- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 20. Norrsken - Paprocki /
213-214

(1914) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nyhammar - Nyhebreiska språket och litteraturen - Nyhem - Nyholländska - Nyholländska emun - Nyholländska växter - Nyholländsk mahogny - Nyholm, Arvid Fredrik - Nyholm, Carthon Kristofer Valdemar - Nyholm skans - Nyhuset - Nyhuus, Haakon - Nyhögtyska - Nyika

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

213 Nyhebreiska språket och litteraturen - Nyika 214 rande omkr. 350 har åker och äng och omkr. 15,000 har skogsmark, tax. till 913,700 kr. På 1600-talet fanns där en liten hytta, Abäckshyttan, som 1686 egdes af sju bergsmän. Den i grannskapet belägna, före 1689 anlagda N. bergsmanssmedja med två hammare och tyskhärdar var grundad på tackjärnstillverkningen vid nämnda hytta. Efter att förut ha haft skilda egare förenades de i början af 1800-talet under gemensam egare, öfvergingo 1855 till N:s och Fredshammars bruks a.-b., 1866 till firmorna Godenius & Co. och N. M. Höglund och 1875 till N:s järnverks a.-b., som 1898 omkonstruerades till Nyhammars bruks a.-b. (nuv. aktiekapital 800,000 kr.), den nuv. egaren, som äfven eger hälften i Smedjebackens valsverk. Utvidgningen af verken har försiggått hufvudsakligen under de senare årtiondena, och genom tillkomsten af Tillberga-Ängelsberg-Vansbro järnväg (1907) har bruket fått mera direkta kommunikationsförbindelser. Nyhebreiska språket och litteraturen. Se Hebreiska språket och litteraturen, sp. 166-167. Nyhem. 1. Socken i Jämtlands län, Kefsunds, Brunflo och Näs tingslag. 38,410 har. 793 Inv. (1912). Annex till Eefsund, Härnösands stift, Jämtlands östra kontrakt. - 2. Municipalsamhälle i Snöstorps socken, Hallands län. Hälsovårdsstadgans bestämmelser för stad tillämpas enl. k. br. 4 dec. 1908. 2,364 inv. (1912). Se vidare Halmstad, sp. 1162. Nyholländska. Se Nederländska språket. Nyholländska emun, zool. Se D rom se u s. Nyholländska växter, trädg., en del växter, härstammande från Australien och hufvudsakligen tillhörande fam. Myrtacece, Epacridacece och Pa-pilionacece. De odlas mest tillsammans med sydafrikanska växter i kallhus eller kapkaster (se Växthus) med torr luft. C. G. D. Nyholländsk mahogny, löt. SeEucalyptus, sp. 1022. Nyholm, Arvid Fredrik, svensk-amerikansk artist, f. 12 juli 1866 i Stockholm, aflade mogenhetsexamen 1886, studerade vid Tekniska högskolan och konstakademiens skola 1886-89 samt i Paris för Colarossi och Zorn. 1891 bosatte han sig i New York, där han egnade sig åt porträtt- och landskapsmålning, men 1903 flyttade han till Chicago. Han har deltagit i ett stort antal utställningar. The evening circle belönades med l:a priset vid svensk-amerikanska konstnärernas utställning i Chicago 1912. N. åtnjuter högt anseende för liffulla, af en trogen naturton utmärkta porträtt. Ett hans porträtt af John Ericsson befinner sig i Nationalmuseet i Washington. Bland andra porträtt må nämnas: senator A. B. Cummins (i staten lowas historiska sällskaps samlingar), general W. D. Whipple (för Förenta staternas militärakademi i West point). I sina taflor behandlar han gärna heminteriörer och har särskildt lyckats framställa lampskenseffekter. Som akvarellist står han på gränsen till impressionism i sina färgvarma och sommarljusa trädgårdsmotiv. O. A. L-r. Nyholm, Carthon Kristofer Valdemar, dansk jurist, politiker, f. 30 juni 1829, d. 14 maj 1912, blef juris kandidat 1853 och auditör vid armén 1856, befordrades 1863 till assessor i Köpenhamns kriminal- och polisdomstol, öfvergick 1876 till Landsoverretten och 1881 till Höjesteret samt var 1907-09 dennas justitiarius. Eedan 1853 författade han en skarp politisk flygskrift mot dåv. regeringen, Helstatens separatister. Senare följde några juridiska afh. om (d. v. s. mot) Dödsstraffen (1858), Den offentlig e anklag e -myndigheds betydning (1862), Lagens vidnepligt (1863) och en populär framställning af Danmarks statsforfatning og statsförvaltning (1869; 4:e uppl. 1891-93). 1864 invaldes N. i folketinget, där han lifligt deltog i 1865 års förhandlingar om en grundlagsrevision (han röstade till sist för den nya grundlagen), och de följande åren var medlem (delvis ordf.) i flera af de viktigaste utskotten samt 1866 en bland stiftarna och senare en bland ledarna af mellempartiet (se d. o.). N. undanträngdes 1872 af en vänsterman och höll sig borta från politiken till 1883, då han som "liberal högerman" opponerade sig mot ministären Estrup och därigenom gaf impulsen till den liberala rörelsen i hufvudstaden. Vald blef han dock först 1884 och föll igenom redan 1887, utan att ha uträttat något. Efter den tiden tog N. del blott i den politiska diskussionen genom några skickliga, men anonyma afh. om Provisoriet (1886) och om Rigsrettens om-dannelse (1890), hvari afgjordt frisinnade grundsatser kommo till uttryck. Otvifvelaktigt är, att han under de politiska kampåren tillhörde Höjeste-rets frisinnade minoritet. I Finlands stilling i det russiske kejserrige (1900; öfv. till ry.) försvarade han med värme Finlands oafhängighet. N. var både 1868-76 och ånyo 1892-98 led. af kommissionen ang. rättegångsreformen samt 1900- 04 af en liknande kommission ang. det militära rättegångsförfarandet, hvars omdaning han redan 1870 tillstyrkt. N. idkade äfven historiska studier samt författade Optegnelser om jamilien Nyholm (1897) och De danske ridderordeners historie (1903). E.Ebg. Nyholm skans. Se Hundholmens skans. Nyhuset, en tid namn på Axevall (se d. o.). Nyhuus [-hus], H a a k o n, norsk biblioteksman, lexikograf, f. 28 nov. 1866 i Trysil, tillbragte sin barndom i Sverige, blef student 1885 i Kristiania, arbetade 1890-97 vid åtskilliga amerikanska bibliotek, hvarefter han sedan 1898 varit chef för det kommunala Deichmanska biblioteket i Kristiania. Genom sin genomgripande omorganisation af detta bibliotek och sin bibliotektekniska reformverksamhet f. ö. har han haft betydelsefullt inflytande på biblioteksväsendets utveckling i Norge samt blifvit internationellt namnkunnig som praktisk biblioteksman. N. har medverkat vid organiserandet af Norges folkbibliotek och var 1903-06 Kirkedepaj-tementets konsulent i denna angelägenhet. 1907- 13 var han redaktör för "Illustreret norsk konver-sationsleksikon" (6 bd). K. V. H. Nyhögtyska (betecknas nyhty.). Se Tyska språket. Nyika, stäpp i östra Afrika, från Massaistäppan i s. till floden Tana i n. Det är en platå, hvars yta täckes af laterit och är bevuxen med gräs eller buskar. Den har en fåtalig nomadiserande befolkning. J* ^- ^-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Oct 11 16:36:18 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbt/0125.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free