nära 98 proc. af folkmängden). 0,47 proc. voro kineser och 0,45 proc. tyskar. De australiske urinfödingarnas antal steg s. å. till 2,012. Religion. All religionsutöfning är fri, och 1862 afskaffades alla statsbidrag till religiösa ändamål. Det största religionssamfundet är engelska högkyrkan, med 734,000 anhängare (1911). Den styres af en ärkebiskop i Sydney, primas i Australien och Tasmanien; han väljes af Australiens biskopar och inviges af ärkebiskopen i Canterbury. 1911 funnos 6 biskopsstift. Den katolska kyrkan hade (1911) 412,013 medlemmar; äfven denna har en ärkebiskop i Sydney och är delad i 7 stift. Af andra religionsbekännare äro de talrikaste (1911) presbyterianerna (182,911) och metodisterna (151,274). Antalet judar var (1911) 7,660 och buddister (1901) 10,950. Undervisningsväsendet lyder under en medlem af kabinettet; undervisningen är obligatorisk för barn mellan 6 och 14 år; både den primära och sekundära undervisningen är sedan 1906 afgiftsfri. Inalles funnos 1910 3,257 statsskolor, däribland 5 high schools; dessutom 774 enskilda skolor, af hvilka 394 voro katolska. I Sydney finnes ett statsuniversitet (grundlagdt 1850), med hvilket äro förenade tre teol. colleges och ett osekteriskt college för kvinnor. Där finnes ock ett på flera linjer deladt "technical college". Dessutom äro inrättade 3 förbättrings- och arbetsskolor och 6 anstalter för döfstumma eller blinda. Näringar. Jordbruket är den viktigaste näringen, i första hand boskapsskötseln. Omkr. 25 proc. af hela området utgöras af skog. 1911 voro 21,8 mill. har land i enskild ego och 50,3 mill. har utarrenderad statsjord. I de västra delarna bortarrenderas jorden mest till betesmarker, medan den i de östra delarna äfven utarrenderas till jordbruk, egna hem o. a. och på villkor, som afse att förr eller senare låta jorden öfvergå i arrendatorns ego. Den odlade jorden var 1911 1,45 mill. har, till allra största delen använda till sädesodling (hvete är hufvudsädet, därnäst majs och potatis). Socker framställes af sockerröret, som växer i staten; äfven vin och sydfrukter, speciellt apelsiner o. a. frukt, äro föremål för intensiv odling. Boskapsskötseln, som i N. står högre än i de andra staterna, är dock af större betydelse än jordbruket. 1912 funnos i staten nära 45 mill. får, 3,2 mill. nötkreatur, 690,000 hästar och 371,000 svin. Ullproduktionen steg 1911 till 167,2 mill. kg. Bergsbruket är likaledes af största vikt. Guld anträffas i alla delar af staten, ehuru nu i mindre mängd än förr. Inalles har man i N. 1851--1912 funnit nära 504,000 kg. guld (59,5 mill. pd st.). -- Af silfver erhöll man 1911 54,970 kg. samt mycket bly, koppar och tenn. Man beräknar värdet af all t. o. m. 1911 bruten silfver- och silfverhaltig blymalm till 54,8 mill. pd st., värdet af koppar 1858--1911 till 11,2 och värdet af tenn, sedan brytningen 1872 började, till nära 9 mill. pd st. På stenkol är staten rikare än någon annan australisk stat. 1911 funnos 135 stenkolsgrufvor med en bruten kvantitet kol af 8,7 mill. ton (värde 3,2 mill. pd). Stenkolslagren ligga mellan bergen och kusten under 29° till 36° s. br., de mest betydande grufvorna i trakten af Newcastle. Dessutom finnas järnmalmsfält och zinkmalm. Värdet af alla 1911 producerade metaller var 9,76 mill. pd st. och hade sedan 1901 ökats med nära 4 mill. pd. -- Industrien är icke så betydande. Viktigast är förädlingen af jordbrukets och skogens produkter, järn- och metallverken, hvarförutom andra industrigrenar äro företrädda. 1911 funnos inalles 5,043 industriella verk med 108,777 arbetare. -- Handeln med det öfriga Australien och med utlandet hade 1909 ett värde af 38 mill. pd i import och 41,8 mill. pd i export. 1911 steg handeln öfver hafvet till 27,3 mill. pd i import och 32,2 mill. pd i export. De viktigaste exportvarorna äro metaller, stenkol, ull, smör, hvete, mjöl, trävaror, hudar och läder, medan textilvaror, socker, maskiner o. a. metallvaror, te, spannmål m. m. införas. N. har den största handelsomsättningen bland de australiska staterna. Äfven i fråga om sjöfart står staten främst. Sydney är statsförbundets viktigaste hamnstad. Andra viktiga sjöstäder äro Newcastle, Grafton, Richmond River, Tweed River och Eden. Den första järnvägen öppnades 1855. Nästan alla järnbanorna, af 6,051 km. längd 1911, tillhöra staten. Författning. N., den äldsta kolonien i Australien, proklamerades 1788 af kapten Phillip till en straffkoloni och omfattade till en början hela östra hälften af kontinenten, till 135° ö. lgd. 1843 infördes en delvis vald lagstiftande församling. Ny författning antogs 1855, som undergick vissa förändringar 1902 i sammanhang med bildandet af Australiska statsförbundet (se d. o.). -- I spetsen för förvaltningen står en af Englands konung, vanligen på 5 år, utnämnd guvernör, som biträdes af en vice guvernör samt ett kabinett på 9 led., konstitutionellt ansvariga inför representationen. Denna, som kallas parlament, utgöres af två kamrar, legislative council, minst 21 led. (59 år 1912), utsedda af kronan för lifstid, och legislative assembly, 90 led. valda i enmansvalkretsar. Valrätt har hvarje man eller kvinna, som fyllt 21 år, bott ett år i staten och tre månader i valkretsen. Valperioden är 3 år. Medlemmarna af legislative assembly få i ersättning 300 pd per år, fria resor på statens järnvägar och fri post; ledaren af oppositionen erhåller dessutom 250 pd. Talmannen (speaker) åtnjuter 1,000 pd om året. Ledamöterna af legislative council få intet arfvode, men ha fria järnvägsresor. F. n. har arbetarpartiet absolut majoritet i legislative assembly. -- Staten är delad i tre divisions: Eastern, Central och Western. I de båda första råder full lokal själfstyrelse; men den sistnämnda står under kontroll af en kommission på 3 personer. Divisionerna äro underafdelade i 190 boroughs och municipal districts samt i 134 shires. Hufvudstad är Sydney. -- Statens inkomster utgjorde 1911--12 15,78 mill. pd, hvaraf 1,9 mill. voro direkt skatt, 1,7 mill. jordarrenden, 9 mill. afkastning af järnvägar o. a. produktiva anläggningar, hamnafgifter m. m. Utgifterna s. å. voro 15,3 mill. pd. Statsskulden uppgick 30 juni 1912 till 100,05 mill. pd, hvaraf 85 proc. utgetts för allmänna arbeten. Litt.: Lang, "Historical and statistical account of N." (2 bd, 1872), Griffin, "N., her commerce and resources" (1888), Coghlan, "The wealth and progress of N." (Sydney, årligen sedan 1887), Edgeworth David. "N., historical, physiographical