dor, nasaler) och af, ef före de tonlösa ljuden. Konsonanter: kappa, pi,tau - fngr. k, p, t-ljud, så ock i ngr. utom i förb. xr, ni = ty. cht, ft, samt VT = nd, fin = mb och yx (d. v. s. vy.) merendels = ng (båda ljuden hörbara); %, (p, $ = fngr. kh, ph, th (båda ljuden hörbara) äro i ngr. tonlösa spiranter = ty. ch, sv. /, eng. th (i think), utom förbindelserna ox = sk, 0$ = st, 99$, v& = ft, %& = ty. cht-, y, /?, d = fngr. tonande medier (sv. g, b, d) beteckna i ngr. spiranter: y med två ljud, såsom ty. gr i tag e (dagar) före de s. k. hårda vokalerna och före kons. samt såsom sv. j före de lena vokalerna, £ _ = sv. v, d = eng. th (i the), dock ej i förbindelse med nasaler, då yy (d. v. s. vy) = ng (båda ljuden hörbara), Hfi = mb, vd = nd (vanlig beteckning för alla tre förbindelserna resp. ^JT, yy, vr); då alltså explosiva medier i ngr. förekomma endast i förbindelse med föregående nasal, användes i främmande ord för fristående sådana beteckningarna pn, vr, yse (fj,n£rjq = turk. be j; vra^a - dame, *avrio = it. addio, "adjö"); £ = fngr. ds 1. zd, ngr. fr. lent s (z) eller intervokaliskt nordtyskt s (i rose o. d.). Med afseende på likvida, nasaler och spiranter f. ö. finnes ej någon nämnvärdare skillnad vare sig från de forngrekiska eller svenska motsvarande ljuden. I öfrigt förekomma rätt många ljudförändringar, såsom bortfall af konsonanter, me--tates, vokalprotes, vokalinskott, vokalbortfall o. s. v. -. I afseende på formläran består den största af vikeisen från f om grekiskan i förlust till största delen af en mängd former (t. ex. dualer, infin., opt., oftast perf. o. s. v.) och uppkomsten af analytiska uttryckssätt (t. ex. futur. medelst olika omskrifningar). - Satsbyggnaden är lösare och bragt i närmare öfverensstämmelse med andra moderna mera analytiska språk. - I lexikaliskt hänseende har språket undergått flera betydande förändringar, dels genom förlust af gamla och upptagande af främmande ord från flera håll, dels genom förändring i betydelsen af det från forngrekiskan ärfda materialet. - F. ö. märkes, att ny grekiskan alldeles uppgifvit stafvelsekvantiteten som bestämmande för språkets prosodiska och rytmiska karaktär, d. v. s. den har upphäft skillnaden mellan betoning och stafvelselängd. - Som ofvan är nämndt, uppgingo de gamla munarterna uti eller undanträngdes af det vulgäridiom, som födt ny grekiskan. Emellertid borde man kunna vänta, att de gamla dialekterna på mera afstängda orter skulle utvecklat sig tämligen ostörda af de utjämnande inflytelserna. I vidsträcktare mening kan detta sägas endast om den s. k. zakonskan, som hufvudsakligen utgör en direkt utveckling af den gamla lakonskan, äfvensom några andra enstaka direkta dialektutvecklingar, vanligen mest lokaldialektiskt bevarande af äldre ordförråd. Däremot måste naturligtvis snart inom det unifierade vulgäridiomet visa sig tendenser till dialektskillnader. Dessa äro dock ännu mindre skarpa, och f. ö. äro de moderna grekiska dialekterna ännu alltför litet undersökta för att tillåta något säkert uttalande. Naturligtvis bli indelningarna delvis olika alltefter de olika ljudlagarnas och företeelsernas verksamhetsområde och utbredning. Med afseende på den i nygrekiskan ljudlagsenligt uppkomna spiranten y .