Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nya Älfsborg - Nya ändamål eller behof - Nybabyloniska riket - Nybaktriska riket l. Grekisk-baktriska riket - Nyberg - Nyberg, Nils - Nyberg, Nils Nilsson - Nyberg, Julia Kristina, född Svärdström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
175
Nya ändamål eller behof-Nyberg
176
inloppet till Göteborg, men detta har ej
ledt till annat resultat, än att, sedan ett
kustartilleridetache-ment förlagts till Nya
varfvet (se d. o.), särskildt förrådshvalfven
i N. iståndsatts, hvarjämte fästningen i sin
helhet allt fortfarande nödtorftigt underhålles.
L. W:sonM.
Nya ändamål eller behof kunna ej, enligt gällande
kommunallagar, genom anslag af kommunernas beslutande
myndigheter (kommunalstämma, kommunalfullmäktige,
allmän rådstuga, stadsfullmäktige) tillgodoses,
utan att beslutet därom fattats med minst 2/s
majoritet. Föreskriften härom fanns från början
blott i kommunalstyrelseförord-ningen för Stockholm §
23, men insattes i samband med 1909 års utvidgning
af rösträtten äfven i öfriga. Emellertid är det
ytterst ovisst, hvad uttrycket "nya ändamål eller
behof" egentligen skall anses omfatta, och någon
stadgad praxis med afseende härpå är ännu ej för
handen. Regeringsrätten synes dock i de fall, då
frågan varit änder dess pröfning, ha i regel tolkat
uttrycket på ett sätt, som, om denna praxis kommer att
fortgå, torde göra föreskriften tämligen betydelselös.
Rid.
Nybabyloniska riket. Se Babylonien, sp. 579.
Nybaktriska riket 1. Grekisk-baktriska riket kallas
det från seleucidernas välde los-brutna hellenistiska
rike vid öfre Oxus, som omkr. 250 f. Kr. grundlades
af den mot Ptolemaios II ipproriske ståthållaren
i Baktrien, Diodotus. Riket utvidgades sedermera
söderut nedåt Kabulflo-den och Indus af konungarna
Euthydemas (erkänd af Antiochos den store som
konung 206 f. Kr.) och Demetrios, men under den
sistnämndes härfärder i Indien reste sig en af
hans fältherrar, Eukratidas, och lät utropa sig
till baktrisk konung. En period af inre strider
mellan olika pretendenter följde, tills omkr. 139
f. Kr. skytiska nomader inbröto i Baktrien och
under följande halfsekel småningom bemäktigade sig
hela det nybaktriska rikets område såväl i Iran som
äfven vid Indus, där de grekiske furstarna längst
förmådde hålla stånd mot det nya "indoskytiska"
rikets härskare. Jfr Baktrien. Litt.: A. v. Sallet,
"Die nachfolger Alexanders des grossen in Baktrien
und Indien" (1879), A. v. Gutschmid, "Geschichte
Irans und seiner nachbarländer von Alexander dem
grossen bis zum untergang der Arsaciden" (1888),
W. W. Tarn, "Notes ön hellenism in Bactria and India"
(i "Journal of hellenic studies", vol. 22, 1902) och
Deguignes, "Recherches sur... 1’histoire des rois
grecs de la Bactriane" (i ’Mémoires de 1’acadé-mie
des inscriptions", vol. 25). V. S-g.
Nybe’rg, järnmalmsfält i Norrbärke socken, Kopparbergs
län, har bearbetats i flera århundraden, hvarom
en mängd varphögar och gruföppningar bära vittne,
men i tämligen liten skala och endast afseende
högprocentig, svafvel- och fosforfri malm (1911
brötos af Nybergs grufaktiebolag omkr. 5,100
ton berg), men våren 1912 började arbeten på en
malmförädlingsanläggning, en af de största i sitt
slag i Sverige, grundad på J. G. Gröndals metod för
anrikning och brikettering af malmen. I anläggningen,
ett verk af generalkonsul Axel Ax:son Johnson, ha
nedlagts omkr. 2*/2 mill. kr. Anrikningsverket eger
en kapacitet af upp till 700
ton malm per dygn, årsproduktionen af slig och
briketter är f. n. omkr. 75,000 ton, hvaraf 40-50
tusen ton briketter, men kan medelst tillbyggnader
betydligt uppdrifvas. Briketterna ha redan fått stor
marknad, företrädesvis i England. Analyserna visa i
allmänhet: 65 proc. järn, 0,oo« proc. svafvel och
0,oo3 proc. fosfor. Redan ha öfver 300 arbetare
sysselsättning. För tjänstemän och arbetare
ha uppförts villor och bostadshus, och en 7,2
km. lång smalspårig järnväg förenar anläggningen
med Morgårdshammar station vid Västeråsbanan,
där praktiska anordningar införts för briketternas
ut-lastning. Elektriska kraften till anläggningarna
tages från Grängesbergs kraftstation vid Lernbo. För
anrikningsverket är från den ofvanför i berget belägna
Gäddtjärn anlagd en särskild vattenledning med en
effektiv tryckhöjd vid verket af 35 m. I början
af aug. 1912 kunde järnvägen trafikeras, och 22
okt. s. å. kunde verket dragas på till försöksdrift.
Wb8-
Nyberg, Nils, pseudonym för L. Hammarsköld (se
Hammarskjöld 3) och L i T i j n, K. J.
Nyberg, Nils Nilsson, pseudonym för H. B. P a l m se r
(se denne).
Nyberg, Julia Kristina, skaldinna, född Svärdström,
f. 18 nov. 1785 på Skultuna bruk, Västmanland, d. 18
april 1854, dotter af en bruksinspektör, upptogs
efter faderns död vid 13 års ålder som myndling af
Skultunas egare C. J. Adlerwald, i hvars hus hon
åtnjöt mycken välvilja. 1800 kom hon i pension i
Stockholm hos markisinnan Dariés samt blef, efter
genomgången kurs, medlära-rinna. 1809 gifte hon sig
med handlanden J. H. Asping, men äktenskapet blef
olyckligt. 1816 ställde hon sig, till en början
anonymt, i förbindelse med Atterbom och sände honom
sina förstlingsdikter; han gaf henne litterära råd
och intog hennes poem, som han omarbetade, i "Poetisk
kalender" under författarnamnet Euphrosyne. Dessa
stycken mottogos af allmänheten och granskningen
med välvilja, och från den tiden räknades hon bland
nyromantikens populäraste skalder. 1817 lämnade
hon sin man, vistades på olika orter, bl. a. som
lärarinna, och erhöll 1820 skilsmässa samt ingick 1822
ett nytt, lyckligt äktenskap med bruksinspektören
vid Skultuna Vilhelm Nyberg (d. 1851), en i yttre
och inre hänseende ovanligt begåfvad ung man. 1822
utkomma Dikter aj Euphrosyne, l:a bandet. Större
mått valde hon i legenden Christophorus (i "Poetisk
kalender" för 1822). I Vublina (1823), som hon kallade
"dramatiskt poem", har ämnet of verstigit hennes
krafter, och blott några lyriska partier ega verklig
förtjänst. 1828 utgaf hon Nyare dikter. Svenska
akad. tilldelade med anledning af dessa henne 1829
sin mindre skådepenning i guld, första gången denna
bort gaf s utom täflingen. 1831-32
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
