217 Nykarleby- Nykjöbing 218 betonande af de empiriska sidorna i Kants lära Fr. P au l se n. Längre i sistnämnda riktning gå de tyske positivisterna, Laas och Kiehl m. fl., som emellertid ock söka anslutning till Kants kritiska principer. - Äfven i andra länder än Kants fädernesland har hans filosofi tagits till utgångspunkt af flera senare tänkare, så i Frankrike af R e n o u-vier, Lachelier och Boutroux, i England af G r e e n, Caird och A d a m s o n samt i Italien af Testa, Cantoni och T occo. s~e. Nykarleby (fi. Uusikaarlepyy). 1. Domsaga i Finland, uteöres af 3 tingslag och omfattar Pedersöre, Purmo, Esse, Larsmo, Nykarleby, Munsala, Kauhava, Yli- och Alahärmä socknar samt Jeppo kapellförsamling. Areal 2,531 kvkm. 46,356 inv. (1910), till närmare 2/3 svensktalande. -- 2. Stad i Vasa län, Finland, en liten, men prydlig ort, ligger vid Lappo l. Nykarleby älf, 4 km. från

Fig. 1. Nykarlebys vapen.

dess utlopp i Bottenhafvet. Stadens underlydande mark är 21,3 kvkm.; dess stadsplan upptar 11,8 har. 1,317 inv. (1910), till största delen svensktalande. Öfver älfven, som invid staden bildar en strid fors, går allmänna landsvägen förmedelst en präktig bro. Stadens skeppshamn och varf äro belägna vid älfvens utlopp, å Djupstens holme, och upplagsplatsen för tjära och utskeppningsvirke

Fig. 2. Situationsplan af Nykarleby.

omkr. 3 km. från staden, vid älfvens mynning. Tulluppbörden uppgick 1903--12 till i medeltal 36,000 mark årligen. Förnämsta utförselartiklar äro trävaror och tjära samt hafre och ladugårdsprodukter. 1910 funnos 13 handlande. Handelsflottan, som för några årtionden tillbaka var mer blomstrande, utgjordes vid utgången af 1911 af blott 2 större segelfartyg, om tillsammans 960 reg.-ton. Invånarnas taxerade inkomster uppgingo s. å. till 667,000 mk, hvaraf 321,000 beräknades för näring och rörelse. Kommunens utgifter 1910 utgjorde 40,000 mk. I staden finnes ett svenskt folkskollärarseminarium. Staden anlades af Gustaf II Adolf 1617 och erhöll sina första privilegier 1620. Den var under 1600-talet en tid säte för landshöfdingen i Österbotten. Jämte Jeppo kapellförsamling, som dock är bestämd att afskiljas till egen kyrkoherdelägenhet, bildar Nykarleby stads- och landsförsamling ett konsistoriellt pastorat af 2:a kl., Jakobstads prosteri, Åbo ärkestift. Areal 437 kvkm. 7,401 inv. (1910), svensktalande. -- Vid N. utkämpades 24 juni 1808 en mindre strid mellan en liten rysk afdelning, som betäckte den på återtåg söderut stadda armén, och de på flera olika vägar anryckande 2:a och 3:e finska brigaderna. Ryssarna rymde snart fältet, och förlusterna voro obetydliga. 13 sept. s. å. räddade von Döbeln genom segern vid Jutas, strax s. om N., den finska arméns återtåg. 1 o. 2. A. G. F. Nykarleby älf. Se Esse och Lappo 4. Nykatoliker, den franska skönlitterära skola, som, delvis rekryterad af konvertiter från protestantismen, under senare hälften af 1800-talet vändt sig från radikal skepticism eller ateism till försvar för den ultramontana katolicismen, från nihilismens ytterlighet till religionsauktoritetens ytterlighet, såsom Huysmans, Feuillet, Halévy, Bazin, konvertiterna Brunetière, Coppée, Bourget, m. fl. Hj. H-t. Nykil, socken i Östergötlands län, Valkebo härad. 12,628 har. 1,864 inv. (1912). N. utgör ett pastorat i Linköpings stift, Vifolka och Valkebo kontrakt. Nykjöbing [-kö-], tre danska städer. 1. N. på Falster ligger på öns västra sida, vid Guldborgsund. 11,000 inv. (1911). Säte för stiftsamtmannen och biskopen öfver Lolland-Falsters stift samt för ett högre allmänt läroverk och Classenska provinsbiblioteket. Där finnas ej få stora fabriker, hvaribland en sockerfabrik och ett svinslakteri, samt filialer af national- och landtmannabankerna, sedan 1907 dessutom en industri- och landtmannabank. Från N. utgå 4 järnvägar, till Orehoved (sedan 1872), Gjedserodde (sedan 1886), Stubbekjöbing (sedan 1912) och Nysted på Lolland (sedan 1910). Den förstnämnda förenades 1875 genom en bro öfver Guldborgsund med järnvägen till Nakskov; ännu en bro (svängbro) öfver sundet byggdes redan 1867. N. omtalas först i midten af 1200-talet, men den befästa borgen är säkerligen byggd redan på 1100-talet under kriget mot venderna. I N. dog Kristofer II 1332 och afslöts freden med hansestäderna 1365. Slottet var 1588--1714 tidtals änkesäte för danska drottningar; det återuppbyggdes af änkedrottning Sofia, men såldes 1767 och blef nedrifvet. Karl X Gustafs plan att befästa N. medhanns ej före Roskildefreden, men danskarna upptogo Karl X:s plan. Mycket var dock ej gjordt, då svenskarna under Wrangel 28 april 1658 togo N. i besittning, hvarefter de påbörjade befästningsarbetena fullföljdes af dem. Försvarsverken underhöllos sedan länge af danskarna, men äro nu slopade. Ett vackert korsvirkeshus från 1600-talet bevaras som "tsar Peters hus", ty han bodde där 1716. -- 2. N. på Morsö ligger på öns östra sida, vid en liten vik af Limfjorden. 6,918 inv. (1911). Bank, sparbank och flera ansenliga fabriker, bl. a. ett järngjuteri och en tobaksfabrik. 1910 hade staden 65 fartyg, hvaraf 2 ångare med sam-