(= j) skulle nygrekiska språkområdet kunna in- delas i 1) jastlandsgrekiskan, med inskott af y endast efter en vokal (t. ex. åxovyco af fngr. åxovco), 2) Sporadernas grupp, med y-inskott endast efter en spirant (t. ex. dovhsvyco af fngr. dovfaixo), och 3) Cykladernas grupp, med inskott efter både vokal och spirant, allt naturligtvis före en följande vokal. Den språkvetenskapliga behandlingen af medel-och nygrekiskan har hittills med få undantag varit högst ringa och värdelös. För sin tid storartade, men enastående voro de språkliga arbetena af Koraes och Maurofrydes. F. n. är i Grekland G. N. Chatzidakes (professor vid universitetet i Aten) den, som gjort sig mest förtjänt om nygrekiskan och ställt dess studium på en riktig bas af exakt forskning genom en hel rad. af arbeten, bland hvilka må nämnas "Einleitung in die neugriechi-sche grammatik" (1892) och "Die sprachfrage in Griechenland" (1905). F. ö. märkas bland tyskar G Meyer, Blass ("Uber die aussprache des grie-chischen", 3:e uppl. 1888), Deffner, K. Foy och K. Krumbacher, W. Meyer-Liibke (i "Commentar der grammatik von Simon Portius"); bland italienare Morosi. F. ö. märkes den i Paris bosatte greken Psichari ("Essay de grammaire historique néogrecque", 1888, och andra arbeten). Bland grammatiska arbeten - företrädesvis af praktisk art - må nämnas: A. Jeannarakis, "Neugriechi-sche grammatik" (1877), och Legrands "Grammaire néo-grecque" (1883) samt Mitsotakis, "Prak-tische grammatik der neugriechischen schrift- und umgangssprache" (1891), Wied, "Die kunst, die neugriechische sprache schnell und leicht zu ler-nen" (i "Kunst der polyglotten", XI). Vetenskapliga anspråk fyller A. Thumb, "Handbuch der neugriechischen volkssprache" (2: a uppl. 1910). - Bland ordböcker intar ännu Somaveras "Tesoro" (italiensk och nygrekisk, Paris 1709) det förnämsta rummet. Därjämte må nämnas Jeannarakis "Deutsch-neugriechisches wörterbuch" (1883) och Legrand, "Dictionnaire grec moderne-francais et fran^ais-grec möderne" (1882-85), båda dock ganska ofullständiga. K. F. J. Ny-Grekland. Se Grekland 2. Nygård, herresäte i Lofta socken, Kalmar län, synnerligen vackert belägen vid Gamlebyvikens nordligaste del, Dynestaviken. 5 mtl (N., Gursten, Hvalstad i Gamleby m. m.) med en egovidd af 1,638 har, hvaraf 336 har åker. Tax.-v. 260,000 kr. (1912). Det bebyggdes som sätesgård af mecklenburgaren Albrekt Styke, hof vitsman på Stäkeholm på 1420-talet, egdes sedan af hans systerson, riddaren Arent Bengtsson (Ulf 1. Panter) och tillhörde sedan medlemmar af släkterna Bielke, Gyllenstierna, Soop, Sparre, Bonde, d'Otrante och de Maré. 1882 ingick det i A.-b. Ankarsrums bruk, och 1894 såldes det till v. häradshöfding K. Tillberg, som nybyggt, förbättrat och förskönat egendomen. Nyhammar, bruksegendom i Grangärde socken, Kopparbergs län, vid N. station vid linjen Ludvika - Vansbro af Stockholm-Västerås-Bergslagens järnväg. Den omfattar två bessemerugnar, smältsmedja med 7 härdar, grofvalsverk, gjuteri och mek. verkstad, manufakturamedja, sågverk, hyfleri och snickerifabrik, kvarn, tax. till 385,800 kr. (1912) samt jordbruks- och skogsegendomar, utgö-