Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nunnan (zoologi) - Nunnan från Kent - Nunnation - Nunnemystik - Nunneört - Nunnusetr - Nuntie - Nuntium - Nuolja (Njulja) - Nuoro - Nuova antologia - Nupe (Nyffi)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
125
Nunnan frän Kent-Nupe
126
sittande larvernas blanka, glänsande
hufvud. Efter hudömsningen gå larverna uppför
stammen och skingra sig i kronan för att börja
sitt ätande. Larvtiden varar 9-10 veckor, och
larven undergår fyra. hudömsningar, hvarefter
förpuppningen inträder. Denna försiggår vanligen i
någon barkspringa, och larven spinner dessförinnan
några trådar kring sig, hvilka kvarhålla puppan i
dess läge (jfr fig. 5 P). Efter omkr. tre veckor
utkläckes fjäriln. Sedan en massförökning af nunnan
med åtföljande, härjning af skogen pågått ett par,
tre år, börjar vanligen visa sig en, af allt att
döma, smittsam
Nunnefjärilar på granstam. Efter fotografi frAn
mmne-härjningen i Södermanland.
sjukdom hos larverna, kallad flacheri, polyeder-sjuka
eller toppsjuka. Det första namnet beror därpå,
att man (enligt de sista årens undersökningar
sannolikt med orätt) identifierat denna sjukdom
med en sedan gammalt under samma namn känd sjukdom
hos silkesmasken; det nyare namnet polyedersjuka är
bildadt på grund däraf, att små, kantiga korn vid
mikroskopisk undersökning visa sig i kroppsvätskan
hos sjuka larver. Toppsjuka åter hänsyftar på de
sjuka larvernas vana att uppsöka toppen af trädet,
hvarest de dö i massa och bli kvarhängande på grenarna
i en karakteris-
tisk, dubbelvikt ställning, iasthängande med
någon af de mellersta fötterna. Jämte en del
arter para-sitsteklar och parasitflugor, hvilkas
larver lefva. inuti nunnelarverna och förhindra
deras utveckling till fjäril, är toppsjukan den
viktigaste faktor, som begränsar och gör slut på
en nunnehärjning. Skogsmannens mest använda medel
för nunnans bekämpande består i anbringande af
limningar på stammarna efter företagen uthuggning af
underväxten. Limningens betydelse grundar sig på en
egendomlig vana hos larverna att som halfvuxna spinna
sig ned till marken, för att sedan ’åter via stammen
gå upp i träden. Som ej alla larver nedstiga på
detta sätt, kunna träden dock sällan, åtminstone vid
rikare äggbeläggning, räddas medelst limning. Enligt
en del författares åsikt skulle limningens betydelse
hufvudsakligen ligga i att genom larvernas isolering
från föda under limningarna göra dem mottagliga för
toppsjuka och sålunda framkalla sjukdomshärdar,
från hvilka sedan den förödande sjukdomen kunde
spridas. En del författare förnekar dock, att limning
mot nunnan har någon som helst praktisk betydelse,
och "nunnefrågan’ är f. n. ett af den praktiska
skogsentomologiens mest debatterade problem. G-. &
Nunnan från Kent. Se Barton, Elisabeth.
Nunnatiön, gramm. (bildadt på det grekiska
bok-stafsnamnet nu), betecknar nasalt ljud i allmänhet
samt vanligen nasalering af en vokal, hvarigenom
uppstå nasalvokaler (i fr. tecknade an in ön un7
i port. medelst tecknet ~ öfver vokalen). Som term
användes nu ordet företrädesvis eller endast inom den
semitiska grammatiken, hvarest därmed betecknas hvarje
utvidgning i slutet af ett ord med -w, således äfven
af sulfixal karaktär, t. ex. -n som obestämd artikel.
K. F. J.
Nunnemystik. Se Mystik, sp. 140.
Nunneört, bot., den svenska benämningen på arterna
af släktet Corydalis L. (se d. o.).
Nunnusetr, kloster. Se Nonneseter.
Nuntie [nu’ntsie], lat. nu’ntius (sändebud), påfiig
ambassadör. Se Legat. - Nuntiatur, en nunties syssla
och beskickningspersonalen.
Nurntium (af lat. nu’ntius, budskap), meddelande,
som göres från en österrikisk-ungersk delegation
(parlamentsutskott) till en annan.
Nuolja (eg. N jul ja), ett 1,199 m. högt fjäll
s. v. om Torneträsk, till en del ingående i Abisko
nationalpark och genom Abiskojokk med dess bekanta
canon skildt från Abisko turiststation. Genom detsamma
går riksgränsbanan i en 1,100 m. lång tunnel, den
längsta järnvägstunneln i Sverige.
Nuoro [noårå], stad i italienska prov. Sassari
(Sardinien), i det inre berglandet, 580 m. ö. h. 6,894
inv. (1901; som kommun 7,272). Biskopssäte, gymnasium,
lärarseminarium. J. F- K.
Nuova antologia [noåva antålådjia], ledande
italiensk halfmånadsskrift för litteratur, konst
och populär vetenskap, hvilken 1866-78 utgafs i
Florens (då som månadsskrift) och sedan förlades
till Rom. Den sönderfaller i serierna: 1866-75
(30 bd), 1876-85 (54 bd), 1886-95 (60 bd), 1896-
1905 (60 bd) och 1905 ff. Utgifvare är grefve
G. Protonotari-Gampi. Uppl. 4,500 ex.
Nupe (N y f f i), landskap i västra Sudan, på ömse
sidor om Niger, n. om Binues mynning. Det var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
