- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 20. Norrsken - Paprocki /
331-332

(1914) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Näringspreparat - Näringsrätt - Näringsskatt - Näringsskott - Näringstvång - Näringsvägran - Näringsvärde - Näringsväxt - Näringsväxter, Matnyttiga växter

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

331

Näringsrätt-Näringsväxter

332

sat sig störa magens förrättningar och, om de
ej snabbt uppsugas och tillgodogöras, vålla
abnorm jäsning och förruttnelse i tarmens
nedre delar. Näringspreparaten böra därför
lämpligen ges i upprepade små portioner,
bäst inmängda i eller fogade till vanlig föda. -
Bland näringspreparaten urskiljas, alltefter den
kemiska beskaffenheten af deras huvudbeståndsdelar,
olika grupper, nämligen ägghvite-, kolhydrat- och
fettpreparat äfvensom medel, hvari ämnen, tillhörande
samtliga dessa grupper, ingå, t. ex. mjölkpreparat.
I flertalet af dessa medel förekomma äfven de vanliga,
i vår föda ingående salterna, de s. k. närsalterna
(se d. o.). Till ägghvitepreparaten höra
diverse köttsaft- och peptonpreparat; de senare
bestå af delvis digererad ägghvita, vanligen en
blandning af album öser med mindre mängder peptoner.
Därtill komma ofta s. k. extraktivämnen ur kött
(kreatin, kreatinin, hypoxantin m. fl.), som verka
uppiggande och stegrande på aptiten. Det berömda
Liebigska köttextraktet innehåller ända till
38 proc. extraktivämnen och mindre mängder löslig
ägghvita samt brukas (i små mängder till födan)
mindre som näringsmedel än för att ge en angenäm smak
och reta aptiten. Wittes pepton, somatos
m. fl. bestå mest af albumoser. Tropon beredes af
kött, blod, fisk och äfven växtägghvita med
renande från diverse oangenäma biprodukter, sozon
framställes enligt uppgift af kött; båda äro relativt
billiga. Af kasein i komjölk beredas många
näringspreparat, såsom proton (ur skummjölk), nu-tros
(kasein-natriirni), eukasin (kasein-ammoniak),
plasman (kasein-natrium-karbonat), sanatogen
(ej, såsom anges, en kemisk förening, utan en
blandning af kasein och glycerinfosforsyradt natrium
- dyrt reklampreparat) m. fl. Af de ägghviteartade
aleuronkornen i sädeskornens yttre cellager
fås som biprodukt vid stärkelsefabrikation s k.
aleu-ronatmjöl, som består till öfver 80 proc.
af växtägghvita och användes tillsammans med lika
delar hvetemjöl vid bakande af kolhydratfattigt
bröd åt patienter med sockersjuka. -
Bland kolhydratpreparat ha vissa sorter mjöl
och stärkelse särskildt prisats som nyttiga för
sjuka, för barn (t. ex. Arrow-stärkelse,
se d. o.) - dock utan tillräcklig anledning.
Yidare märkas malt-och maltextraktpreparat (se
Malt och M a 11-extrakt), hvari stärkelsen
genom mältningen öfverförts i lättare
tillgodogjorda sockerarter. Härtill ansluta sig
vissa pulverformiga preparat, som innehålla
kolhydrat, ägghvita och fett ur mjölk
eller annat material och som äro afsedda
till beredning af mjölkliknande näring åt små
barn, t. ex. Nestlés barnmjöl, Mellins food,
albuminmaltos m. fl. Ett ensidigt uppfödande af
späda barn med dylika preparat har visat
sig kunna orsaka sjukdom, särskildt ett slags om
skör-bjugg erinrande åkomma (Barlows sjukdom), hvarför
barnen tillika böra efter läkares råd erhålla
litet okokt mjölk, något färska vegetabilier (frukt,
bär, grönsaker) alltefter åldern. Af särskildt
intresse äro vissa kolhydratpreparat, som
kunna fördragas af patienter med sockersjuka, utan
att deras åkomma förvärras, t. ex. levulos,
lafstär-kelse 1. likenin (se Cetraria och
Islands-laf). - Bland näringspreparat, som bestå af
fett, märkas fisklefverolja (se d. o.) samt några
ersätt-

