293 Nysört-Niitzkunst 294 Nysört, bot., namn på Achillea ptarmica. Nytaarsgave [-års-]. Se S a u ö n. Ny tid, daglig aftontidning i Göteborg, uppsattes 1892 och vardt daglig i okt. 1899. Dess prenumerationspris på posten är 7 kr. Upplagan är 20,000 ex. Redaktör är sedan 1898 A. K. Lindblad. Tidningen är organ för socialdemokratiska partiet i västra Sverige. Ny tidning för idrott. Se Tidning för idrott. NytomFsm, filos. Se C ön ti, A., Duns S c o-t u s och T o m i s t e r. Nyt tidsskrift for abnormvaesenet, o m f a t-tende aandssvage-, blinde-ogvanföre-sagen i Norden, började enligt beslut på 4:e nordiska mötet för abnormsaken att utges fr. o. m. 1899. Den fyllde det tomrum, som uppstått genom upphörande af "Nordisk tidsskrift for blinde-, döv-stumme- og idiotskolen" (se d. o.), men omfattade ej som denna döfstumväsendet, då detta fått sitt särskilda organ i 'Nordisk tidskrift för döfstum-skolan" (se d. o.). Den utges med fackredaktörer från alla de nordiska länderna och med Köpenhamn som utgifningsort i 10 häften årligen. Huf-vudredaktörer ha varit V. Haderup 1899-1902 och Fr. Thomassen, sedan 1903. Den åtnjuter statsunderstöd från Sverige, Danmark och Norge. G- Å. Nyttighetsmpräl. Se Utilitarism. Nyttighetsmönster. Se Mönsterskydd. Nyttig kostnad, jur., det belopp, som innehaf-varen af en fastighet eller en lös sak nedlagt på densamma till förhöjande af dess (salu)värde, utan att dock utgiften kunnat anses nödvändig för fastighetens, resp. sakens bevarande eller begagnande. Då innehafvaren på grund af annan persons bättre rätt måste afträda fastigheten, resp. utlämna saken till denne andre, eger han få den nyttiga kostnaden ersatt, för så vidt han varit i god tro (se God tro) och alltså kunnat förmena sig som egare befogad att göra ifrågavarande utgift. Ersättningen torde emellertid, på sätt redan i romersk rätt fastslagits, böra begränsas till den värdeökning, som genom den nedlagda kostnaden vunnits. I motsats till nyttig kostnad uppställas begreppen nödig kostnad och öfverflödig kostnad: det förra afseende utgifter, som varit rättsligen eller faktiskt oundgängliga (t. ex. lagfartskostnader i fråga om fast egendom, utgifter för föda åt lefvande djur); det senare åter utgifter, som varit hvarken nödiga eller nyttiga. Ersättning för nödig kostnad - med afdrag för den vinst, föremålet lämnat sin inne-hafvare - kan tillkomma innehafvare äfven utan god tro; däremot stadgar lagen i intet fall skyldighet att godtgöra öfverflödig kostnad. Se vidare Lagberedningens "Förslag till jordabalk", III, s. 246 ff. (1909). C.G.Bj. Nyttjanderätt är enligt juridisk terminologi rättigheten att begagna annan person tillhörig sak (i romersk rätt usus), stundom med befogenhet att därjämte tillgodogöra sig däraf fallande afkastning (i rom. rätt ususfructus). Då med rättigheten tankes förenad en förpliktelse att återställa saken till dess egare i oskadadt skick, kunna egentligen blott sådana kroppsliga ting, som vid begagnandet icke förbrukas, utgöra föremål för nyttjanderätt. - I en mera oegentlig bemärkelse talar man dock äfven om nyttjanderätt, då någon af annan har mottagit kroppsliga ting endast med skyldighet att redovisa därför med en mängd af lika storhet och godhet. Vidare säges någon ha nyttjanderätt till s. k. okroppsliga ting, patent, fordran etc., blott att han af sådan rättighet eger att för någon tid tillgodonjuta den afkastning, som eljest tillkommer rättighetens innehafvare. Nyttjanderätt uppstår på alla de olika sätt, på hvilka rättigheter i allmänhet tillkomma, men beror vanligen på aftal, hvarvid rättsförhållandet i allmänhet bestämmes af kontrahenternas öfverenskommelse, men ock, såsom då föremålet utgör fast egendom, kan vara underkastad s. k. absoluta regler, som ej af talsvis kunna sättas ur kraft (jfr L e g o a f t a l, Lån). A. W. Nytt juridiskt arkiv, juridisk tidskrift, som fr. o. m. 1874 utkommer på P. A. Norstedt & söners förlag i Stockholm under redaktion 1874-1910 af G. B. A. Holm (se denne) och, efter dennes död sist nämnda år, af H. Westring (se denne) och S. Skarstedt. Tidskriften utkommer fr. o. m. 1876 i två afdelningar: I) för lagskipning, med 12 hftn, och II) för lagstiftning m. m., med 4 hftn årligen. Afd. I lämnar uppgift ang. alla af Högsta domstolen meddelade domar och utslag, hvarvid utförligare referat ges af sådana mål, som kunna anses vara af något juridiskt värde, medan däremot beträffande de öfriga införas endast kortare notiser, närmast afsedda för domaren och de i målet intresserade. Afd. II innehåller redogörelse för nya lagar med utdrag af förarbeten, öfversikt af de vid riksdagen behandlade lagfrågorna samt uppsatser i juridiska ämnen. Nytt Lördags-Magasin. SeLördags-Maga-si n. Nytt och gammalt, tidning. Se Lunds veckoblad. Nytyska Skolan, mus., en något sväfvande grupp-benämning, hvarunder man plägar sammanfatta R. Wagner och Liszt samt de af dem mera starkt påverkade tyske (och österrikiske) tonsättarna i nyare tid, såsom Raff, R. Strauss, Bruckner, P. Corne-lius, Schillings, Humperdinck, Mahler m. fl. Niitzel. Hieronymus, Sveriges förste kop-parstickare, tecknar sig själf Glauchensis och var väl bördig från staden Glauchau i Sachsen. Hans tidigaste verksamhet tillhör Ntirnberg, där han 1584-85 utförde ett par porträtt. Han kom sedan i markgrefven Johan Georgs af Brandenburg tjänst och graverade 1587-90 tre olika bilder af denne. 1593 graverade han i Sverige ett större blad öfver Johan III:s likprocess med en utsikt af Stockholms slotts inre borggård samt en bild af konungens lik (aftryckt i Peringskiölds "Monu-menta uplandica"). Att döma af tillegnan å detta var det hertig Karl, som tagit konstnären i sin tjänst. N. utförde sedan flera andra blad, bland hvilka de förnämsta äro hertigens porträtt (1596) och Tegels Arbor genealogica (1598), det senare sammansatt af flera ark och siradt med porträtt. För det senare uppbar N. underhåll å slottet i Nyköping. Då hans namn ej vidare förekommer vare sig i den svenska eller tyska konsten, torde vara antagligt, att han afled i Sverige kort efter sistnämnda år. Hans arbeten äro mycket medelmåttiga och ha uteslutande kulturhistoriskt intresse. -rn.* Nutzkunst [ny'tskonst], ty., konst, afsedd att