331 Näringsrätt-Näringsväxter 332 sat sig störa magens förrättningar och, om de ej snabbt uppsugas och tillgodogöras, vålla abnorm jäsning och förruttnelse i tarmens nedre delar. Näringspreparaten böra därför lämpligen ges i upprepade små portioner, bäst inmängda i eller fogade till vanlig föda. - Bland näringspreparaten urskiljas, alltefter den kemiska beskaffenheten af deras huvudbeståndsdelar, olika grupper, nämligen ägghvite-, kolhydrat- och fettpreparat äfvensom medel, hvari ämnen, tillhörande samtliga dessa grupper, ingå, t. ex. mjölkpreparat. I flertalet af dessa medel förekomma äfven de vanliga, i vår föda ingående salterna, de s. k. närsalterna (se d. o.). Till ägghvitepreparaten höra diverse köttsaft- och peptonpreparat; de senare bestå af delvis digererad ägghvita, vanligen en blandning af album öser med mindre mängder peptoner. Därtill komma ofta s. k. extraktivämnen ur kött (kreatin, kreatinin, hypoxantin m. fl.), som verka uppiggande och stegrande på aptiten. Det berömda Liebigska köttextraktet innehåller ända till 38 proc. extraktivämnen och mindre mängder löslig ägghvita samt brukas (i små mängder till födan) mindre som näringsmedel än för att ge en angenäm smak och reta aptiten. Wittes pepton, somatos m. fl. bestå mest af albumoser. Tropon beredes af kött, blod, fisk och äfven växtägghvita med renande från diverse oangenäma biprodukter, sozon framställes enligt uppgift af kött; båda äro relativt billiga. Af kasein i komjölk beredas många näringspreparat, såsom proton (ur skummjölk), nu-tros (kasein-natriirni), eukasin (kasein-ammoniak), plasman (kasein-natrium-karbonat), sanatogen (ej, såsom anges, en kemisk förening, utan en blandning af kasein och glycerinfosforsyradt natrium - dyrt reklampreparat) m. fl. Af de ägghviteartade aleuronkornen i sädeskornens yttre cellager fås som biprodukt vid stärkelsefabrikation s k. aleu-ronatmjöl, som består till öfver 80 proc. af växtägghvita och användes tillsammans med lika delar hvetemjöl vid bakande af kolhydratfattigt bröd åt patienter med sockersjuka. - Bland kolhydratpreparat ha vissa sorter mjöl och stärkelse särskildt prisats som nyttiga för sjuka, för barn (t. ex. Arrow-stärkelse, se d. o.) - dock utan tillräcklig anledning. Yidare märkas malt-och maltextraktpreparat (se Malt och M a 11-extrakt), hvari stärkelsen genom mältningen öfverförts i lättare tillgodogjorda sockerarter. Härtill ansluta sig vissa pulverformiga preparat, som innehålla kolhydrat, ägghvita och fett ur mjölk eller annat material och som äro afsedda till beredning af mjölkliknande näring åt små barn, t. ex. Nestlés barnmjöl, Mellins food, albuminmaltos m. fl. Ett ensidigt uppfödande af späda barn med dylika preparat har visat sig kunna orsaka sjukdom, särskildt ett slags om skör-bjugg erinrande åkomma (Barlows sjukdom), hvarför barnen tillika böra efter läkares råd erhålla litet okokt mjölk, något färska vegetabilier (frukt, bär, grönsaker) alltefter åldern. Af särskildt intresse äro vissa kolhydratpreparat, som kunna fördragas af patienter med sockersjuka, utan att deras åkomma förvärras, t. ex. levulos, lafstär-kelse 1. likenin (se Cetraria och Islands-laf). - Bland näringspreparat, som bestå af fett, märkas fisklefverolja (se d. o.) samt några ersätt- ningsmedel för denna, t. ex. lipanin (se d. o.). Nyligen har föreslagits att i st. f. fisklefverolja använda trän ur sälspäck (oleum Phocce medicinale), som kan framställas inom Sverige af god beskaffenhet och till billigt pris af de tusentals salar, som årligen dödas och hvilkas kroppar nu bortkastas utan nytta. Af hittills gjorda iakttagelser synes sältranen väl kunna ersätta fisklefveroljan. - En del näringspreparat försättas med läkemedel och tjäna till att förmedla och underlätta införandet och tillgodogörandet af dessa. Så införas ej sällan järn, kalk, kinin m. m. i olika kombinationer. c- G- s-Näringsrätt, jur. Se Näringslagstiftning. Näringsskatt. Se Yrkesskatt. Näringsskott, bot. SeSkottbyggnad. Näringstvång. Se Näringsfrihet och Skråväsen. Näringsvägran är ett hos sinnessjuka rätt vanligt symtom, hvars behandling oftast gör en internering på sinnessjukanstalt nödvändig, enär den rationella behandlingen måste omhänderhas af erfaren läkare. Kan den sjukes näringsvägran ej med lampor öfvervinnas, är tvångsmatning med slang genom mun eller näsa nödvändig. I fall, där den sjukes kroppsliga och själsliga tillstånd är mycket nedkommet, kan slangens användande på nyss-nämda sätt vara förbundet med en viss risk, och man nödgas då tilläfventyrs bibringa den sjuke föda medelst närande klystir. Näringsvägran är ett vanligt uttryck för en särskildt i katatonien (se d. o.) förekommande sjuklig motstr af vighet (negativism), och ovanligt är ej, att man i fall af katatoni nödgas under flera år fortfara att dagligen genom slang lifnära den sjuke. (Om ett fall af nära 9-årig tvångsmatning och därefter hälsa se tidskr. "Hy-giea", 1894). Äfven de engelska suff ra getternas näringsvägran torde vara att hänföra till själspatologien, och man kan med skäl påstå, att densamma ej är något annat än symtom af en under öfverspända politiska förhållanden allmänt uppträdande epidemisk hysteri. G-s. Näringsvärde, fysiol. Se Fodermedel, sp. 696. Näringsväxt, Yärdväxt, bot., den växt, från hvilken en parasit hämtar sin näring. Näringsväxter, Matnyttiga växter, kallas med ett gemensamt namn alla vare sig vilda eller odlade växter, som tjäna människor och djur till föda. Ofta nog begränsas dock begreppet så, att det omfattar endast de växter, som särskildt odlas för att begagnas som födoämnen, t ex. sädes-slagen, "foderväxterna", potatis och andra stamknölar, hvarjehanda rötter och en mängd andra produkter af åkerbruk och trädgårdsodling. De innehålla vanligen i första rummet stärkelse, men därjämte ofta socker, proteinämnen, fett m. m., hvilka ämnen just göra dem till näringsväxter. Som exempel på viktigare näringsväxter, som användas på grund af sin stärkelsehalt, kunna nämnas sädesslagen, sagopalmerna, bön- och ärtväxterna, bohvete, quinoa, banan (omogen), maniok, potatis, bataten, jamsroten, äkta kastanj och taro. Sockerrika näringsväxter äro sockerröret, sockerbetan, dadel, fikon, banan (mogen), morot och rofva, fettrika kokosnöten, oljepalmen, oliven,