ningsmedel för denna, t. ex. lipanin
(se d. o.). Nyligen har föreslagits att i
st. f. fisklefverolja använda trän ur sälspäck
(oleum Phocce medicinale), som kan framställas
inom Sverige af god beskaffenhet och till billigt
pris af de tusentals salar, som årligen dödas
och hvilkas kroppar nu bortkastas utan nytta. Af
hittills gjorda iakttagelser synes sältranen
väl kunna ersätta fisklefveroljan. - En del
näringspreparat försättas med läkemedel och tjäna
till att förmedla och underlätta införandet och
tillgodogörandet af dessa. Så införas ej sällan
järn, kalk, kinin m. m. i olika kombinationer.
c- G- s-Näringsrätt, jur. Se Näringslagstiftning.

Näringsskatt. Se Yrkesskatt. Näringsskott, bot.
SeSkottbyggnad. Näringstvång. Se Näringsfrihet
och Skråväsen.

Näringsvägran är ett hos sinnessjuka rätt vanligt
symtom, hvars behandling oftast gör en internering
på sinnessjukanstalt nödvändig, enär den rationella
behandlingen måste omhänderhas af erfaren läkare. Kan
den sjukes näringsvägran ej med lampor öfvervinnas,
är tvångsmatning med slang genom mun eller näsa
nödvändig. I fall, där den sjukes kroppsliga och
själsliga tillstånd är mycket nedkommet, kan slangens
användande på nyss-nämda sätt vara förbundet med en
viss risk, och man nödgas då tilläfventyrs bibringa
den sjuke föda medelst närande klystir. Näringsvägran
är ett vanligt uttryck för en särskildt i katatonien
(se d. o.) förekommande sjuklig motstr af vighet
(negativism), och ovanligt är ej, att man i fall
af katatoni nödgas under flera år fortfara att
dagligen genom slang lifnära den sjuke. (Om ett
fall af nära 9-årig tvångsmatning och därefter
hälsa se tidskr. "Hy-giea", 1894). Äfven de
engelska suff ra getternas näringsvägran torde
vara att hänföra till själspatologien, och man
kan med skäl påstå, att densamma ej är något
annat än symtom af en under öfverspända politiska
förhållanden allmänt uppträdande epidemisk hysteri.
G-s. Näringsvärde, fysiol. Se Fodermedel, sp. 696.

Näringsväxt, Yärdväxt, bot., den växt, från hvilken
en parasit hämtar sin näring.

Näringsväxter, Matnyttiga växter, kallas med
ett gemensamt namn alla vare sig vilda eller
odlade växter, som tjäna människor och djur till
föda. Ofta nog begränsas dock begreppet så, att det
omfattar endast de växter, som särskildt odlas för
att begagnas som födoämnen, t ex. sädes-slagen,
"foderväxterna", potatis och andra stamknölar,
hvarjehanda rötter och en mängd andra produkter
af åkerbruk och trädgårdsodling. De innehålla
vanligen i första rummet stärkelse, men därjämte
ofta socker, proteinämnen, fett m. m., hvilka ämnen
just göra dem till näringsväxter. Som exempel på
viktigare näringsväxter, som användas på grund af sin
stärkelsehalt, kunna nämnas sädesslagen, sagopalmerna,
bön- och ärtväxterna, bohvete, quinoa, banan (omogen),
maniok, potatis, bataten, jamsroten, äkta kastanj
och taro. Sockerrika näringsväxter äro sockerröret,
sockerbetan, dadel, fikon, banan (mogen), morot och
rofva, fettrika kokosnöten, oljepalmen, oliven,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 11 23:32:25 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbt/0184.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free