197 Nydalen-Nyen 198 Dennes son sålde godset 1703 till en släkting, generalmajoren frih. A. Strömberg, sonson till Peder Gudmundsson. Efter dennes död tillhörde det medlemmarna af släkterna Linroth, Stedt, Silfversparre, Raab och Blixen-Finecke. Fr. von Blixen-Finecke sålde 1878 egendomen, som styckades kort därefter, och hufvudgården, 2 mtl, köptes 1887 af kabinettskammar herren S. G. von Geijer, hvars son e. o. hofrättsnotarien B. G. von Geijer nu eger den. 1. C. S-e.* Nydalen, fabriksförstad strax n. om stadsgränsen och i omedelbar fortsättning till Kristiania i Åkers härad, Norge. 1,868 inv. (1910). En rad stora industriella anläggningar. K. V. H. Nydam mose i Sundeved, Slesvig, var urspr. en vik af Alssundet. 1859-63 gjordes där viktiga fynd från den äldre järnåldern (omkr. 400 e. Kr.), bl. a. af två skeppsskrof och en mängd vapen (be-skrifna af K. Engelhardt 1865). Fornsakerna förvaras i Kiels museum. 1888 gjordes på annat ställe i mossen ett mindre fynd af liknande art. Jfr Mossfynd, sp. 1202. E. Ebg. Nydqvist, Johan Henrik Antenor, ingenjör, industriidkare, f. 31 jan. 1817 i Stockholm, inskrefs 1832 som elev vid Teknologiska institutet, där han studerade under den berömde mekanikern professor G. M. Schwarz, 1833 redan förvärfvade af-gångsbetyg i form af "gesällbref på sådana järn- och metallarbeten, som hufvudsakligen grunda sig på fil-ning och svarfning". N. erhöll därefter plats som praktikant vid ett under anläggning varande spinneri i Mölndal, där han kom i beröring med sin blifvande kompanjon fabriksmästaren Karl Olof Holm (d. 1881). För att vidare utbilda sig i ingenjörsyrket begaf sig N. 1836 utomlands på en flerårig studieresa, hvarunder han bl. a. arbetade å Haubolts verkstäder i Chemnitz, hos Escher, Wyss & C:o i Zürich och vid de Köchlinska verken i Miilhausen. 1841-46 hade N. anställning som verkmästare vid Brefvens bruk och sysslade under denna tid ifrigt med allehanda mekaniska uppfinningar i samarbete med en studiekamrat från Teknologiska institutet Johan Magnus Lidström (d. 1850), som var verkmästare vid Hellefors bruk. Särskildt intresserade sig de båda ingenjörerna för vattenkraftens uttagande genom turbiner, hvilka under benämningen "strömsnur-ror" vid denna tid började vinna insteg i Sverige. N. sammanslöt sig 1846 med Lidström och ofvannämnde Holm för att vid Trollhättan grunda en mekanisk verkstad. Sedan af tal om markupplåtelse Y. om kanalen jämte tillgång till omkr. 50 hkr vattenkraft träffats med Nya Trollhätte kanalbolags direktion, i hvars ledare, dåv. öfver-stelöjtnanten N. Ericsson, det nya företaget fann en vidsynt gynnare påbörjades 1847 anläggningen af den planerade verkstaden, som snart blef känd under namnet Trollhättans meka- niska verkstad (se d. o.). Tillverkningen omfattade hufvudsakligen gjutgods och maskiner för kvarnar, sågverk, bruks- och grufdrift o. d., särskildt turbiner, tröskverk, ångmaskiner, lokomobiler och, från 1866, lokomotiv. Efter Lid-ströms tidiga frånfälle och sedan Holm 1867 dragit sig tillbaka från affären, har firman, som ännu bär namnet "Nydqvist & Holm", innehafts af N. ensam, med sonen Herman (f. 1862) som med-innehafvare från 1896. N. upptog planen att väsentligt utvidga verkstaden i syfte att göra lokomotivtillverkningen till specialitet. Denna framsynta idé har han sedan 1872 med okuflig energi, organisatorisk förmåga och teknisk grundlighet genomfört på ett målmedvetet och sällspordt framgångsrikt sätt. N. tillkommer också äran att ha gett upphof till en fullt ordnad fabriksmässig lokomotivtillverkning i vårt land, en industriell bragd, som med fog förskaffat honom hedersnamnet "svenska lokomotivfabrikationens fader". 1866-1912 byggdes i hans fabrik 1,000 lokomotiv, hvaraf ett stort antal för statens järnvägar. "Nydqvist & Holms verkstäder" äro bland de mest betydande industriella anläggningarna i Sverige. G. H-r. Nydqvist & Holms verkstäder. Se Trollhättans mekaniska verkstad. Nye, nord. myt., en dvärg, som reglerar det skifte af månens omloppsbana, hvilket kallas ny. Th. W.* Nye, socken i Jönköpings län, östra härad. 5,391 har. 983 inv. (1912). Annex till Skirö, Växjö stift, östra härads kontrakt. Nyed. 1. Härad i Värmlands län, ingår i Älfdals och Nyeds domsaga samt i Östersysslets fögderi och omfattar socknarna Nyed och Älfsbacka. 39,802 har. 5,570 inv. (1912). -- 2. Kontrakt i Karlstads stift, omfattar de tio pastoraten Filipstads stad med Färnebo; Nordmark; Rämen; Gåsborn; Brattfors; Väse med Östra Fågelvik; Alster; Nyed med Älfsbacka; Ölme; Kroppa med Lungsund. 3,035 kvkm. 39,043 inv. (1912). -- 3. Socken i ofvannämnda härad. 32,714 har. 4,738 inv. (1912). N. bildar med Älfsbacka ett pastorat i Karlstads stift, Nyeds kontrakt. Nyen (fi. Ne'valinnan Kau'punki), fordom stad på Nevas högra strand, vid Ochtas l. Svarta flodens inflöde, ö. om det nuv. Petersburg, erhöll stadsprivilegier 28 sept. 1638 och 20 sept. 1642. Gustaf II Adolf hade likväl redan förut, efter eröfringen af kexholmska och ingermanländska områdena, föranstaltat om grundläggningen af en stad vid N. För att icke Viborgs handel skulle lida intrång, fastställdes rörande N:s handel, att varor, som utfördes från Kexholms län, skulle höra under svensk tullordning, hvaremot för ryskt eller ingermanländskt gods livländsk tullordning skulle följas. Under de första åren af Stora nordiska kriget öfvergafs N. af de fleste borgarna, som flyttade sin handel till Viborg, Borgå, Helsingfors m. fl. finska eller svenska städer, och 1703, efter Nyenskans' eröfring och Petersburgs anläggning, var det alldeles ute med staden. I staden funnos en svensk och en tysk kyrka samt ett hospital. Väster om staden, på udden, som bildas af Ochta och Neva, låg Nyenskans. Redan 1299 hade på en holme i Neva af Tyrgils Knutsson anlagts ett fäste, Landskrona, som dock redan 1301 förstördes