Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Novembertraktaten - Novemol - Novempopulana - Novena l. Novenaria - Novensides (Di novensides) - Noverre, Jean Georges - Novesium - Novgorod
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Novemol-Novgorod
90
sition eventuellt ställda stridskrafterna skulle
underhållas af de hjälpsändande makterna. - Traktaten
uppfattades allmänt som ett tecken till Sverige-Norges
snart förestående direkta anslutning till Rysslands
fiender; trots sina vid denna tidpunkt långt drifna
fredsförberedelser lät ock kejsar Napoleon general
Canrobert, som strax före traktatens undertecknande
vistades i Stockholm, men icke deltog i dessa
underhandlingar, med Oskar I diskutera om vidsträckta
krigsoperationer i Östersjön för 1856. Under intrycket
häraf skyndade Ryssland att definitivt antaga
västmakternas fredspropositioner (jan. 1856), hvarpå
Pariskongressen sammanträdde. Ratifikationerna
utväxlades 17 dec. 1855. Den vid traktatens
afslutande förefintliga af sikten om politisk
samverkan mellan Sverige-Norge och västmakterna
tillintetgjordes snart genom inträdande förändringar
i dessa makters politik. Formellt egde emellertid
traktaten fortfarande bestånd, tills den för Norges
del ersattes genom den nya norska integritetstraktaten
af nov. 1907, medan den för Sveriges räkning
förklarades upphäfd genom en i samband med Nord-
och Östersjödeklarationernas afgifvande 23 april
1908 i Stockholm undertecknad akt. - Traktaten
trycktes i "Svensk författningssamling" 1855
(n:o 105) samt är senare åter tryckt i "Sverges
traktater", XI (1898). Litt.: E. Hildebrands
framställning af Oskar I:s historia i "Sveriges
historia intill tjugonde seklet", IX (1910).
C. II. II.
Novemol [-ål], mus. (af lat. no’vem, nio),
grupp af nio lika långa noter, som gälla lika med åtta
eller sex af samma slag och öfverskrifvas med 9 .
Novempopulana, lat. ("de nio folkens land"),
provins. Se Gascogne.
Novena l. Novenaria (af lat. no’vem, nio),
i katolska kyrkan nio dagars fasta och själamässor.
Novensides (Di novensides). Se Di.
Noverre [nåvär], Jean Georges, fransk balettmästare,
f. 1727 i Paris, d. 1810 i S:t Germain en Laye,
blef solodansör i Berlin samt var sedermera
balettmästare vid Komiska operan i Paris,
i London (1755-57), i Wien, Neapel, Turin,
Milano, Stuttgart (där han utöfvade en glänsande
verksamhet) och slutligen vid Stora operan i Paris
(1776-80). Han införde den pantomimiska baletten
med dramatisk aktion och reformerade kostymer
m. m. (jfr Balett, sp. 766). Bland de baletter
han författade är L’amour et les graces gifven i
Stockholm ("Kärleken och gracerna", 1821). Han
försåg äfven Glucks operor med baletter. N:s
Lettres sur la danse et les ballets (1760) utkom
i flera upplagor, äfven under annan titel.
A. L.*
Novesium. Se Neuss 1.
Novgorod ("nystad"). 1. Guvernement i nordvästra
Ryssland, mellan S:t Petersburg i v. samt Tver,
Jaroslav och Vologda i ö. 122,340 kvkm. 1,642,200
inv. (1911), nästan uteslutande storryssar. Guv:s
södra del upptages af Valdaihöjden, som är mellersta
Rysslands största (321 m.) och där landets största
floder ha sina källor. Den är djupt fårad af dalar med
branta sidor; i v. stupar den tämligen brant mot sjön
Ilmen, hvilken ligger endast 18 m. ö. h. Nordöstra
delen af guv. tillhör sjöområdet i nordvästra
Ryssland. Denna trakt, som lindrigt sluttar mot sjöarna Ladoga och
Onega, är fylld med flera tusen sjöar, af hvilka
de största äro Bjelo-ozero och Vozje. Ofantliga,
glest trädbevuxna kärrtrakter – rester af forna
sjöar – upptaga mer än 1/6 af arealen, men ha börjat
torrläggas. Guv. är deladt mellan Norra ishafvets,
Östersjöns och Kaspiska hafvets vattenområden,
hvilka äro förenade genom flera kanaler. De största
floderna äro Volchov, Ilmens aflopp till Ladoga, Msta
och Lovat, tillflöden till Ilmen, Sas tillflöde till
Ladoga samt Sjeksna och Mologa, bifloder till Volga,
hvilka alla äro viktiga samfärdsmedel. Skogar upptaga
ännu 55 proc. af arealen, och blott 11,7 proc. äro
åkerjord. Klimatet är hårdt; årsmedeltemperaturen
för staden N. är 4,4° (-9,5 i jan., 17° i
juli). Jordbruket fyller ej öfverallt behofvet af
råg; däremot exporteras hafre och lin. Icke heller
boskapsskötseln motsvarar konsumtionen. Stenkol
och torf finnas i stor mängd, likaså eldfast
lera. Invånarna sysselsätta sig med jordbruk, fiske,
jakt, skogshandtering och åtskillig slöjd. En stor
del af arbetsklassen utvandrar årligen för att söka
arbete i andra delar af Ryssland och grannländerna
(bl. a. som sågfilare). Handeln är liflig och
befordras genom en mängd marknader. Guv. är deladt i
11 kretsar. – 2. (N. velikij, "stora N.") Hufvudstad
i ofvannämnda guv., ligger vid Volchov, 2,5
km. nedanför Ilmen och är genom en bibana förenadt med
Petersburg–Moskva-järnvägen. 27,130 inv. (1908). Den
nuv. staden är endast en ringa återstod af det under
medeltiden rika och mäktiga N. Den består af tre
delar: Kremlj och Sofiastaden, på vänstra stranden
af Volchov, samt handelsstaden (Torgo’vaja storona’,
"handelssidan"), på högra stranden. Det af en väldig
stenmur omgifna Kremlj är ganska vidsträckt, och förr
låg inom muren ett stort antal kyrkor och handelsbodar
jämte stora torg. Dess värdefullaste historiska
 |
| Fig. 1. Sofiakyrkan i Novgorod. T. h. klockstapeln. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
