marschriktningen, drog sig snart undan. Den senare stannade på platsen. C. O. N. Nougat [noga'], provens, (af nucatum, tillredning af nötter), kokk., ett slags knäck, som urspr. tillverkades i Provence (den bästa i Montélimart), af ljus honung från Narbonne, som blandad med hvit och grön mandel eller pistacie hopkokas till någorlunda konsistens och beströs med fint mjöl af violrot. Detta är hvit nougat. Lägges mandeln i karamelleradt socker, fås brun nougat. Nougat kan göras "hård" eller "mjuk". Åtskilliga slags efterrätter kunna tillredas med nougat; den kan användas som innanmäte i chokladpraliner o. d. Nouhuys [nau'höjs], Willem Gerard van, holländsk skald, f. 22 juni 1854 i Zalt-Bommel, var till 1891 fabrikör i sin fädernestad och har sedan egnat sig uteslutande åt författarskap. N. debuterade med 2 bd dikter, öfvergick sedan till dramat (Eerloos 1891, Het goudvischje 1893, De sterkste 1895, In kleinen kring s. å., Egidius en de vreemdeling 1899) och novellen (Eenzamen 1893, Zijn kind 1895, Dageraad 1899). Litterära essayer af N. äro samlade i Letterkundige opstellen (1894), Studien en critieken (1897), Uren met schrijvers (1902), Nederlandsche belletrie 1901-1903 (1904) och Uit Noord- en Zuid- Nederland (1906). Noumait [nom-], miner. Se Garnierit. Nouméa [nomea]. Se Numéa. Noumen, Noumenon, filos. Se Numen. Nourrit [nori], Adolphe, fransk operasångare, f. 1802 i Paris, d. 1839 i Neapel, son till en omtyckt, vid Stora operan anställd tenorsångare, som han efterträdde 1826, sedan han efter sångstudier för M. Garcia 1821 debuterat som Pylade i Glucks "Iphigénie en Tauride" och gjort stor lycka, hufvudsakligen på grund af sin stora likhet med fadern. N. var länge publikens och kompositörernas förklarade gunstling. Genom trägna studier ernådde han stor böjlighet i sin röst; hans frasering var särdeles behagfull, uppfattningen inträngande, föredraget lidelsefullt accentueradt. Många roller skrefvos enkom för honom, såsom Masaniello i "Den stumma", Arnold i "Vilhelm Tell", Robert, Eleasar i "Judinnan" och Raoul i "Hugenotterna". Han var äfven sångprofessor vid konservatoriet och författade libretter till flera för Taglioni och Fanny Elssler skrifna baletter (La sylphide, La tempéte m. fl.). Duprez' anställande som tenorist jämte honom vid Stora operan förmådde N. att ta afsked (1837). Därefter gaf han gästspel i Belgien, södra Frankrike och Italien; men hans känsliga och svårmodiga sinne lämnade honom ingen ro, och slutligen tog han lifvet af sig genom att kasta sig ned från en takterrass. Biogr, af Quicherat (3 bd, 1867) och Boutet de Monvel (1903). A. L.* Nourry, Nicolas le [nikåla le norri], lärd benediktinmunk af maurinernas kongregation, f. 1647 i Dieppe, d. 1724 i S:t Germain-des-prés, ingick 1665 i benediktinorden och tog verksamt del i denna ordens lärda forskningar. Hans förnämsta verk är Apparatus ad Bibliothecam patrum maximam, omfattande de fyra första århundradenas kyrkliga skriftställare (1694, 1703, 1715). Nousis [nå'osis], fi. Nousiaisten pitäjä, socken i Åbo och Björneborgs län, Masku domsaga och härad, Finland, utgör ett imperiellt pastorat af 3:e kl., Åbo ärkestift, Virmo kontrakt. Areal 196 kvkm. 3,042 inv. (1910), finsktalande. N. församling är en af de allra äldsta i Finland; vid dess kyrka var biskopssätet i första tiden beläget. Det heter äfven, att Finlands apostel, biskop Henrik af Uppsala, enligt egen önskan blifvit begrafven där, hvarifrån hans ben först efter 1300 öfverflyttades till den då färdigblifna domkyrkan i Åbo. Biskop Tomas (till 1245) berättas ha låtit flytta biskopssätet från N. till Räntämäki (S:t Marie), hvarifrån det sedermera förlades till Åbo. Denne biskop kallade pastorn i N. sin "kapellan" (1234). Sedan domprostämbetet i Åbo upprättats (1340), lades N. som prebende under detsamma. A. G. F. Nous verrons [no verrå'], fr., "vi skola se", d. v. s. jag skall se till, hvad jag kan göra, låtom oss se tiden an. Nouveauté [novåte], fr., nyhet; nyss inkommen modevara; boknyhet. Nouvelle-Anvers [novä'l ãvä'rs], Nya Antwerpen, Bangala, Liboko, stad i belgiska Kongo, vid Kongo, 2° 20' s. br., 375 m. ö. h., anlagd 1884. Genom folkmängd och handel en af de viktigaste orterna i Kongo och den förnämsta vid öfre Kongo. J. F. N. Nouvelle Calédonie [novä'l kaledånī], fr. Se Nya Kaledonien. Nouvelle Orleans [novä'l årleã'], fr. Se New Orleans. Nouvelle revue, La [la novä'l rəvȳ], fransk tidskrift. Se Adam, Juliette. Nouzon [noså'], stad i franska dep. Ardennes (Champagne), vid Maas. 7,795 inv. (1901). Viktig järnvägsknut. Järnvägsindustri. J. F. N. N. O. V. Se Nykterhetsorden Verdandi. Nova (eg. Stella nova), "ny stjärna". Se Variabla stjärnor. Ordet användes mest i förbindelse med resp. stjärnbilds namn för att beteckna olika nya stjärnor, t. ex. Nova Aurigæ (= den nya stjärnan i Kusken), Nova Persei, o. s. v. B-d. Nova Bragança de Ceara [nå'və bragã'sə də sia'rə], stad. Se Ceara 2. Nowaczynski [nåvatjy'njski], Adolf, polsk författare, f. 1876 i Krakau, debuterade 1899 med uppseendeväckande satirer af politiskt och socialt innehåll samt litterära studier och skisser. Bland hans sceniska arbeten märkas den dramatiserade krönikan om Napoleons återtåg från Ryssland, Bog wojny i Car samozwaniec, samt Car Dymitr Joannowicz, en samvetsgrann, men dramatiskt misslyckad historisk studie. A-d J. Nova Friburgo [nå'və fribo'rgå], Neu-Freiburg [nöj fra'jborg], koloni i brasilianska staten Rio de Janeiro, 1819 anlagd af katolska schweizare från Fribourg, till hvilka tyskar och brasilianare sedermera sällat sig. Omkr. 12,000 inv. Producerar kaffe och grönsaker (för Rio de Janeiro). Nova-Gradiška [-diʃka], köping. Se Gradiška. Novaja, ry. Se Novyj. Novaja Ladoga ("nya Ladoga"), kretsstad i ryska guv. S:t Petersburg, vid Volchovs utflöde i Ladoga och vid Ladogakanalen. 4,144 inv. (1897). 12 km. ofvanför N. ligger Staraja Ladoga