privat flickskola, vidare en modern badinrättning, det s. k S:t Olofs bad, som sommartid är ganska väl besökt. N. bildar jämte Sääminge ett imperiellt pastorat af 1:a kl. och har gemensam kyrka med Sääminge församling. Staden, hvars uppkomst torde gå tillbaka till slottets äldsta tid, erhöll uppstadsrätt 4 okt. 1816. -- 3. Se Vask-Narva. 1. A. G. F. L. W:son M. 2. A. G. F. Nyslotts prosteri, i Nyslotts stift, Finland, omfattar Sääminge, Rantasalmi, Kangaslampi, Heinävesi, Kerimäki, Savonranta, Enonkoski och Sulkava socknar samt Nyslotts stadsförsamling. Areal 4,891 kvkm. 56,932 inv. (1910). A. G. F. Nyslotts stift, i Finland, inrättades vid den omreglering af biskopsstiften, som egde rum till följd af förordningen af 8 okt. 1895, hvilken reglering genomfördes från 1897 års början. Stiftet, som har sitt namn efter Nyslotts stad, där dess säte är förlagdt, omfattar Viborgs och S:t Michels län samt karelska andelen (Ilomants', Libelits' och Pielisjärvis härad) af Kuopio län. Landareal 69,083 kvkm. 865,175 inv. (1910). De till stiftet hörande prosterierna äro 12, af hvilka 10 (Nyslotts, Jokkas', S:t Michels, Heinola, Villmanstrands, Fredrikshamns, Viborgs, Kexholms, Jääskis, Sordavala) med 92 församlingar öfverförts från Borgå stift och 2 (Karelens nedre och Karelens öfre kontrakt) med 21 församlingar från Kuopio stift. Af församlingarna äro 98 moder- och återstoden kapellförsamlingar eller predikogällförsamlingar. A. G. F. Nysning, med., en krampaktig utandningsrörelse, vid hvilken utandningsluften häftigt spränger upp den medelst läppar och tunga slutna munnen. Nysningen utlöses reflektoriskt från slemhinnan i näsan, och nervreflexen förmedlas sannolikt genom nervus ethmoidalis. Nysningen kan alltså framkallas genom retande inverkan på nässlemhinnan, t. ex. af katarr, såsom akut snufva - nysningen är ofta ett af snufvans tidigaste symtom - eller af främmande ämnen, snus, flera slags lukter o. s. v. Stundom framkallar stark solbestrålning af näsan nysning. Som sjukdomsymtom fordrar nysningen endast sällan någon behandling. I- H. Nysom, Hans Hein Theodor, norsk militär, ingenjör och politiker, halfbroder till A. D. S. Hjorth (se d. o.), f. 5 sept. 1845, d. 27 aug. 1903, var 1866-76 militär, 1877-81 sekreterare i "k. vasdragskommissionen", medverkade vid flera af landets största kanalarbeten och vattendragsregleringar samt deltog i utarbetandet af Sverdrup- Hjorthska härordningsförslaget. 1891-93 var N. minister för de offentliga arbetena i Steens första och 1898-1900 i hans andra ministär. Som sådan framlade han den omfattande plan för järnvägsbyggnaderna, hvilken genomfördes 1894-1908. 1900 blef N. generaldirektör för Norges statsbanor. K. V. H. Nyspulver, bot. Se Ye rät rum. Nyssa L., bot., växtsläkte, som förr fördes till fam. Cornaceaz, men som nu, jämte släktena Camp-totheca och Daridia, bildar en egen, till serien Myrtiflorce hörande fam., Nyssacece. De 6 Nyssa-arterna, som växa i Ostindien, öst-Asien och atlantiska Nord-Amerika, äro träd eller buskar med spiralställda, hela blad utan stipler och små po-lygarna blommor. Frukten är stenfruktartad. Af nordamerikanska arters rotved förfärdigas de s. k. tupelostiften, som svälla starkt i vatten och användas i kirurgien på samma sätt som Stipites Laminaria (se d. o.). - Fossila Ni/ssa-arter äro angifna från Europas, Amerikas och äfven Spetsbergens tertiära aflagringar, men det är i de flesta fall ovisst, om de verkligen höra till släktet i fråga. G- L-m. A. G. N. Nyssäceae, bot. Se Nyssa. Nyssjuka, veter., en katarr i näsans och dess bihålors slemhinna hos får, uppkommen genom inträngande af "fårstyngets" larver. Sjukdomen uppträder under höst och vinter, i synnerhet på Gott-land, samt visar sig därigenom, att fåren ofta nysa, hvarjämte utflöde af varblandadt slem från näshålan inställer sig. Någon gång blir vid en kraftig nysning en eller annan larv utkastad från näshålan. Då larverna mot våren (mars-maj) blifvit fullvuxna, vandra de ur näshålan och förpuppas i marken; efter 6-7 veckor är insekten färdigbildad, hvarefter honan lägger sina ägg i fårens näsborrar. Till förekommande af sjukdomen brukar man vid tiden för fårstyngets äggläggning be-stryka fårens näsborrar med hjorthornsolja, och inom hjord, där sjukdomen förekommer, söker man under därpå följande höst flera gånger framkalla stark nysning hos fåren genom att strö torrt snus eller pulver af hvit nysrot i krubban för att därigenom få så många som möjligt af larverna utkastade, innan de ännu hunnit intränga långt i näshålan eller framkallat den omnämnda katarren. C. A. L.* Nysson, zool. SeRofsteklar. Nystad (fi. Uusikaupunki), stad i Åbo län, Finland, belägen vid en vik af Bottenhafvet, som där erbjuder en god och bekväm hamn af 3,5--5,9 m. djup. Staden upptar en ytvidd af 39 har och eger underlydande mark till en areal af 15,1 kvkm., 4,649 inv. (1911), flertalet finsktalande. Tullinkomsterna utgjorde 1903--12 i genomsnitt 89,000 mark årligen. Förnämsta utförselartiklar äro trävaror, hafre och stenartiklar. 1910 var handlandenas antal 39. Rederirörelsen är betydlig. Handelsflottan räknade 1911 22 större segelfartyg om tillsammans 12,448 reg.-ton samt 1 ångfartyg om 40 reg.-ton. De taxerade inkomsterna utgjorde 1911 1,844,000 mark. Stadskommunens utgiftsbudget steg 1910 till 418,000 mark. Stadens gäld var s. å. 264,000 mark. I staden finnas ett af kommunen bekostadt finskt lyceum för gossar och flickor, ett berömdt orgelbyggeri och flera fabriker (15 år 1911, med ett bruttotillverkningsvärde af 1,738,000 mark). N. utgör på finska sidan ändstationen för den telegrafkabel, som under Ålands haf är sträckt mellan Sverige och Finland. N:s stads- och landsförsamling bilda ett imperiellt pastorat af 3:e kl., Vehmo prosteri, Åbo ärkestift. Areal 52 kvkm. 5,228 inv. (1910). -- Stadens anläggning förskrifver sig från Gustaf II Adolfs

Fig. 1. Nystads vapen.