249 Nylanders (Alméns) reagens-Nylands län 250 .och de sista åren af sin lefnad tillbragte han i den ödsligaste ensamhet. Hans stora och värdefulla lafherbarium samt bibliotek tillföllo Helsingfors' universitets Botaniska museum enligt en öf-verenskommelse af år 1878, då finska staten beviljade honom en årlig lifstidspension af 1,200 frcs. - N. var den förste, som på ett konsekvent och omfattande sätt använde mikroskopet i den systematiska lichenologien; han var ock den, som genomförde användningen af mikroskopiska reagens for karakteristik af arterna. Hans system anses af många författare som det mest naturliga. Ända in på 1880-talet var han utan gensägelse och oaktadt den lidelsefulla hänsynslöshet, med hvilken han förde sina vetenskapliga polemiker, erkänd som samtidens främste lichenolog. Samling efter samling 'från alla delar af världen sändes honom till vetenskaplig bearbetning. En mängd afhandlingar af hans hand är kringströdd i vetenskapliga tidskrifter . och i lärda sällskaps publikationer, hufvudsakligen i Frankrike och Tyskland. Särskildt inlade han förtjänst genom utredning af de tidigare i hög grad försummade exotiska lafvarna. Erkännande härför gaf honom 1868 Académie des sciences i Paris genom det desmaziérska priset för hans arbeten rörande Nya Granadas och Nya Kaledo-r.iens lafvar samt med hänsyn till hans öfriga verksamhet. Äfven många andra vetenskapliga utmärkelser kommo N. till del; han var led. eller hedersled, af en mängd lärda samfund. N. trädde i skarp opposition mot den Schwendener-Bornetska läran om lafvarna som dubbelväsen, sammansatta af en alg och en svamp, utan att dock lyckas gen-drifva denna lära, men eftervärlden värderar hans klarsynta blick i denna kardinalfråga. 2. John William N., den föregåendes brorson, finländsk författare, f. 1869 i Ekenäs, egnade sig sedan sitt 15:e år åt sjömansbanan och avancerade till styrman. Sedermera deltog han 1897 i det grekisk-turkiska kriget som medlem af den filhelleniska legionen, och det var minnen och intryck från detsamma han meddelade i sitt första arbete: Bland frivillige i Grekland (2 uppl. 1897). Efter hemkomsten från kriget blef N. jordbrukare och valdes till medlem af den stora deputation, som till tsaren skulle of verbringa jättepetitionen med 522,000 underskrifter. Detta värf gaf upphof till N:s andra bok, Den stora deputationen (2 uppl. 1899). Under de följande åren inspirerades N. af sina minnen från sjömanslifvet och utgaf Sjöfolk (I, 1901, II, 1906; öfv. på no. och ty., III, 1912), där han visat sig vara fin iakttagare och naiv naturkonstnär utan affektation. 1904-05 blef han två gånger häktad af Bobrikovs gendarmer och hölls en längre tid internerad, lyckades senare gången förklädd undkomma och kunde först efter den stora national-strejken återvända till hemlandet. 1907-08 vistades han i Italien och utgaf novellen Pojkarna på Metsola (1908; öfv. till no., fi. och ty.). En samling skisser och bref, Hemma och utomlands (1909), innehåller bl. a. bilder från 1908 års stora jord-bäfning på Sicilien, till hvilken han varit åsyna vittne. 1. F. E. 2. A. H. Nylanders (Alméns) reagens, kem., användes .till kvantitativ bestämning af drufsocker i vätskor, speciellt i urin. Man framställer detta reagens genom att lösa 4 gr. seignettesalt (se d. o.) i 100 gr. 10-procentig natronlut och digerera lösningen med 2 gr. subnitras bismuthicus (vismutsubnitrat). Sätter man till detta reagens den drufsockerhaltiga lösningen och kokar i 2 minuter, så inträder en reaktion af vismut. H- E- Nylands län (fi. Uudenmaanlääni), Finland, omfattar landskapet Nyland (se d. o.) v. om Kymmene älf, så när som på ett litet område, Kisko bol, samt dessutom sydöstra hörnet (Orimattila, Iittis och Jaala socknar) af Tavastland. Länet gränsar i ö. till Viborgs län, i v. till Åbo och Björneborgs, i n. till Tavastehus och i n. ö. till S:t Michels län. Gränsen mot Åbo och Björneborgs samt Tavastehus län följer landskapsgränsen åt, så när som på sträckan vid Kisko kyrka. Mot Viborgs län utgör Kymmene älf gränsflod. Länets största sträckning är i ö.--v. mellan 26° 50' och 22° 49' ö. lgd fr. Greenw. samt i n.--s. mellan 59° 48' och 61° 17' n. br. Till areal är länet det minsta af Finlands län, till folktäthet det första i ordningen. Arealen utgör 11,272 kvkm. (enl. Landtmäteristyrelsens beräkning, 11,872 enl. Strelbitskis), hvaraf 741 kvkm. vatten. 376,218 inv. (1910), hvaraf 180,458 mankön och 195,760 kvinnkön; af 362,879 i länet s. å. vistande personer voro 212,500 finsktalande och 148,943 svensktalande. Länets 5 städer, nämligen residensstaden Helsingfors, Borgå, Ekenäs, Lovisa och Hangö, hade sammanlagdt 165,949 (75,917 mank. och 90,032 kvinnk.) inv. Den brukade jorden uppgafs 1901 till omkr. 16,7 proc. af hela arealen utgöras af åker och till 7 proc. af äng. Återstoden utgjordes af skogs- och impedimentsmarker. Jordegarnas antal uppgafs samtidigt till 5,536. Af dessa innehade 172 mindre än 2 har, 778 hade 2--50 har, 3,770 50--200 har, 698 250--1,000 har och 118 mer än 1,000 har egojord. Hela egojorden var 1,063,653 har, hvaraf 254,450 har, eller 23,9 proc., voro odlade. Jordbruket, liksom äfven ladugårdsskötseln, bedrifves af allmogen på sina ställen rationellt och öfver hufvud på ett bättre sätt än i något annat af Finlands län, på grund af föredömen från de många adels- och herregodsen. Likväl är ännu det gamla skiftesbruket synnerligen allmänt. Skörden 1910 beräknades till: hvete 7,058 hl., råg 392,190 hl., korn 47,694 hl., hafre 1,028,598 hl., blandsäd 46,154 hl., ärter 17,086 hl., potatis 645,065 hl., rofvor och öfriga rotfrukter 528,032 hl. samt något bohvete, äfvensom lin och hampa. Kreatursbeståndet i sept. 1910 var: hästar och föl 35,448, nötkreatur 143,143, får 63,358, svin 44,749, getter 165. För jordbrukets förkofran arbeta med understöd af statsmedel Nylands och Tavastehus läns landtbrukssällskap förutom flera andra landtbruksekonomiska inrättningar, hvilkas verksamhet sträckte sig till äfven andra län: Nylands läns landtbrukssällskap, flera landtbruksgillen, en å stat anställd länsagronom, Söderkulla jordbruksskola i Sibbo socken förutom Yestankvarns landtmannaskola i Ingå, Agrikulturekonomiska försöksanstalten i Finland på Ånäs invid Dickursby station, Billnäs trädskola i Pojo, Högvalla trädgårds- och hushållsskola i Karis, flera kreatursskötarskolor m. fl. Slöjdkunnigheten står lågt. Bland mera kända hemslöjdsalster må nämnas väfnader från Borgåtrakten. Däremot är fabriksindustrien högt uppdrifven. 1911 funnos i