobiltrafik öfver Meheia (se d. o.) till Kongsberg. N. står Öfver Skien i ångbåtsförbindelse med Kristiania och utlandet; en 55,5 km. lång järnväg, som skall förbinda N. med Porsgrund och denna stads hamn Menstad, är (i nov. 1913) under anläggning, och en gren af Sörlandsbanan skall beröra N. Orten, som har flera hotell, skolor och tidningar, blef i jan. 1913 egen stadskommun, afskild från Hiterdals härad. K. V. H. Notodo'nta, zool. Se N o t o d o n t i d se. Notodo'ntidae, zool., familj af spinnarfjärilar, omfattande medelstora eller små arter med tjock, ragghårig kropp, som når långt utanför de utbredda bakvingarna. De tämligen smala framvin-garna äro hos de flesta i bakre kanten försedda med en utskjutande flik. Några erinra i sitt utseende om nattflyn. Fjärilarna flyga endast om natten. Med ett enda undantag öfvervintra de alla i puppsta-diet. Larvernas utseende är mycket växlande, ofta synnerligen egendomligt. Af denna familj förekomma 24 arter i Sverige. Bland hithörande släkten kunna nämnas Cerura (se Gaffelsvansar). Stauropus (se Ekorrspinnare) samt Noto-donta, tandvingesläktet. Till sistnämnda släkte höra 4 medelstora svenska arter, tecknade i grå och bruna färger. Framvingarna ha i bakre kanten en skarpvinklad, utskjutande, mörkt färgad flik eller tand, som, då vingarna under hvilan hållas takformigt hoplagda, bildar liksom en öfver ryggen uppstående knöl. Larverna, som lefva på asp, pil eller björk, äro på några af rygglederna försedda med knölar, som kunna ge dem en ej ringa likhet med knöliga kvistar. Till denna familj plägar räknas äfven den i Sverige ej med visshet förekommande processionsspinnaren (se d. o.). _ G- A-z. Notogäa benämnes stundom den australiska regionen (om denna se D j u r g e o-grafi, sp. 568). "L-V. Notohe'cta, Not one'c tidse, zool. Se V a t-tenskinnbaggar. Notorietet, egenskapen att vara notorisk (se d. o.). Notorisk (af lat. notus, känd), allmänt bekant, uppenbar. Jur. Föremål för bevis i process äro hufvudsakligen fakta. De fakta, om hvilkas bevisande kan vara fråga, måste vara relevanta, d. v. s. omedelbart eller medelbart ega betydelse för afgörandet af den rättsfråga, hvarom processen rör sig. Icke alla relevanta fakta äro emellertid i behof af bevis. Undantagna äro, utom andra fakta, de s. k. notoriska. Vid bestämmandet af begreppet notorietet har man att i främsta rummet tänka på sådana fakta, som äro notoriska oberoende af processen, hvilkas notorietet alltså faller utom domarens speciella verksamhetskrets. Vanligen bestämmer man notoriska fakta som allmänt bekanta fakta. Vid denna bestämning må dock genast skarpt framhållas, att det icke ges några i egentlig mening allmänt bekanta fakta och att begreppet notorietet är ett mycket relativt begrepp. Hvad som är notoriskt under en viss tidsperiod eller på en viss tidpunkt har ej denna egenskap under en annan period eller i ett annat tidsmoment; hvad som är notoriskt på en ort eller inom en befolkningskrets är det ej på en annan ort eller inom en annan krets. Ett faktums egenskap att vara notoriskt beror på ettdera af dessa två förhållanden: antingen har faktum i fråga varit föremål för omedelbart iakttagande af ett större antal människor eller har det genom sättet, hvarpå kännedom därom utbredts, blifvit notoriskt. I synnerhet hvad den senare källan till notorietet angår, är det nödvändigt att iakttaga mycken försiktighet och öfva