Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nyromantik ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
275
Nyromantiska skolan-Nyrop
storia", 1886-91) och F. Vetterlund ("Atterboms
sagospel Fågel blå", 1901, och "Från nyromantikens
dagar", 1907). K. W-g.
Nyromantiska skolan (Nya skolan) i Sverige. Se N y
ro m a n t i k, sp. 273.
Nyrop [-råp]. 1. C a m i l lus N., dansk kir-urgisk
instrumentmakare, f. 1811, d. 1883, utbildade
sig under en fyraårig vistelse i utlandet till
instrumentmakare, innehade sedan 1838 verkstad i
Köpenhamn, vann stort anseende äfven i utlandet
i synnerhet för sina ortopediska maskiner
och konstgjorda lemmar samt fick 1860 titeln
professor. Han författade Bandager og instrumenter
(3 bd, 1864-77).
2. Camillus N., den föregåendes son, historiker,
f. 31 juli 1843, blef 1867 juris kandidat och redan
1869 medlem af "reprsesentantskabet" (deputerade) för
Industriforeningen i Köpenhamn, var 1876 -94 dennas
sekreterare och 1880-93 därjämte hos den gemensamma
representationen för industri och handtverk samt
1893-98 dennas kassör. 1894 blef han ånyo medlem
af reprsesentantskabet och var 1898-1908 dess ordf.
Han var 1872 och 1888 sekreterare för de nordiska
industriutställningarna i Köpenhamn och har dessutom
på flera sätt medverkat till industriens utveckling
i Danmark. Han var 1890 en af konstindustrimuseets
stiftare och har sedan dess varit led. af dess
styrelse. I många skrifter, genom hvilka ett
alldeles nytt fält uppodlats, har han skildrat
dels särskilda industrigrenars uveckling, dels
framstående industriidkares lif och verksamhet,
bl. a. i Bidrag til den danske boghandels historie
(2 bd, 1870), Bidrag til den danske industris
historie (1870-73), Meddelelser jra industriens
omraade (1876), J. Fr. Glassen (1887),
Industriforeningen i Kjöbenhavn (1888),
Ny Carlsberg. Et jubilceumsskrift (1896),
N. L. Reiersen (s. å.), Det Suhrske hus (1899),
Haand-vcerks skik i Danmark (1903), /. C. Jacolsen
(1911) m. fl. arbeten. Därjämte har han utgett
"Danske gildes- og lavsskraaer f ra middelalderen"
(2 bd, 1895-1901) och "Tidsskrift for
kunstindustri" (14 bd, 1885-99). 1888 fick
N. professors titel.
3. Kristofer N., broder till N. 2, språkforskare,
litteraturhistoriker, f. 11 jan. 1858 i Köpenhamn,
tog 1879 magisterkonferensen i romanska
språk och 1886 doktorsgraden samt blef 1888 docent
och 1894 professor vid Köpenhamns universitet. Hans
huf-vudverk som språkman är Grammaire histori-que
de la langue jran-9aise (I, 1899, 2:a uppl. 1904;
II-IV, 1903-13), som äfven i Frankrike åtnjuter stort
anseende. 1910 höll han föreläsningar öfver franska
språket vid College de France. Vidare har han utgett
en rad läroböcker och språkläror i de romanska språken
samt de två själfulla framställningarna af Sprogets
vilde skud (om missförstådda ord, 1882) och Ordenes
liv (1901; öfv. till eng. s. å., till ty. 1903). Af
litteraturhistoriska
skrifter kunna nämnas den stora, prisbelönta
afh. Den oldfranske heltedigtning (1883; öfv. till
it. 1886), Nej, et motivs historie (1891) och Rysset
og dets historie (1897; "Kyssen och dess historia",
1898). Härtill sluta sig Fortids sägn og sange (I
-VI, 1907-09), skildringar af märkliga traditioners
vandringar från folk till folk och därmed följande
omdaningar (Toves trollring, Vandrande juden,
Tannhäuser m. fl.). N. var 1890-1903 redaktör
af tidskr. "Dania" och meddelade där en mängd
folkloristiska bidrag. Han är led. af Vi-denskabernes
selskab (sedan 1899), af Vet. o. vitt. samh. i
Göteborg (sedan 1908), af Institut de France (1912)
och af Feliberförbundet.
4. Martin N., den föregåendes kusin, arkitekt,
f. 11 nov. 1849 vid Eingkjöbing, studerade
vid konstakademien i Köpenhamn, vann dess båda
guldmedaljer 1877 och 1880 och vistades som dess
stipendiat utomlands i tre år. Hemkommen blef han
lärare vid akademiens byggnadsskola, lämnade ritningar
till villor och till restaurering af Bispgaarden
samt vann ett be- l römdt namn genom ’ byggnaderna
till den skandinaviska utställningen i Köpenhamn
1888. De höllos i träbyggnadsstil utan någon skylande
förklädnad, i originella och temperamentsfulla former
och med rikligt, men på samma gång diskret användande
af färg. Konstruktivt voro de ett mästerverk, och
detta var åstadkommet med relativt ringa kostnad
(ett planschverk öfver dem utgaf s 1891). På samma
plats, som upptagits af utställningens provisoriska
hufvud-byggnad, uppförde N. Köpenhamns rådhus. Efter
två täflingar, 1889 och 1890, och trots ganska starkt
motstånd stadfästes hans förslag 1892. Arbetet tog
s. å. sin början, grundläggningen egde rum 1894,
och 1903 var byggnaden så pass färdig, att den
kunde tagas i bruk. Af utsmyckandet återstod ännu
mycket att fullborda, likaså återstod ordnandet
af byggnadens omgifningar. Köpenhamns rådhus
(afbildningar af detsamma lämnas å pl. XXVII till
art. Byggnadskonsten och å pl. I till art. Köpenhamn)
är det mest storartade monumentala byggnadsverk, som
sedan de stora slottsbyggenas tid blifvit uppfördt i
de skandinaviska länderna, och det är en öfverlägsen
exponent för den samtida arkitekturens vilja och
sträf-van, liksom för den danska byggnadskonstens
lynne. Materialet är tegel med sockel af granit
och dekorativa detaljer i kalksten och bränd
lera. Byggnaden har stora linjer och väl afvägda
proportioner, måleriskt effektfulla konturer, gaflar,
spiror, kre-nelering och ett 102 m. högt, smidigt
klocktorn, som påminner om de toskanska stadshusens
kampaniler. Dess dekorativa utsirning är rik, men blir
aldrig hopad eller öfverlastad; på ett fantasifullt
sätt lif-var och karakteriserar den jättebyggnadens
olika partier. Denna hade med grunden och inventarier
kostat 5,817,500 kr. (En kortfattad vägledning i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
