Under den s. k. stora ofreden öppnade fästningen, som 18 juni 1714 cernerades af ryssarna, efter tappert försvar under kommendanten major J. Busch, 29 juni 1714 sina portar för ryssarna, hvilka dock vid fredsslutet 1721 återlämnade densamma. Ehuru N. efter den tiden i högre grad än förut återvann egenskapen af gränsfäste, egnades ingen större uppmärksamhet åt dess försvarsverk, och först 1740 blefvo de ordentligt iståndsatta. Under 1741--43 års krig intogs det 8 aug.

Fig. 1. Olofsborg.

1742 af ryssarna efter att ha varit belägradt sedan 16 juni s. å. samt afträddes åt dem i fredsslutet 1743. 2 juli 1788 intogs staden N. af svenskarna under Hastfer, men slottet cernerades förgäfves till 20 aug. Efter krigets slut vidtogos i början särskilda förbättringar och tillbyggnader i slottets försvarsverk, hvarvid väsentliga förändringar infördes i dess gamla byggnadssystem. Sedermera lämnades slottet dock att förfalla, och 1847 bortdrog den sista ryska besättningen. 1855--59 tjänstgjorde slottet som fängelse och förvandlades genom två eldsvådor (1868 och 1869) till en ruin. Genom finska statens mellankomst har ruinen numera bevarats från fortgående förfall och utgör nu Finlands vackraste fornminnesmärke (fig. 1). -- Jfr J. R. Aspelin, "Olofsborg" (1886). -- Det under slottet lydande länet var under äldre tider ofta och 1634--1721 ständigt förenadt med Viborgs län, undantagandes tiden 1641--58, då det bildade eget landshöfdingdöme. 1721--43 var det sammanslaget med Kymmenegårds län. De efter 1743 års fred behållna delarna af N:s och Kymmenegårds län sammanslogos till Savolaks' län. -- 2. Stad (fi. Sa'voninna) i S:t Michels län, Finland, sedan 1897 säte för biskopen i Nyslotts stift, skild från ofvannämnda slott genom västra grenen af Kyrönsalmi sund, har ett synnerligen godt och vackert läge invid farleden från Villmanstrand och Saima till Kuopio och de nordsavolaks-karelska vattendragen. Underlydande jordområdet är 7 kvkm.; stadsplanen upptar 25 har.

Fig. 2. Nyslotts vapen.

4,139 inv. 1910, till allra största delen finsktalande. På utlandet (Ryssland) utklarerades med last 1911 45 fartyg, om 4,270 reg.-ton. Staden eger 22 segelfartyg om 1,703 reg.-ton och 28 ångfartyg om 1,541 reg.-tons dräktighet. Tullinkomsterna uppgingo åren 1903--12 i medeltal till 75,000 mark årligen. Det taxerade inkomstbeloppet var 1911 1,741,000 mark, hvaraf 653,000 utgjorde inkomst af näring och yrke och 787,000 mark af lön, pension och annan dylik inkomst. I staden finnas 1 finskt reallyceum och 1 finsk

Fig. 3. Situationsplan af staden Nyslott.