125 Nunnan frän Kent-Nupe 126 sittande larvernas blanka, glänsande hufvud. Efter hudömsningen gå larverna uppför stammen och skingra sig i kronan för att börja sitt ätande. Larvtiden varar 9-10 veckor, och larven undergår fyra. hudömsningar, hvarefter förpuppningen inträder. Denna försiggår vanligen i någon barkspringa, och larven spinner dessförinnan några trådar kring sig, hvilka kvarhålla puppan i dess läge (jfr fig. 5 P). Efter omkr. tre veckor utkläckes fjäriln. Sedan en massförökning af nunnan med åtföljande, härjning af skogen pågått ett par, tre år, börjar vanligen visa sig en, af allt att döma, smittsam Nunnefjärilar på granstam. Efter fotografi frAn mmne-härjningen i Södermanland. sjukdom hos larverna, kallad flacheri, polyeder-sjuka eller toppsjuka. Det första namnet beror därpå, att man (enligt de sista årens undersökningar sannolikt med orätt) identifierat denna sjukdom med en sedan gammalt under samma namn känd sjukdom hos silkesmasken; det nyare namnet polyedersjuka är bildadt på grund däraf, att små, kantiga korn vid mikroskopisk undersökning visa sig i kroppsvätskan hos sjuka larver. Toppsjuka åter hänsyftar på de sjuka larvernas vana att uppsöka toppen af trädet, hvarest de dö i massa och bli kvarhängande på grenarna i en karakteris- tisk, dubbelvikt ställning, iasthängande med någon af de mellersta fötterna. Jämte en del arter para-sitsteklar och parasitflugor, hvilkas larver lefva. inuti nunnelarverna och förhindra deras utveckling till fjäril, är toppsjukan den viktigaste faktor, som begränsar och gör slut på en nunnehärjning. Skogsmannens mest använda medel för nunnans bekämpande består i anbringande af limningar på stammarna efter företagen uthuggning af underväxten. Limningens betydelse grundar sig på en egendomlig vana hos larverna att som halfvuxna spinna sig ned till marken, för att sedan 'åter via stammen gå upp i träden. Som ej alla larver nedstiga på detta sätt, kunna träden dock sällan, åtminstone vid rikare äggbeläggning, räddas medelst limning. Enligt en del författares åsikt skulle limningens betydelse hufvudsakligen ligga i att genom larvernas isolering från föda under limningarna göra dem mottagliga för toppsjuka och sålunda framkalla sjukdomshärdar, från hvilka sedan den förödande sjukdomen kunde spridas. En del författare förnekar dock, att limning mot nunnan har någon som helst praktisk betydelse, och "nunnefrågan' är f. n. ett af den praktiska skogsentomologiens mest debatterade problem. G-. & Nunnan från Kent. Se Barton, Elisabeth. Nunnatiön, gramm. (bildadt på det grekiska bok-stafsnamnet nu), betecknar nasalt ljud i allmänhet samt vanligen nasalering af en vokal, hvarigenom uppstå nasalvokaler (i fr. tecknade an in ön un7 i port. medelst tecknet ~ öfver vokalen). Som term användes nu ordet företrädesvis eller endast inom den semitiska grammatiken, hvarest därmed betecknas hvarje utvidgning i slutet af ett ord med -w, således äfven af sulfixal karaktär, t. ex. -n som obestämd artikel. K. F. J. Nunnemystik. Se Mystik, sp. 140. Nunneört, bot., den svenska benämningen på arterna af släktet Corydalis L. (se d. o.). Nunnusetr, kloster. Se Nonneseter. Nuntie [nu'ntsie], lat. nu'ntius (sändebud), påfiig ambassadör. Se Legat. - Nuntiatur, en nunties syssla och beskickningspersonalen. Nurntium (af lat. nu'ntius, budskap), meddelande, som göres från en österrikisk-ungersk delegation (parlamentsutskott) till en annan. Nuolja (eg. N jul ja), ett 1,199 m. högt fjäll s. v. om Torneträsk, till en del ingående i Abisko nationalpark och genom Abiskojokk med dess bekanta canon skildt från Abisko turiststation. Genom detsamma går riksgränsbanan i en 1,100 m. lång tunnel, den längsta järnvägstunneln i Sverige. Nuoro [noårå], stad i italienska prov. Sassari (Sardinien), i det inre berglandet, 580 m. ö. h. 6,894 inv. (1901; som kommun 7,272). Biskopssäte, gymnasium, lärarseminarium. J. F- K. Nuova antologia [noåva antålådjia], ledande italiensk halfmånadsskrift för litteratur, konst och populär vetenskap, hvilken 1866-78 utgafs i Florens (då som månadsskrift) och sedan förlades till Rom. Den sönderfaller i serierna: 1866-75 (30 bd), 1876-85 (54 bd), 1886-95 (60 bd), 1896- 1905 (60 bd) och 1905 ff. Utgifvare är grefve G. Protonotari-Gampi. Uppl. 4,500 ex. Nupe (N y f f i), landskap i västra Sudan, på ömse sidor om Niger, n. om Binues mynning. Det var