Novemol-Novgorod 90 sition eventuellt ställda stridskrafterna skulle underhållas af de hjälpsändande makterna. - Traktaten uppfattades allmänt som ett tecken till Sverige-Norges snart förestående direkta anslutning till Rysslands fiender; trots sina vid denna tidpunkt långt drifna fredsförberedelser lät ock kejsar Napoleon general Canrobert, som strax före traktatens undertecknande vistades i Stockholm, men icke deltog i dessa underhandlingar, med Oskar I diskutera om vidsträckta krigsoperationer i Östersjön för 1856. Under intrycket häraf skyndade Ryssland att definitivt antaga västmakternas fredspropositioner (jan. 1856), hvarpå Pariskongressen sammanträdde. Ratifikationerna utväxlades 17 dec. 1855. Den vid traktatens afslutande förefintliga af sikten om politisk samverkan mellan Sverige-Norge och västmakterna tillintetgjordes snart genom inträdande förändringar i dessa makters politik. Formellt egde emellertid traktaten fortfarande bestånd, tills den för Norges del ersattes genom den nya norska integritetstraktaten af nov. 1907, medan den för Sveriges räkning förklarades upphäfd genom en i samband med Nord- och Östersjödeklarationernas afgifvande 23 april 1908 i Stockholm undertecknad akt. - Traktaten trycktes i "Svensk författningssamling" 1855 (n:o 105) samt är senare åter tryckt i "Sverges traktater", XI (1898). Litt.: E. Hildebrands framställning af Oskar I:s historia i "Sveriges historia intill tjugonde seklet", IX (1910). C. II. II. Novemol [-ål], mus. (af lat. no'vem, nio), grupp af nio lika långa noter, som gälla lika med åtta eller sex af samma slag och öfverskrifvas med 9 . Novempopulana, lat. ("de nio folkens land"), provins. Se Gascogne. Novena l. Novenaria (af lat. no'vem, nio), i katolska kyrkan nio dagars fasta och själamässor. Novensides (Di novensides). Se Di. Noverre [nåvär], Jean Georges, fransk balettmästare, f. 1727 i Paris, d. 1810 i S:t Germain en Laye, blef solodansör i Berlin samt var sedermera balettmästare vid Komiska operan i Paris, i London (1755-57), i Wien, Neapel, Turin, Milano, Stuttgart (där han utöfvade en glänsande verksamhet) och slutligen vid Stora operan i Paris (1776-80). Han införde den pantomimiska baletten med dramatisk aktion och reformerade kostymer m. m. (jfr Balett, sp. 766). Bland de baletter han författade är L'amour et les graces gifven i Stockholm ("Kärleken och gracerna", 1821). Han försåg äfven Glucks operor med baletter. N:s Lettres sur la danse et les ballets (1760) utkom i flera upplagor, äfven under annan titel. A. L.* Novesium. Se Neuss 1. Novgorod ("nystad"). 1. Guvernement i nordvästra Ryssland, mellan S:t Petersburg i v. samt Tver, Jaroslav och Vologda i ö. 122,340 kvkm. 1,642,200 inv. (1911), nästan uteslutande storryssar. Guv:s södra del upptages af Valdaihöjden, som är mellersta Rysslands största (321 m.) och där landets största floder ha sina källor. Den är djupt fårad af dalar med branta sidor; i v. stupar den tämligen brant mot sjön Ilmen, hvilken ligger endast 18 m. ö. h. Nordöstra delen af guv. tillhör sjöområdet i nordvästra Ryssland. Denna trakt, som lindrigt sluttar mot sjöarna Ladoga och Onega, är fylld med flera tusen sjöar, af hvilka de största äro Bjelo-ozero och Vozje. Ofantliga, glest trädbevuxna kärrtrakter -- rester af forna sjöar -- upptaga mer än 1/6 af arealen, men ha börjat torrläggas. Guv. är deladt mellan Norra ishafvets, Östersjöns och Kaspiska hafvets vattenområden, hvilka äro förenade genom flera kanaler. De största floderna äro Volchov, Ilmens aflopp till Ladoga, Msta och Lovat, tillflöden till Ilmen, Sas tillflöde till Ladoga samt Sjeksna och Mologa, bifloder till Volga, hvilka alla äro viktiga samfärdsmedel. Skogar upptaga ännu 55 proc. af arealen, och blott 11,7 proc. äro åkerjord. Klimatet är hårdt; årsmedeltemperaturen för staden N. är 4,4° (-9,5 i jan., 17° i juli). Jordbruket fyller ej öfverallt behofvet af råg; däremot exporteras hafre och lin. Icke heller boskapsskötseln motsvarar konsumtionen. Stenkol och torf finnas i stor mängd, likaså eldfast lera. Invånarna sysselsätta sig med jordbruk, fiske, jakt, skogshandtering och åtskillig slöjd. En stor del af arbetsklassen utvandrar årligen för att söka arbete i andra delar af Ryssland och grannländerna (bl. a. som sågfilare). Handeln är liflig och befordras genom en mängd marknader. Guv. är deladt i 11 kretsar. -- 2. (N. velikij, "stora N.") Hufvudstad i ofvannämnda guv., ligger vid Volchov, 2,5 km. nedanför Ilmen och är genom en bibana förenadt med Petersburg--Moskva-järnvägen. 27,130 inv. (1908). Den nuv. staden är endast en ringa återstod af det under medeltiden rika och mäktiga N. Den består af tre delar: Kremlj och Sofiastaden, på vänstra stranden af Volchov, samt handelsstaden (Torgo'vaja storona', "handelssidan"), på högra stranden. Det af en väldig stenmur omgifna Kremlj är ganska vidsträckt, och förr låg inom muren ett stort antal kyrkor och handelsbodar jämte stora torg. Dess värdefullaste historiska

Fig. 1. Sofiakyrkan i Novgorod. T. h. klockstapeln.

minne är Sofiakyrkan (fig. 1), som påbörjades 1045 och innehåller en mängd högt vördade reliker. (En länge i Sverige och Ryssland gängse sägen, att ett par af Sofiakyrkans nuv. portar skulle i forntiden ha röfvats från Sigtuna, är numera uppvisad som ogrundad.) En annan gammal byggnad i Kremlj är Jaroslavtornet, som fordom var sekreterarnas i kommunalrådet kansli (gridnitsa). Inom själfva staden finnas fyra kloster, och det stora antalet sådana i dess omedelbara grannskap vittnar om stadens fordom stora utsträckning. Till minne af ryska rikets grundläggning af varjagerna (862) under Rurik, som slog sig ned i N., restes 1862 i Kremlj ett monument (fig. 2), bestående af en stor glob (riksäpplet) på en rund sockel, omgifven af flera statyer, erinrande om de viktigare händelserna i Rysslands historia. Ett