besök i Finland 1616, då han gaf befallning, att en stad skulle anläggas på Männäis bys mark (ett stycke från hafvet) i Nykyrko socken, där en betydande veckomarknad hölls. Året därpå bestämdes likväl, att staden skulle byggas å dess nuv. plats, på Mäyhälä bys egor. Efter slaget vid Napo (1714) besattes N. af ryssarna med redutter och dem förbindande linjer. Historiskt bekant är N. genom det fredsslut, som där ingicks mellan Sverige och Ryssland 30 aug. (g. st.) 1721, hvilket ändade Stora nordiska kriget (i Finland kalladt "Stora ofreden"). Sverige afträdde Livland, Estland, Ingermanland samt en del af Karelen, hvaremot tsaren betalade 2 mill. rdr samt förband sig att låta svenska kronan i Riga, Reval och Arensburg årligen uppköpa spannmål för 50,000 rubel. Tsarens i § 7 afgifna löfte att icke blanda sig i Sveriges "domestique ärender", såsom regeringsformen och successionsordningen, utan fast hellre söka att hindra och förebygga allt hvad som däremot förehades anfördes längre fram af Ryssland som en förpliktelse att upprätthålla frihetstidens för Sverige slutligen så olycksbringande statsskick. Fredsunderhandlare voro på svensk sida grefve J. Lillienstedt och frih. O. R. Strömfelt, på rysk grefve J. D. Bruce och H. J. F. Osterman. -- Allmogen i trakten af N. dref fordom, särskildt på Stockholm, en synnerligt liflig handel med hemgjorda träkärl och sysselsätter sig ännu mycket med nämnda hemslöjd. A. G. F.

Fig. 2. Situationsplan af Nystad.

Nystagmus (af grek. nystagmos, hufvudets nickande under sömnen), med., en mycket egendomlig åkomma, bestående däri, att ögonen (vanligen äro båda angripna) befinna sig i en oupphörlig rörelse. Allteftersom denna rörelse är pendlande från sida till sida eller uppifrån nedåt eller roterande eller blandad, talar man om N. oscillatorius (horizontalis eller verticalis), N. rotatorius eller mixtus. Åkomman är dels en följd af medfödd eller i den tidigaste barndomen förvärfvad svagsynthet, dels orsakad af vissa sjukdomar i det centrala nervsystemet, men dels ock en yrkessjukdom. I första fallet är den vanligen oscillerande. Patienterna märka själfva ej åkomman, som är obotlig. Som yrkessjukdom uppträder den hos bergverksarbetare under vissa förhållanden vid arbetet, är af roterande typ och iakttages af arbetaren därpå, att ljusa punkter (aflägsna lyktor o. d.) te sig som små ringar. Denna form botas genom ändring af arbetet. Nystagmus kan äfven som öfvergående symtom utlösas från innerörat genom sjukdomar eller genom insprutningar i yttre hörselgången. G-d. Nystavaren, tidskrift. Se Rättstavningssällskapet. Nysted, dansk småstad på Lollands södra kust. 1,479 inv. (1911). Den har endast ringa handel och industri, men något fiske och sjöfart. 1409 fick N. stadsrättigheter. Dittills voro invånarna hofveribönder åt det närbelägna Aalholms slott. - Se C. A. Hansen, "Nysted 1409-1909" (1909). E. Ebg. Nysten [nistã'], Pierre Hubert, fransk läkare, f. 1774 i Liège, d. 1818 i Paris, är mest bekant genom sin i förening med Joseph Capuron och Jacques Simon Chaudé på Brossons initiativ efter hans anvisningar och på hans förslag 1810 utgifna 2:a uppl. af "Dictionnaire de médecine" (1:a uppl. utgafs 1806 af Capuron), hvars 3:e-9:e uppl. (1814-45) med föga rätt gingo under N:s namn ensamt. Detta verk, som varit af stor betydelse för det medicinska studiet i Frankrike, blef sedermera tillökadt och fullständigt omarbetadt i 10:e uppl. (1855) af E. Littré och Ch. Robin (fr. o. m. 12:e uppl., 1865, försvann N:s namn från titelbladet; 18:e uppl. 1897). (R. T-dt.) Nystfot l. Nystvinda, gammalt redskap för underlättande af garnhärfvors uppnystning för hand, består af en fotställning med en axel, på hvilken löper ett naf med utstående armar, i hvilkas ändar äro anbragta krokar eller klykor för härfvans upphängning på lämpligt afstånd från axeln (se fig.). Nafvet roterar med härfvan, allteftersom uppnystningen fortskrider. G. H-r.

Nystfot. (Nordiska museet.) Nystreck, artill. Se Streck. Nysträ, bot. Se Mahogny. Nyström, Per Olof, ämbetsman, psalmist, f. 1764 i Ystad, d. 1830 i Karlskrona, blef student i Lund 1780, ingick efter aflagd ämbetsexamen i Amiralitetskollegium i Stockholm och blef 1787 revisor i dess kammar- och sjömilitiekontor. Efter att ha innehaft en mängd uppdrag och befattningar af skilda slag befordrades han 1825 till öfverkommissarie vid flottan och erhöll 1827 amiralitetskammarråds titel. N. var led. i en kommitté för upprättande af nytt förvaltnings- och redovisningsreglemente för flottan samt biträdde vid redaktionen af detsamma. N. idkade i yngre år vitterhet, men framträdde aldrig offentligt, ja offrade kort före sin död sina flesta handskrifter åt lågorna. Känd och högt aktad blef N. däremot som psalmsångare. Redan i profpsalmboken af 1793 intogos tre af hans psalmer, för hvilka han 1792 belönats af Svenska akad. Sedermera blef han medarbetare i 1814 års psalmboksförslag, där fyra psalmer äro författade af honom. Två af dessa, lindrigt öfversedda af Wallin, ha ingått i 1819 års psalmbok, n:r 260 (O Gud, all sannings källa) och 475. -rn.* Nyström, Per Axel, arkitekt, f. 23 febr. 1793 i Stockholm, d. där 31 dec. 1868, började tidigt